Eudoxa

« Cloning calls for new approaches in bioethics | Main | Diskutera kloningens mål – inte dess medel »

January 27, 2003

Medlen måste harmoniera med målen

Av Waldemar Ingdahl och Per Landgren, riksdagsman för kristdemokraterna.

Artikeln har publicerats i Trelleborgs Allehanda (30/1), Falköpings Tidning (30/1), Skaraborgs Läns Tidning (30/1), Skövde Nyheter (30/1), Västgöta-Bladet (30/1), Jönköpings-Posten (31/1), Tidningen Ångermanland (3/2) och Gotlands Tidningar (13/2)

Under januari månad kommer vi kanske se den första klonade människan. Sekten raelianernas Clonaid, den italienske läkaren Severino Antinori och den grekiske forskaren Panos Zavos har alla meddelat detsamma. De tänker utföra kloning av människa.

Rapporterna har oroat både de kritiska och de positiva. Teknik uppstår inte i ett vakuum, utan påverkas av det samhälle den utvecklas i och av den bild som skapas i den offentliga debatten. Därför är samhällsdebatt en mycket viktig del, för att så småningom kloka och goda beslut ska kunna fattas. Tyvärr har den etiska debatten inte varit så god som frågans allvar kräver.

Ofta sker en förväxling av 1) vad som är möjligt i fantasin, 2) vad som skulle kunna bli möjligt i framtiden och 3) vad som är praktiskt möjligt idag. Denna typ av misstag är inte bara vanlig hos lekmän utan också hos politiska beslutsfattare och forskare. Politiker verkar ofta omedvetna om det stora steget från grundforskning till praktiskt användbar terapi. De faller för forskning som är "hype" och viker sig för trycket av dem, som får mest massmedial uppmärksamhet i kampen om forskningsanslagen. Forskare i sin tur har utnyttjat förväxlingen genom att tala som om botemedlen redan var verklighet. Visioner och mål har fått fritt spelrum. Medlen och vägen dit har helgats av de fantastiska målen. Målen har blåsts upp och omfattat bot och lindring för de flesta patientgrupper. Att medlen inneburit brott mot grundläggande mänskliga värden har tonats ned. Resultatet har blivit en grund och polariserad debatt.

Dagens debatt präglas inte av att man diskuterar utgångspunkter och grundläggande värden. De etiska utgångspunkterna kan vara allt från nihilism eller relativism till en utpräglad nyttoetik. De kan också vara att all forskning ska harmoniera med och främja grundläggande värden, för att bidra till ett gott samhälle. Devisen "respekt för människovärdet" har ofta lyfts fram, men man har sällan vågat definiera det. Det "inneboende människovärdet" i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter hyllas i alla sammanhang, men ytterst få bryr sig om att ens försöka förklara hur, varför eller när människan kommer i besittning av detta absoluta och okränkbara värde. Varför? Därför att man i så fall skulle tvingas in i en etisk diskussion där man vore tvungen att inta mer reflekterade ställningstaganden.

Det är svårt. Det ska villigt erkännas. Men alltför få i dagens politiska samtal kan eller vågar föra verkliga etiska resonemang och följa de logiska slutsatserna. Det saknas kanske verktyg och kulturella referenser för det. I stället gör man som tidigare närhelst man lagstiftar i tydliga etiska frågor. Man söker konsensus i någon lämplig utredningsgrupp eller så fattar man helt sonika ett majoritetsbeslut, som om en majoritet i sig på grund av inget annat än sitt flertal skulle vara den rätta uttolkaren av de handlingar, som är moraliskt riktiga eller felaktiga. I stället för att föra en noggrann etisk diskussion och bygga en argumentering från en etisk grundsyn och grundläggande principer, försöker man via massmedia eller opinionsinstitut komma fram till vad olika grupper i samhället tycker och sedan bakar man in de synpunkter och aspekter, som de flesta håller med om.

Detta förfarande är inte bra för vårt samhälle. Det förhindrar att grundläggande värdekonflikter kommer upp till ytan. Det förhindrar en öppen debatt om olika synsätt på människan och på vad som är rätt eller fel. Det ger enbart ett skenbart demokratiskt intryck, när det i stället handlar om oreflekterade majoritetsbeslut utifrån otillräckliga analyser. Det tystar också den meningsfulla debatt, som fördjupar och skärper eller avslöjar och stjälper argumenten Etik står inte för allmän hygglighet eller vag snällhet.

Etik är en akademisk disciplin, som inte bara behandlar olika moraliska system utan som också enligt vår mening kan ge en klar vägledning för både individ och samhälle hur vi ska handla eller vilken lagstiftning som behövs för att främja det goda samhället. De snäva mål för gentekniken och forskning som hittills dominerat i debatten, att det "skapar jobb", "botar sjuka" eller att "svensk forskning måste vara framstående" håller inte i längden. Forskningen måste vara i linje med de grundläggande värden om liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. som vi alla vill förverkliga för vår egen och för det goda samhällets skull.

Medlen måste harmoniera med målen.

Posted by Waldemar at January 27, 2003 03:26 AM