« September 2003 | Main | November 2003 »

October 30, 2003

The health care of the future

The Eudoxa think tank was invited to the conference "Markets and solidarity-building the European healthcare of tomorrow" organized by The Stockholm Network, the Institute for Public Policy Research and Timbro Health. The conference was held in Stockholm on October 29th.

On the conference Eudoxa presented its first report in the Eudoxa Policy Studies series Morphologic freedom, and Anders Sandberg held a presentation on emerging medical technologies and new pharmaceutical opportunities and how they affect current health care organizations.

Posted by Waldemar at 04:34 PM

October 28, 2003

REACH and its effects on Europe

In his Tech Central Station Europe article Swedish Chemistry Lessons of October 28th, Waldemar Ingdahl wonders if we are seeing the decline of the precautionary principle?

Posted by Waldemar at 04:53 PM

Eudoxas Rapportserie #1: Morfologisk frihet

Den nuvarande tekniska och medicinska utvecklingen utökar individens möjligheter att förändra sin kropp. Samhället har inte för tillfället de kulturella, politiska eller etiska konventionerna för att hålla jämna steg med denna utveckling.

Rätten att få fatta beslut om vilka kroppsmodifikationer man önskar applicera eller inte, den morfologiska friheten; härleds ur en naturrättslig tanke. Det är god moralisk ledstjärna för beslutsfattare för inte inkräkta på individens autonomi och värdighet i enskilda fall. Regleringar som förbjuder vissa specifika tekniker ger inte individen tillräckligt skydd mot att tvingas modifiera sig i riktningar de inte önskar.

Konceptet om morfologisk frihet kommer att hjälpa hälsovårdsorganisationer, både offentliga och privata, att utforma lämpliga hälsovårdslösningar för individen.

Ladda ner PDF-en här >>

Innehåll

* Om tankesmedjan Eudoxa
* Sammanfattning
* Framtidens kropp
* Morfologisk Frihet
* Varför vill vi ha den?
* Den morfologiska friheten och samhället
* Varför behöver vi morfologisk frihet?
* Den morfogiska friheten och framtidens hälsovård
* Slutsats
* Referenser

Posted by Waldemar at 04:27 PM

Eudoxa Policy Study #1: Morphologic Freedom

The current technological and medical development is increasing individuals' ability to change their physique. We do not at present have the cultural, political or ethical conventions to keep up with the speed of this development.

The freedom to make decisions about what changes to apply or not to apply, morphological freedom; is derived from traditional natural rights though. It is a solid moral guide light for policymakers trying to navigate away from infringements on individual rights in each particular case.

Regulation prohibiting certain technologies does not provide the individual with protection against being forced into changing themselves in way they do not agree with. Morphologic freedom will help healthcare organizations, public and private, to design suitable healthcare solutions for the individual.

Download the PDF-file here >>

Table of Contents

Posted by Anders at 08:24 AM

October 23, 2003

Vilka regler gäller för gentekniken?

Gentekniknämnden anordnade den 22 oktober konferensen "Regler om genteknisk verksamhet i Sverige" där representanter från statliga verk och företag diskuterade genteknik regleringarnas tillkomst, tillämpningar och framtid. Inbjuden som deltagare var tankesmedjan Eudoxas VD Waldemar Ingdahl som också skrev en analys av konferensen till vår uppdragsgivare.

Posted by Waldemar at 04:32 PM

October 19, 2003

The wrong way to institute a national DNA register

By Alexander Sanchez and Anders Sandberg

Translated by Lene Johansen

The murder of Sweden's foreign minister Anna Lindh once again triggered the debate about criminal DNA registers and of creating such a register covering all Swedish citizens. The Swedish track record on privacy is not encouraging: it was the first country in the world to issue personal identification numbers, there are little or no legal limitations for the use of them and the government has its own agency selling comprehensive information about the citizens to any paying customer.

