« December 2002 | Main | February 2003 »
January 31, 2003
Hindra inte mänsklig nyfikenhet
Av Waldemar Ingdahl
Artikeln har publicerats i Kvällsposten (31/1)
De senaste årens framsteg inom genetiken gör att vi i allt högre grad kan förändra människokroppen enligt våra önskemål. Inte minst understryks detta av de försök till kloning av människor vi ser genteknikens utveckling i dag.
Utvecklingen sker i skärningspunkten mellan teknik, kultur och filosofi och inte kan frikopplas från någondera. Debatten väcker intensiva känslor eftersom den berör vår innersta uppfattning om vad människan är, hur hon bör leva och vilken relation individen har till samhället och ifrågasättanden av tidigare självklara antaganden.
Mycket av den kritik som riktas mot tankar om mänsklig modifikation är baserad på en paradoxal kombination av att hävda att de dels är osannolika eller ogenomförbara, dels att de inte är önskvärda. Om så var fallet att dessa modifikationer var omöjliga skulle dock hela debatten enbart vara av teoretiskt intresse, och krav på regleringar skulle vara irrelevanta.
I stället ser vi ofta att kritik kombineras med mycket starka krav på regleringar, vilket antingen innebär att man ser potentialen som verklig eller att även principiella möjligheter kan innebära sådana sociala risker att reglering är nödvändig. Men i det senare fallet kan knappast regleringar förhindra de tänkta negativa kulturella konsekvenserna exempelvis av kunskapen att vissa mänskliga egenskaper är genetiskt styrda, därmed blir regleringarna verkningslösa.
Det är mer relevant att utgå från antagandet att tekniker som frigör människor från naturliga begränsningar kommer att utvecklas och användas för att sedan studera deras troliga positiva eller negativa effekter.
En god beskrivning av människonaturen är att den inbegriper förändring. Då vi är varelser som strävar mot mål vi sätter upp, kommer vi därför att naturligt omskapa oss själva i enighet med dessa mål.
Denna utvecklingsprocess är central för vår uppväxt och utveckling till fungerande människor, och fortsätter hela livet. Om den mänskliga naturen inbegriper förändringsbarhet och en vilja att utveckla sig framstår inte längre möjligheten att använda externa verktyg för detta som speciellt problematisk.
Tillämpningar kan fortfarande kritiseras, men att vi förändrar oss själva är en del av vår natur. Att förhindra försök att frigöra sig från begränsningar framstår faktiskt som ett större hot mot mänsklig värdighet än att tillåta dem.
De möjligheter för mänsklig utveckling som tekniken erbjuder är värdefulla - längre, friskare liv som vi själva har ökat inflytande över - och därmed kommer människor att använda dem. Vi behöver bygga institutioner av olika slag som gör mänsklig förändring säkrare. Dessa kan ta många former förutom direkt kontroll: genetiska försäkringar, reglering av specifika missbruk, rådgivande och kvalitetssäkrande organisationer och kulturella normer.
I stället för att kräva stiftandet av starka regleringar långt innan verkliga problem kunnat påvisas är det en mer flexibel och självkorrigerande metod att invänta verkliga problem och sedan ingripa mot dem med lämpliga medel.
Posted by Waldemar at 03:44 AM
January 30, 2003
Människosyn och kloning
Kloningsdebatten domineras av starka känslor som angriper tekniken i sig i stället för att diskutera vad den ska användas till och på vilka moraliska grunder, skriver Anders Sandberg i sin artikel Människosyn saknas i kloningsdebatten i Smedjan den 30 januari.
Posted by Waldemar at 03:41 AM
January 27, 2003
Diskutera kloningens mål – inte dess medel
Waldemar Ingdahl framför i en debattartikel kritik mot dagens debatt om kloning. Den präglas av man inte diskuterar vilka målen för teknikerna bör vara, vad vi önskar att en teknik skall göra för oss. I stället diskuteras bara tekniken i sig.
Artikeln har publicerats i Västerviks-Tidningen (28/1) och Gotlands Allehanda (30/1).
