Eudoxa

« August 2003 | Main | October 2003 »

September 25, 2003

Snus per l'Europa?

L'articolo di Waldemar Ingdahl, Tabacco senza fumo è stato pubblicato nel settimanale di "RagionPolitica" del 25 settembre.

Posted by Waldemar at 04:14 PM

September 24, 2003

Bayes teorem stoppar spam

Eudoxas forskningschef Anders Sandberg är också doktor i beräkningsneurologi vid KTH där han tillämpat Bayes teorem i sin forskning om neurala nätverk.

Vi vill därför tipsa om de intressanta kommentarer Sandberg gjorde om hur man kan använda teoremet för att stoppa spam, i Jonas Rybergs artikel 1700-talspräst stoppar spam som publicerades i Ny Teknik den 24 september.

Posted by Waldemar at 04:19 PM

September 20, 2003

Framtidens sjukvård

Av Waldemar Ingdahl

Artikeln har publicerats i tidskriften Liberal Debatt 3/2003

I dagens vårddebatt återfinns ofta en tanke att man kan diskutera olika prioriteringar av vårdresurser, möjligtvis finansieringsformer, man att sjukvårdens organisation inte kommer att förändras. Är det möjligt att det inom den nya medicinska tekniken också finns organisatoriska förändringar inbäddade? Förändringar som aktualiseras genom informationsteknikens genomslag inom medicinen.

Dagens modell växte fram under en lång tid då makten flyttades från vårdprofessionen till politikerna. Politiska idéer har varit ledande i hur sjukvården utvecklats. Små enheter lades ned, enorma sjukhuskomplex har byggts, och sjukvården är en av de sista platser vi fortfarande kan se det löpande bandets standardiseringar. Det fanns dock tillfällen då denna koncentration också berodde på att ny och dyr teknik skulle komma patienterna till godo.

Frågan om vår personliga attityd till vad och hur vi önskar konsumera, omformuleras i dag. Detta kommer att utmana nuvarande medicinska doktriner samt ställa relevanta frågor om hur allt detta skall tillhandahållas och finansieras. Alltför ofta ställs en enkelspårig teknikdeterminism upp. En bättre fråga är istället om vilka organisationsmönster, kulturmönster, ekonomiska strukturer och så vidare inom vården som blir omöjliga under påverkan av en viss ny teknik?

Modern genteknik

För att illustrera tar jag upp en sådan framväxande teknik: farmakogenetiken, studiet av hur olika människor reagerar på medicin beroende på sin gener. Den började utvecklas tidigt, men metoderna var långsamma och dyrbara, och dessutom beror ofta reaktionerna på en medicin på ett flertal olika gener vilket gör sammanhangen svåra att reda ut.

Nya möjligheter har i dag uppstått genom kombinationen av modern genteknik och informationsbehandling. Istället för att studera enskilda gener söker man efter helheten av en individs arvsanlag. Detta möjliggör studiet av hur komplexa sjukdomar påverkas av generna, hur mediciner påverkar dessa och hur resten av kroppen påverkas. Detta perspektiv har målet att beskriva hur olika system påverkar varandra, vilket inte bara ger en djupare förståelse, utan också användbara terapier.

Utvecklingen på området är dramatisk, med snabbt fallande priser på tidigare avancerade tester. Kiselchip med DNA på ytan som detekterar närvaron av olika gener, förväntas snart bli en standard. De möjliggör att laboratorieprocesser, som tidigare krävde hela rum av utrustning, kan utföras med tillbehör som kopplas in till en dator. Trenden pekar på en stor spridning av billiga gentester, inte bara för en gen åt gången utan för stora grupper.

Målet är terapi med rätt medicin, i rätt dos, till rätt patient. På ett tidigt stadium spreds visionen om individualiserad medicin: kanske kommer vi en dag att gå till läkarmottagningen, utföra ett gentest, och sedan få just den medicin som är bäst avpassad till vår ämnesomsättning. Mer näraliggande är möjligheten att testa en patient före utskrivning av medicin för att reducera risken för biverkningar. Redan detta skulle vara ett stort framsteg i den ofta frustrerande processen att prova ut rätt medicin i rätt dos genom trial and error.