The Christian Democrat party leader, Alf Svensson, is just one in a long line of politicians preaching the benefits of a DNA register. Despite the fact of the benefits of such a register, it is essential to point out the comprehensive difficulties, not to mention the ethical issues involved.

The public discourse is in general giving a way too optimistic picture on the efficacy of DNA leads in a criminal investigation. Crime scene investigation is still very complex police work. Results take time; reality is unfortunately not like police TV series where a crystal clear answer comes in the afternoon after you submitted the collected genetic materials. It is more likely to eliminate suspects from the investigation, because DNA shows that the suspect was not present at the crime scene. In the US many old cases haven been forced to reopen because DNA evidence prompted the convicts to demand retrials. This has caused troubles and increased costs for the judicial system. There is no argument against the benefits of acquittal of innocents, but enthusiasm among Swedish politicians is based on the hope of finding a new miracle method for fighting crime, just like the expectancies on fingerprint tests.

There are substantial concerns regarding autonomy, integrity and legal protection, not only in regards to the test itself, but also the difficulties of building comprehensive DNA registers.

There is a substantial amount of individuals that would not let themselves get tested voluntary. Their reasons range from general orneriness to religious principles. It would be hard to combine mandatory tests with the international conventions on human rights that Sweden has signed. Making DNA testing a mandatory part of medical examinations or other social services would have the unintentional effect that it will deter people to seek out these services, and that the expected neutrality of medical and social service personnel towards citizens would be undermined. There are also moral dilemmas connected to using already existing DNA registers that the public healthcare service has built up for other purposes, to something else than what they where built up for, as this will violate the informed consent originally given by the patient. This would also violate Sweden's new legislation on the collection and maintainance of biological material, that protects citizens against the use of tests without direct consent.

How and where would these tests and the register be kept? What demands could or should be put on security? Who would access the tests and other information in such a register? How should unintended knowledge generated by this register be handled, e.g. knowledge on the amount of children where the dad on the birth certificate does not coincide with the biologic evidence, or who are carriers of deadly genetic diseases? Just imagine the amount of resources demanded for collection, keeping, security and extraction of tests, not to mention creation, maintenance and updating of a register. And first and foremost; the resources on educating criminal investigators about use of the register so that it will be but to proper use. Are these resources going to be taken from the healthcare budget or the police budget? Quite frankly, the current fiscal crisis in Swedish economy creates a high risk that they will skimp on educating the users in the administration, and thus increase the risks to the population's integrity.

Increased use of this information increases the risk of abuse; the current frantic discourse on the issue has hardly given room for the necessary assessment of the benefits against the disadvantages. The choice is really not about instituting a DNA register or not, but rather how comprehensive these registers should be and how they should be scrutinized. Even extensive encroachments on personal integrity could be accepted if they are combined with equally extensive protections against abuse, independent supervision, public liability and first and foremost a greatly increased level of transparency in the system.

The Christian Democratic Party professes to be the protectors of virtue; Alf Svensson should make an ethic assessment of his own suggestion, rather than make vague assumptions. This is first and foremost a debate on what kind of society we want to live in. Neither DNA registers, nor biotechnology are wrong in themselves. This technology can help people and increase the legal protection of individuals; the problem is lack of knowledge of the impact of the technology and the paternalistic view on how it should be applied.

Posted by Waldemar at 02:05 PM

October 17, 2003

Code of silence

In his Tech Central Station Europe article Should we keep quiet about this? of October 17th, Waldemar Ingdahl tries to understand the nature of harm reduction.

Posted by Waldemar at 04:49 PM

October 16, 2003

Felaktiga grunder för DNA-registren

Alexander Sanchez och Anders Sandberg, kritiserar utvecklingen efter mordet på Anna Lindh. Trots fördelarna med ett DNA- register är det viktigt att påpeka de omfattande praktiska svårigheterna, samt de etiska betänkligheterna.