Posted by Waldemar at 06:29 PM
Medlen måste harmoniera med målen
Av Waldemar Ingdahl och Per Landgren, riksdagsman för kristdemokraterna.
Artikeln har publicerats i Trelleborgs Allehanda (30/1), Falköpings Tidning (30/1), Skaraborgs Läns Tidning (30/1), Skövde Nyheter (30/1), Västgöta-Bladet (30/1), Jönköpings-Posten (31/1), Tidningen Ångermanland (3/2) och Gotlands Tidningar (13/2)
Under januari månad kommer vi kanske se den första klonade människan. Sekten raelianernas Clonaid, den italienske läkaren Severino Antinori och den grekiske forskaren Panos Zavos har alla meddelat detsamma. De tänker utföra kloning av människa.
Rapporterna har oroat både de kritiska och de positiva. Teknik uppstår inte i ett vakuum, utan påverkas av det samhälle den utvecklas i och av den bild som skapas i den offentliga debatten. Därför är samhällsdebatt en mycket viktig del, för att så småningom kloka och goda beslut ska kunna fattas. Tyvärr har den etiska debatten inte varit så god som frågans allvar kräver.
Ofta sker en förväxling av 1) vad som är möjligt i fantasin, 2) vad som skulle kunna bli möjligt i framtiden och 3) vad som är praktiskt möjligt idag. Denna typ av misstag är inte bara vanlig hos lekmän utan också hos politiska beslutsfattare och forskare. Politiker verkar ofta omedvetna om det stora steget från grundforskning till praktiskt användbar terapi. De faller för forskning som är "hype" och viker sig för trycket av dem, som får mest massmedial uppmärksamhet i kampen om forskningsanslagen. Forskare i sin tur har utnyttjat förväxlingen genom att tala som om botemedlen redan var verklighet. Visioner och mål har fått fritt spelrum. Medlen och vägen dit har helgats av de fantastiska målen. Målen har blåsts upp och omfattat bot och lindring för de flesta patientgrupper. Att medlen inneburit brott mot grundläggande mänskliga värden har tonats ned. Resultatet har blivit en grund och polariserad debatt.
Dagens debatt präglas inte av att man diskuterar utgångspunkter och grundläggande värden. De etiska utgångspunkterna kan vara allt från nihilism eller relativism till en utpräglad nyttoetik. De kan också vara att all forskning ska harmoniera med och främja grundläggande värden, för att bidra till ett gott samhälle. Devisen "respekt för människovärdet" har ofta lyfts fram, men man har sällan vågat definiera det. Det "inneboende människovärdet" i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter hyllas i alla sammanhang, men ytterst få bryr sig om att ens försöka förklara hur, varför eller när människan kommer i besittning av detta absoluta och okränkbara värde. Varför? Därför att man i så fall skulle tvingas in i en etisk diskussion där man vore tvungen att inta mer reflekterade ställningstaganden.
Det är svårt. Det ska villigt erkännas. Men alltför få i dagens politiska samtal kan eller vågar föra verkliga etiska resonemang och följa de logiska slutsatserna. Det saknas kanske verktyg och kulturella referenser för det. I stället gör man som tidigare närhelst man lagstiftar i tydliga etiska frågor. Man söker konsensus i någon lämplig utredningsgrupp eller så fattar man helt sonika ett majoritetsbeslut, som om en majoritet i sig på grund av inget annat än sitt flertal skulle vara den rätta uttolkaren av de handlingar, som är moraliskt riktiga eller felaktiga. I stället för att föra en noggrann etisk diskussion och bygga en argumentering från en etisk grundsyn och grundläggande principer, försöker man via massmedia eller opinionsinstitut komma fram till vad olika grupper i samhället tycker och sedan bakar man in de synpunkter och aspekter, som de flesta håller med om.