Mediciner dras tillbaka när allvarliga biverkningar upptäcks, men om dessa föreligger hos en liten genetiskt väl definierad grupp kan en användbar medicin ändå användas i fortsättningen. Farmakogenetiken kan också hjälpa utvecklingen av nya preparat genom att dels möjliggöra digitala test av mediciner. En stor besparing, som visar om de är olämpliga innan man ens börjar med större tester. Det blir det enklare att skydda försökspersoner genom att man kan testa om de har en genetisk känslighet mot medicinen. Forskningen effektiviseras, då man kan välja mer homogena försökspersoner och minimera den kliniska variationen. Då behövs färre deltagare, vilket minskar kostnaderna och påskyndar utvecklingen av läkemedel.

Designade mediciner

Det händer ofta att mediciner som är effektiva för somliga deltagare i kliniska försök inte utvecklas då de uppvisar lägre effektivitet eller biverkningar hos andra deltagare. Farmakogenetiken skulle möjliggöra identifikation av patientgrupper som har mest nytta av en medicin. Läkemedelsindustrin har under de senaste decennierna sett en enorm stegring av utvecklingskostnaderna, och farmakogenetik reducerar dessa, men att utveckla mer specifika mediciner riskerar att segmentera marknaden. Mediciner mot vanliga sjukdomar är oerhört lönsamma och har varit huvudinkomstkällor för många bolag, men de som bara kan användas av en mindre grupp kan ha svårt att motivera utvecklingskostnaderna. Reglerna där sällsynta sjukdomar subventioneras är avpassade till hur många som är drabbade av sjukdomen, inte den genotyp som gör medicinen användbar. Detta kan skapa många fler patientgrupper som skulle kunna behandlas men inte får hjälp.

Vissa genotyper är vanligare i vissa etniska grupper än andra, vilket ledde till kontroverser när mediciner fick olika effekter på till exempel svarta och vita. Nu kringgås detta till viss del genom att ignorera etnicitet till förmån för genetisk typ- att en viss genuppsättning är vanligare hos vissa grupper ger inte lika information som att testa exakt vilken uppsättning en person har. Problemet är dock risken att vissa genotyper ändå beskrivs som "typisk europeid" eller "typisk africanoid", vilket kan göra utveckling och användning av verksamma mediciner mycket kontroversiella.

Metoden är kostnadseffektiv framförallt när det finns allvarliga kliniska eller ekonomiska konsekvenser som kan undvikas, när det är svårt att mäta reaktionen med nuvarande metoder, när det finns en väletablerad koppling mellan genotyp och klinisk fenotyp, när det finns ett snabbt och billigt gentest och de olika genetiska varianterna är tillräckligt vanliga. Enkla, billiga gentester som DNA-chip kopplade till handdatorer verkar bli allestädes närvarande och möjliggör en snabb testning vid sjuksängen om patienten tål en föreslagen medicinering. Särskilt stor betydelse kan det få för kroniska sjukdomar, där patienten ofta behöver vård under lång tid och biverkningar och dosering spelar stor roll.

Utvecklingskostnaderna för behandlingar i det nuvarande regleringsklimatet är mycket höga vilket kan blockera och även om behandlingen existerar kan användningen begränsas.

Vetgiriga patienter

En ökad användning av farmakogenetik kommer att ställa stora informationskrav på vårdpersonalen. De behöver inte bara vara medvetna om mediciners allmänna effekter, utan också om hur dessa kan påverkas genetiskt, och eventuellt kunna utföra genetiska tester. Patienterna kan också söka information allt mer aktivt med farmakogenetiska hemtester. Detta kan ställa sjukvården inför problemet att patienten vet mer än läkaren, men saknar den djupare medicinska kompetensen för att göra en väl avvägd bedömning, framför allt om organisation och regleringar förhindrar farmakogenetiska tester i primärvården.