Artikeln har publicerats i Folket (17/10), Gotlands Allehanda (17/10), Blekinge Läns Tidning (18/10), Västerbottens-Kuriren (18/10), Bergslagsposten (20/10), Katrineholms-Kuriren (21/10), Nya Wermlands-Tidningen (23/10), Barometern (29/10), Norrköpings Tidningar (5/11), Skånska Dagbladet (5/11) och Kvällsposten (11/11).

Posted by Waldemar at 02:25 PM

October 09, 2003

Riskabla affärer

Ekonomijournalisten Benjamin Hunt kritiserar i sin bok "The Timid Corporation - Why Business Is Terrified of Taking Risk" dagens storföretag för att vara riskaversiva, ha tappat intresset för tillväxt och underkasta sig obefogade restriktioner. Läs Waldemar Ingdahls recension Förlåt att vi finns till i Smedjan den 9 oktober.

Posted by Waldemar at 02:18 PM

October 07, 2003

Hastigt stopp för Pentagons "terrorcasino"

Av Anders Sandberg

Artikeln har publicerats i Svenska Dagbladet (7/10)

Mediestormen tvingade Pentagon att stänga sajten som var tänkt att ge allsidig information om utvecklingen i Mellanöstern. Inslaget av spel som drivkraft för insamlandet av fakta blev för kontroversiellt. Men tiden talar ändå för "framtidsmarknader" som underlag för omvärldsanalys.

Pentagon är nog den sista organisation man väntar sig skulle vilja öppna ett nätcasino. Men när nyheten spreds att försvarsdepartementets forskningsorganisation Darpa (Defense Advanced Research Projects Agency) planerade en nätbaserad marknad för förutsägelser om Mellanöstern blev reaktionerna intensiva. Demokratiska senatorer hävdade att "att spekulera med terrorism är moraliskt fel" och att planen var ett sjukt spel. Vice försvarsminister Paul Wolfowitz beskrev projektet som "för fantasifullt", och till mediestormens tjut tvingades projektets chef John Poindexter att avgå. Projektet lades omgående ned innan det ens hade startat.

Vad handlade det här egentligen om? Ännu en bisarr satsning av ett militärindustriellt komplex som skär guld med täljkniv i dessa dagar? Eller ett exempel på hur medierna avgör politiken? Affären är en ironisk illustration till det dilemma beslutsfattare och forskare i dag har hamnat i.

Grundtanken bakom projektet var en idé som ursprungligen föreslogs av ekonomen Robin Hanson på George Mason University för över tio år sedan. Han observerade hur handeln på terminsmarknader för till exempel jordbruksprodukter satte priser som uppskattade framtida tillgång och efterfrågan utan att lita på någon central expertis. Apelsinjuiceterminer i Florida förutsäger vädret förvånansvärt väl. När handlarna förväntar sig en god skörd sjunker priset, när de väntar en dålig skörd stiger det. Hansons snilleblixt var att skapa liknande marknader för idéer - "idea futures". På en sådan marknad kan man köpa och sälja terminer för framtida händelser, till exempel "solceller står för 13 procent av energiförsörjningen år 2010" eller "en dator slår världsmästaren i go före 2020". Genom handel med sådana terminer kommer priser att sättas som visar vad marknadens deltagare kollektivt tror om framtiden. Ju högre pris, desto troligare anser marknaden att det är att händelsen kommer att inträffa.

Eftersom deltagarna försöker tjäna pengar kommer de också att vara motiverade att satsa efter den bästa information de har, eller skaffa ny information. Deltagare som blir kända för att ofta gissa rätt kommer att följas noga av andra, medan de som gissar fel ignoreras. Idea futures har diskuterats akademiskt under 90-talet, men har inte kunnat testas annat än i simulationer med leksakspengar eller i slutna grupper. Där har de fungerat väl; en marknad vid University of Iowa har till exempel varit konsekvent bättre på att förutsäga vinnare i presidentvalet än opinionsinstituten. En riktig marknad skulle behöva riktiga pengar, och skulle då hamna under amerikansk casinolagstiftning. Ekonomer diskuterar om hur stabila marknaderna skulle vara mot spekulation och om de rentav kunde användas för forskningsfinansiering, men det hela har varit småskalig teori.