Detta förfarande är inte bra för vårt samhälle. Det förhindrar att grundläggande värdekonflikter kommer upp till ytan. Det förhindrar en öppen debatt om olika synsätt på människan och på vad som är rätt eller fel. Det ger enbart ett skenbart demokratiskt intryck, när det i stället handlar om oreflekterade majoritetsbeslut utifrån otillräckliga analyser. Det tystar också den meningsfulla debatt, som fördjupar och skärper eller avslöjar och stjälper argumenten Etik står inte för allmän hygglighet eller vag snällhet.
Etik är en akademisk disciplin, som inte bara behandlar olika moraliska system utan som också enligt vår mening kan ge en klar vägledning för både individ och samhälle hur vi ska handla eller vilken lagstiftning som behövs för att främja det goda samhället. De snäva mål för gentekniken och forskning som hittills dominerat i debatten, att det "skapar jobb", "botar sjuka" eller att "svensk forskning måste vara framstående" håller inte i längden. Forskningen måste vara i linje med de grundläggande värden om liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. som vi alla vill förverkliga för vår egen och för det goda samhällets skull.
Medlen måste harmoniera med målen.
Posted by Waldemar at 03:26 AM
January 23, 2003
Cloning calls for new approaches in bioethics
In his Tech Central Station Europe article Threats or Opportunities? of January 23th, Waldemar Ingdahl discusses the new directions in bioethics that have appeared in the advent of human cloning.
Posted by Waldemar at 03:37 AM
January 10, 2003
Nyårshälsning från VD
Det är nu dags att summera år 2002, ett år som såg oss ta ett långt större steg ut i offentligheten.
Vi har sammanlagt fått 40 artiklar publicerade i svenska och utländska tidningar och tidskrifter. Bland dessa återfinns titlar som tidskriften Moderna Tider, Axess, Smedjan, TCS Daily, Smålandsposten, Helsingborgs Dagblad, Borås Tidning och Nya Wermlands-Tidningen för att nämna några.
Den amerikanska tankesmedjan The Heartland Institute ombad oss att skiva en artikel för deras serie Heartland Perspectives.
Eudoxa har varit med i 10 intervjuer och tidningsomnämnanden i både Sverige och utlandet. Här märks exempelvis titlar som Kyrkans Tidning, Svenska Dagbladet, Världen Idag, danska Ingeniøren och Weekendavisen samt ett omnämnande av Danmarks Radio.
En av våra artiklar togs också upp i en bok från SNS.
Vi har skrivit boken Som egenmäktiga gudar om gen- och bioteknikdebatten, lämnat ett bidrag till boken Homo sapiens 2.0 och även till boken Forbedring af mennesker og dyr?.
Vi har skrivit en rapport på uppdrag av Näringslivets Mediainstitut (NMI) om stamcellsdebatten samt lämnat ett bidrag till danska statens etiska råds skrift Menneskedhed 2.0.
Vi anordnade ett seminarium i samarbete med Parallelldatorcentrum på KTH om virtual reality.
Vi har anlitats som talare av SFINX- Studentföreningen för Molekylär Bioteknik på Uppsala Tekniska Högskola, tankesmedjan Timbro, Astra Zeneca samt av Det Etiske Råd och Det Dyreetiske Råd för deras konferens Bioforum.
Vi bjöds in som gäster till den tredje internationella forskningskonferensen om rökfri tobak.
Det tar tid att etablera en tankesmedja i debatten. Atlas International, en organisation för tankesmedjor, brukar säga att det tar minst 5 år. Vi tog några steg framåt under 2002, men mycket återstår.
Tag vara på möjligheten att främja debatten kring vetenskapen och framtiden. Ditt bidrag är viktigt och din donation kan göra det möjligt för oss att göra ett ännu bättre arbete under året som kommer.
Gott nytt 2003!
Waldemar Ingdahl
VD
Posted by Waldemar at 06:42 PM
January 03, 2003
Eudoxa signs contract
The Eudoxa think tank has signed a contract with Tech Central Station Europe. Waldemar Ingdahl will provide TCS with regular articles and comments on ethics, technology and European society.
Posted by Waldemar at 03:32 AM