Designermediciner är den exakta motsatsen till dagens generiska mediciner. Hur kommer landstingen att ställa sig till patientkrav på att få tillgång till mediciner som visat sig mer effektiva för vissa grupper än andra? Hur kan detta tas in i den jämlikhetstanke som präglat introduktionen av ny teknik i landstingen (om inte alla kan få tillgång till en ny metod får ingen det).

I dagens riskundvikande system finns det alltid ett problem med att göra även små risker förutsägbara. Om en medicin visar sig ha en allvarlig biverkning hos en liten patientgrupp som är genetiskt identifierbar, står valet mellan att godkänna denna medicin och kräva ett samtidigt gentest (vilket innebär två nya kostnader), eller att inte tillåta användningen (ingen ny kostnad och ingen ny risk). Dagens system med kostnadsminimering som mål får problem i framtiden.

Patienter blir mer olika varandra med farmakogenetiken, vilket för dagens sjukvård leder till ökande kostnader och administrativa problem. Debatten borde därför riktas in mot den debatt som sällan förs: vilka system för sjukvård borde vi ha i framtiden givet den nya medicinska teknikens påverkan?

Posted by Waldemar at 02:45 PM

September 17, 2003

Kemikalieindustrins framtid

Eudoxa var inbjudna som gäster till konferensen "Understanding chemicals control policies" i Stockholm den 15-16 september. Konferensen anordnades bl.a. av King’s College i London, MISTRA och Svenska Plast- och Kemiföretagen. På detta möte för forskare, miljöorganisationer, näringslivsrepresentanter, politiker och tjänstemän diskuterades dagens och framtidens europeiska policy för kemikalier och kemikalieregistrering. Eudoxa samlade en mängd nya intryck om den intressanta debatten om EU:s REACH-program och Waldemar Ingdahl sammanställde dessa till en rapport för vår uppdragsgivare.

Posted by Waldemar at 02:49 PM

September 11, 2003

Rotten referendum

In his Tech Central Station Europe article Euro Nightmare of September 11th, Waldemar Ingdahl discusses the murder of Anna Lindh and the Swedish euro referendum.

Posted by Waldemar at 04:10 PM

Som egenmäktiga gudar recenserad

Gunhild Arby tog upp i Naturvårdsverkets tidning MiljöAktuellt nummer 6-7, Waldemar Ingdahls, Anders Sandbergs och Alexander Sanchez bok Som egenmäktiga gudar under rubriken �Tala med fienden�.

Ur Arbys artikel:
�Som egenmäktiga gudar� berättar intresseväckande om hur det gick till när forskarvärlden på 1970-talet försökte ta ett socialt ansvar för gentekniken. Mellan raderna i boken kan man läsa in en stark uppmaning att ge tekniken en chans och att inte låta sig duperas av vare sig religiösa flummare eller skygglappsförsedda forskare. Men det mest intressanta är slutsatsen att vanliga människor faktiskt klarar av att göra bedömmningar om komplexa etiska och tekniska frågor.

Posted by Waldemar at 02:52 PM

September 09, 2003

Euro eller platinastycken? Om när IT-tekniken konkurrerar ut dagens valutor

Skriven av Anders Sandberg för kampanjen "Radikaler för Euro"

Med den tekniska utvecklingen och internet kommer framtidens konkurrenter till de politiskt styrda valutasystemen. Redan idag finns embryon till virtuella valutasystem som är växlingsbara till fysiska pengar. Kanske är både euron och kronan på sikt dömda till undergång, men med euron får vi i alla fall en bättre växlingskurs.

Kanske är hotet mot kronan inte euron eller valutaspekulationer, utan virtuella platinastycken och japanska flipperspel. Valutadebatten är i hög grad driven av ekonomiska och politiska synsätt, vilket lätt gör att den tekniska utvecklingens betydelse kommer i skymundan. Men på samma sätt som en ny guldfyndighet kan göra en guldmyntfot instabil så kan tekniken omkullkasta de vackraste ekonomiska resonemang.