Darpa lockades av tanken att få bred information om det komplicerade läget i Mellanöstern, och satsade för första gången på ett riktigt policymarknadsprojekt. Målet var aldrig att förutspå individuella terrorattacker utan snarast allmänna geopolitiska trender i området. Ökar eller minskar sannolikheten för oro i Saudiarabien om USA flyttar ut trupperna? Hur påverkas oljepriset av ett erkännande av en palestinsk stat? Deltagare skulle köpa och sälja terminer för framtida händelser, med experter från tidningen The Economist som domare för vilka av förutsägelserna som slog in. Avancerade program för ekonomiska beräkningar och näthandel lades in på en öppen webbsajt.

Många som kände till projektet såg med förtjusning fram emot möjligheten att testa tanken - pengarna var inte av betydelse för Darpa: vare sig marknaden fungerade eller ej skulle de komma att lära sig nyttiga saker. Men så kom mediestormen. De demokratiska senatorerna Byron L Dorgan och Ron Wyden "avslöjade" projektet och beskrev det som bookmaking där man spelar med terrorism. Tanken att Usama bin Ladin kunde logga in, göra förutsägelser om terrorattacker och sedan tjäna pengar på att få dem att slå in var motbjudande. Journalister och intresserade kastade sig över webbsajten som snabbt överbelastades och inte kunde nås - och därmed kunde heller inga dementier eller fakta förmedlas den vägen.

Snabbt växte en mediebild fram, formad av den standardhistoria om statliga felsatsningar, brist på moralisk insikt och skumma projekt som ofta återberättas i medierna. Genom att följa det vedertagna receptet fick historien genomslagskraft utan något större behov av analys. Kritiken baserades på skräckbilder och uppfattningen att det handlade om ren hasard. I svenska medier kopplades det likaledes ihop med att projektet involverade marknadskraft (lika farlig och obegriplig som kärnkraft) och amerikansk imperialism. I stället för att försvara det projekt han knappast visste något om, lade Wolfowitz ned det illa kvickt.

Skulle projektet ha varit användbart? Även om det kanske inte hade gett någon användbar information om Mellanöstern hade det utan tvekan utvecklat ekonomin som vetenskap. Var det farligt? En terrorist skulle maximalt ha kunnat tjäna några hundra dollar på att använda systemet, till priset av att riskera att avslöja sina planer (och lämna ett kontonummer). Förmodligen skulle det ha varit säkrare och lönsammare för terroristen att spekulera på börsen.

Var projektet moraliskt försvarbart? Förmodligen var det minst lika försvarbart som ordinär terminshandel - världspriset på vete är en stark indikator på mängden svält, och veteterminer kunde lika gärna kallas svältterminer. Mycket handel har mänskliga implikationer, och även om vi gärna säger att människolivets värde är omätbart använder vi livförsäkringar (vilka också kritiserades starkt när de infördes, just för att de kanske skulle uppmuntra till lönsamma mord). Men sådana rationella argument förslår föga mot en moralpanik. Själva kärnan i angreppet var just den förmenta omoralen i att handla med risker.

Begreppet terrorismbekämpning är så laddat att det blivit vad Philip E Tetlock, professor i psykologi vid Ohio State University, kallar ett sakralt värde: något som står utanför de vanliga sekulära värdena och aldrig någonsin får vägas mot dem eller behandlas som om det vore vad som helst. Ett sakralt värde är inte bara en helig ko utan representerar något som anses så viktigt att det måste höjas över vardagen. Varje kultur har sina egna sakrala och sekulära värden, och även om de varierar så är det alltid tabu att väga ett sakralt värde och ett sekulärt värde mot varandra. På samma sätt som vi automatiskt fördömer den som ens tänker på att sätta ett pris på människoliv så får en amerikansk politiker inte hantera terrorism som om det vore en vanlig fråga eller föremål för handel.