Pengar är ett verktyg på samma sätt som skruvmejslar. Ett redskap avsett för ett visst ändamål, att underlätta handel, som kan utformas på många olika sätt och användas till annat än det ursprungligen var tänkt. Teknisk utveckling förändrar hur vi använder pengar och vilka valutor som behövs.

Medeltidens pengar var en försäkring inför framtiden snarare än ett handelsmedel, och bands därmed starkt till varaktiga resurser som metaller snarare än till en viss stat. Idag är pengar istället något dynamiskt, tack vare den ökade levnadsstandarden och den ökade handeln. Giltiga skäl för olika valutor är att de är verktyg som fungerar för olika ekonomier. Idag lever vi allt mer i en sammanvävd global ekonomi där skälen för en lokal valuta för Sverige försvinner. Kanske är det mer relevant att fundera på om vi behöver olika valutor för olika sorters handel än för olika platser. Vi kan inte heller ta för givet att det är stater som utfärdar valutorna.

E-handeln är ett intressant hot mot traditionella valutor. Under 90-talet var det många som förutsåg hur stark kryptering, digitala pengar och Internet skulle leda till nationalstatens kollaps. När vem som helst kan kommunicera globalt utan att någon myndighet har en realistisk chans att avlyssna och ospårbara digitala pengar gör det möjligt att flytta dem vart som helst, då kan pengar lämna den för skatteverket synliga ekonomin och hamna i digitala skatteparadis. Och om man kan köpa och sälja digitalt kan den obeskattningsbara inkomsten användas fritt.

I verkligheten visade det sig svårare att göra bra e-valutor än väntat. De flesta försöken blev antingen för komplicerade för användaren, hade svårt att garantera säkerhet eller värva många deltagare. Skatteparadisen viker sig för utredningar till höger och vänster, och många tvekar att handla över Internet, av oro för hackers och bedragare.

Men detta ändrar inte grundproblemet, det bara fördröjer det: med minimala transaktionskostnader, stark globalisering och kvicka individuella lösningar får stela statliga organisationer konkurrens. Om de inte kan bemöta den genom att själva vara lika globala och fria från transaktionskostnader kommer alternativen att växa sig starkare.

Även om det har varit svårt att skapa digitala valutor finns det andra saker som allt mer liknar dem. Ett fascinerande exempel är de japanska pachinko-pengarna. Pachinko är den japanska varianten av flipper. Tidigare växlade man pengar mot påsar med stålkulor som sedan matades in i maskinerna. Vann man fick man fler kulor att spela med, och de kunde också växlas mot priser. Maffian kom snabbt på att öppna butiker där man kunde sälja sina priser mot reda pengar, och på så sätt kunde spelare spela för drömmen om pengar - och maffian tjäna dem. Men det var opraktiskt att hantera alla dessa kulor, så nästa steg var att lagra informationen om hur många kulor en spelare hade på ett elektroniskt kort. Vilket naturligtvis möjliggjorde intressant penningtvätt - en stor del av japanska "donationer" till Nordkorea kommer idag från pachinkospel! Här har vad som startade som kulor till ett flipperspel blivit en digital valuta långt utanför myndigheternas kontroll.

Online-spel som Everquest har också interna ekonomier där det går att köpa och sälja virtuella föremål för spelets egna virtuella pengar, "platinastycken". Men till skillnad från datorspel med en spelare kan olika deltagare här handla med varandra, vilket skapar en riktig ekonomi. Och liksom en verklig ekonomi har Everquest och många andra spel problem med inflation och bubblor. Men det mest intressanta är att spelare har börjat sälja virtuella pengar, utrustning eller framspelade karaktärer (det tar lång tid att spela fram en kraftfull krigare eller trollkarl) via nätet för verkliga pengar.

I juni 2002 var växlingskursen 220 platinastycken mot en dollar, kanhända en aningen dålig kurs men fullt tillräckligt för att locka vissa till handel. I de flesta fall ogillar spelföretagen sådan handel och försöker hindra den, men vissa har börjat (eller tvingats) acceptera det.

I några nya online-spel, som det svenskutvecklade Project Entropia, har man redan från början gjort det möjligt att växla pengar till och från spelets valuta. Kanske kommer de stora digitala valutorna att komma från spelbranschen.

Experiment pågår över nätet med att kunna köpa och sälja datakraft och beräkningstjänster för interna mikrovalutor. Sådana system skulle mycket väl kunna skötas med officiella valutor- men om mikrobetalningar försvåras genom hårda regleringar, beskattning eller tröghet från banker och kreditkortsföretags sida är det kanske enklare att vända på steken och växla kronor till beräkningsdollar när man vill göra en stor beräkning - och kanske ta ut vinsten av att ha en kraftfull dator i reda pengar.

Många är också intresserade av mikrobetalningar för att t.ex. besöka webbsidor och ladda ned musik. Få vill betala en stor summa pengar för tillgång till ett stort uppslagsverk man sällan använder, men att betala ett öre per uppslagsord skulle vara praktiskt. Idag är detta svårt på grund av höga transaktionskostnader hos kreditkortsbolagen och bankerna, plus de vanliga problemen att få tillräckligt många att använda ett system för att det ska bli en användbar standard. Men mikrobetalningar är nyckeln till att göra nätet verkligt lönsamt och att kunna belöna bra informationskällor individuellt och effektivt. Om konverteringar mellan olika valutor måste göras för att jag ska kunna betala för min snabba visit till en grekisk musiksite blir det betydligt dyrare och osäkrare hur mycket det egentligen kommer att kosta. Detta bidrar till att hindra utvecklingen av bra mikrobetalningar och därigenom Internet.

Förmodligen är det just mängden regleringar av hur man får och inte får handla som avgör hur stort intresset blir för de nya digitala valutorna. Så länge de inte är för kraftiga kan de traditionella valutorna fortfarande hävda sig. Men bortom en viss tröskel blir det lönsamt att använda alternativen, och när pengar väl börjar flöda in i den heldigitala ekonomin sänks tröskeln allt mer.

Troligtvis är det just de små valutorna som först känner av en sådan här konkurrens. Den svenska kronan står sig fortfarande mot EverQuests platinastycken (enligt en ekonomisk studie gjord av ekonomen Edward Castronova är EverQuests BNP $2.266 per capita, strax under Rysslands). Men med tanke på hur snabbt sådana spelvärldar växer trots de dåliga tiderna och hur globaliserade de är kommer det inte att dröja länge innan de faktiskt är relevanta ekonomier. Koreanska NCsoft Corp har 3,2 miljoner spelare i sina spel - lite mer än en tredjedel av Sveriges befolkning. Det behövs inte många Internet-dubblingar för att digitala valutor ska bli högst relevanta.

Kanske är euron lika dömd att konkurreras ut av platinastycken eller beräkningsdollar som kronan. Men risken är mindre att det blir en dålig växlingskurs.

Posted by Waldemar at 04:17 PM

September 02, 2003

Snuset, ett alternativ att ta på allvar

Waldemar Ingdahl och Robert Nilsson, gästprofessor i genetisk och cellulär toxikologi vid Stockholms universitet, argumenterar i en debattartikel för att det skulle vara ett stort misstag att inte informera människor om fördelar och nackdelar med rökfri tobak eller att inte underlätta för ett mer öppet samtal om möjligheterna och riskerna med rökfri tobak.

Artikeln har publicerats i Västerviks-Tidningen (3/9), Bergslagsposten (16/9), Eskilstuna-Kuriren (16/9), Falköpings Tidning (16/9), Gefle Dagblad (16/9), Skaraborgs Läns Tidning (16/9), Skövde Nyheter (16/9), Västerbottens-Kuriren (16/9), Västgöta-Bladet (16/9), Örnsköldsviks Allehanda (16/9), Gotlands Allehanda (17/9), Tidningen Ångermanland (17/9), Smålänningen (18/9), Bohusläningen (19/9), Sundsvalls Tidning (23/9), Norrbottens-Kuriren (25/9), Göteborgs Tidningen (29/9) och Kvällsposten (29/9).

Posted by Waldemar at 01:26 PM