Kort sagt, projektet var tämligen oförargligt men hade oturen att röra vid en blottad nerv i den amerikanska politiken. För administrationen var det viktigaste att rädda ansiktet. Affären visar också hur månader av utvecklingsarbete kan omintetgöras av ett snabbt panikbeslut. Denna trend har vuxit på senare tid genom att politikens inflytande på den akademiska världen blivit större och att beslut kan genomföras på allt kortare varsel. Även privat forskning vid företag är känslig för styrelsens oro över en dålig image, liksom statliga utredningar och analyser.

Ur forskarsamfundets synvinkel är detta ett hot. Om han bedriver ett projekt som skulle kunna feltolkas i medier - vare sig det gälller stamceller, en ny medicin eller ett klimatprojekt - löper han risken att bli "avslöjad", få löpa ett medialt gatlopp och sedan se sitt projekt nedlagt av förskräckta och felinformerade politiker. Den enkla lösningen är att undandra sig mediebelysningen. Vinsterna av att visa sig är små (som akademiker belönas man inte av att visa sig i tv, snarast tvärtom), och riskerna är kännbara. Därför isolerar sig projekt bakom mångstaviga och otydliga namn, undviker att sända pressreleaser och gör sig allmänt svårnådda. Det ökade säkerhetstänkandet och slutenheten som uppstått på många universitetscampus efter djurrättsaktivisternas framfart bidrar till isolationen. Darpas idémarknad hade lätt kunnat kalla sig för ett teoretiskt agoriskt policyanalysprojekt och underlåtit att öppna sig utåt, och hade då troligen klarat sig. Kanske hade det räckt med att enbart använda låtsaspengar, men förmodligen hade det ändå kunnat framställas som ett sjukt strategispel. Det enda verkliga skyddet är hemlighetsfullhet.

Samtidigt har allmänheten rätt att veta vad dess skattepengar går till och medierna har en viktig uppgift i att avslöja farliga eller omoraliska projekt. Men om alla gömmer sig i skumrasket, hur ska man då kunna skilja mellan dem?

Det ironiska är att projektets öde illustrerar just det problem som det var tänkt att lösa. Ett centralt beslutssystem har svagheten att det lätt kan fatta felaktiga beslut om det får felaktig information. En gång i tiden fick politiker sin omvärldsanalys genom experter men i dag sker den alltmer genom medier. Detta har sina sidor, särskilt när medierna blir allt snabbare och politiker förväntas reagera lika snabbt. Risken är att brist på information eller en (o)avsiktlig vinkling leder till felaktiga beslut, vilka genomförs omgående och med stora konsekvenser. Samtidigt var gårdagens expertstyre inte heller perfekt och ledde lätt till avskärmning och elitism. Svårigheten är just att balansera expertis och allmän kontakt för att kunna fatta beslut.

Hansons tanke var att ett system där många informationskällor – alla de enskilda handlarna med deras lokala och unika insikter – skulle samla information på ett bredare och mer robust sätt. Det är inte bara en fråga om vad majoriteten tror utan en mer nyanserad bild där många olika grupper kan komma till tals genom sina effekter på marknaden. Detta skulle ge beslutsfattare bättre information och förhindra att ett enda perspektiv dominerar deras underlag. I många fall skulle besluten kunna flyttas ned från toppnivån och genomföras av idémarknaden direkt.

Här finns kanske också svaret på hur forskning kan bedrivas med både akademisk frihet, allmän insyn och statlig översikt. Många projekt är värda att genomföras även om de förefaller fåniga (studier av toalettstädning) eller är starkt kritiserade (stamcellsforskning), medan andra med rätta bör avslutas. Det krävs en sammanvägning av vetenskaplig nytta, etik, ekonomi och politiska mål, vilket kräver en multipolär styrning. Om besluten sprids ut mellan fler parter blir reaktionerna långsammare och smidigare, och därmed säkrare mot mediestormar. Fler sidor kan höras och mer information kan insamlas för att användas i besluten. Men för att en sådan styrning ska kunna fungera och inte bara bli många kockar runt en soppa behövs nya metoder för samverkan.

Tanken med framtidsmarknader som ett stöd för beslutsfattande har inte diskvalificerats av Darpa-affären. Snarare har intresset ökat, men man kommer att gå försiktigare fram med låtsaspengar och slutna försök. Liknande marknader kan mycket väl en dag ses som helt ordinära sätt att göra omvärldsanalys och fatta beslut, på samma sätt som de en gång så kritiserade livförsäkringarna i dag blivit normala. Jag skulle nog satsa en slant på det.

Posted by Waldemar at 04:40 PM

October 01, 2003

Politically incorrect pills

By Lene Johansen

The British Medical Journal posted an article this last winter where the BMJ attacked scientists doing research on female sexual dysfunction and the pharmaceutical companies that fund them. The arguments are based on outdated politics and outdated views on what medical treatment is supposed to achieve.

The accusation was that there is no such condition as female sexual dysfunction or female sexual arousal disorder, that the pharmaceutical industry has created an artificial demand for this treatment and that the scientists that conducted research on this had to close ties to the industry and were in the industry's pockets.

Outdated politics

The pharmaceutical industry has become a target of socialist vilification of free enterprise and property rights because they would not give away their patents to third world countries and because they are global, and that is enough to mark anybody as evil when European socialists cling to anti-globalism; their last and only uniting cause.

The ridiculous concept of artificial demand is only viable in a planned economy, but history and reality has never troubled European Socialists. Nor has offending regular people by suggesting that they are too stupid to figure out what their needs are and how to satisfy them. Their hegemony has actually made people accept this notion, because they never envision themselves being intelligent and knowledgeable enough to make decisions for themselves.

And now the evil and greedy corporations have decided to attack the biggest taboo of socialist feminist theory: female sexuality, or rather the theory's lack thereof. Did not the pharmaceutical industry pay any attention in the 70's? We decided that frigidity does not exist and women do not have problems with their sexuality. If there should be any problems with female arousal, it is the guys' fault.

Norwegian media grabbed this story quite greedily, because it was about sex and because nobody even knew the products were ready to be released to the market. Advertising for pharmaceutical products is illegal in Norway and problems in connection with female sexuality are reduced to being about prostitution and rape. Do a search for female, sexuality and problem on the Norwegian government's Health portal and these are the only results that will be returned.

Outdated medical views

Traditional medicine is based on a norm, and treatment is restoration of functionality to that norm. It was in a context like this that the whole issue of frigidity became so inflamed as to require a canon law. But times are changing and the fact that the BMJ is not able to grasp the new medical paradigm is quite disappointing.

We have seen a change towards a new medicine where the focus is more on what functionality the patient wants to achieve, regardless of what is considered the statistical norm. Athletic medicine has been in the forefront of this with their performance enhancement, in America the schools have not only advocated use of Ritalin, but even blackmailed parents into drugging their children to achieve the acceptable temper. Smart food will make you more awake, more relaxed, more regular and more beautiful. Plastic surgery will give you the proper functionality for any job that people will need to look at you and parents all over the world have promoted reproductive techniques to give their children the right genetic makeup and gender.

The research on female sexual dysfunction aims to alleviate a lack of arousal that the patient perceives as a problem. It is not relevant for her whether or not 80% of the other women in her neighbourhood have the same lack of arousal; or if the problem is due to hormonal inbalances, stress, or an unaccommodating lifestyle. She would like to be able to enjoy her own sexuality and celebrate her relationship with her partner, but is not able to.

This seems to be a growing concern of women all over the western world as full time careers, family concerns and the rest of their obligations do not leave a lot of time for intimacy and time off. It is sad that the BMJ and politically correct socialist journalists cannot respect individuals enough to let them make these choices for themselves.

Posted by Waldemar at 04:45 PM