« June 2004 | Main | August 2004 »
July 29, 2004
Higher prices or medical progess?
In his The Pulse article Cheap Drugs vs. Good Drugs of July 29th, Anders Sandberg points our that rising costs for medicines do not mainly depend on that prices are getting higher, but on the fact that we can now cure and alleviate medical coniditions that were previously uncurable.
Posted by Waldemar at 10:27 AM
July 25, 2004
Personligt ansvar gör dig smal
Waldemar Ingdahl skriver att det har funnits många missledda försök att ställa upp fetmafrågan i termer av "bra" eller "dålig" mat, snarare än bra eller dålig kosthållning. Detta leder till krav på stämningar, fettskatter, märkningar och reklamförbud. Men precis som med gifter är det dosen som är farlig, och uppdelningen mellan "bra" och "dålig" mat drar uppmärksamheten från att fetman är en mycket komplex fråga.
Artikeln har publicerats i Svenska Dagbladet (26/7), Norrtelje Tidning (29/7) och Södermanlands Nyheter (5/8).
Posted by Waldemar at 03:54 PM
July 21, 2004
Regulating biotechnology
In her TCS Daily Europe article Biotechnology and the State of July 21st, Lene Johansen writes about case of 6-years old Norwegian boy Mehmet Yildiz, and why it is important that individuals have the right to make their own decisions about using biotechnology.
Posted by Waldemar at 10:19 AM
July 16, 2004
Eudoxa supports the FAO
In May the UN Food and Agriculture Organization released a report about genetically modified plants and their role in fighting world hunger. This report has come under fierce criticism.
We at the Eudoxa think tank fail to see why the report should inspire such critique, and we suspect that it is because the report focuses on the uses of plant biotechnology instead of dismissing it out of hand (as many of the anti-biotechnology movement would like to).
Thus we have co-signed a letter to the Director General of FAO, Jacques Diouf, showing our support for FAO moving the discussion about agricultural biotechnology away from polarizing political rhetoric and either/or debates toward how best to utilize and apply agricultural biotechnology to the needs of the world's poor and undernourished.
Posted by Waldemar at 09:57 AM
Neurocognitive enhancement
In his The Pulse article Getting Drugs and Debates Right of July 16th, Anders Sandberg writes about a debate that has not started yet in Europe. The debate about enhancing medicine.
Posted by Waldemar at 09:51 AM
July 12, 2004
Ökad konkurrens krävs på elmarknaden
Under juni månad nådde elpriserna en topp, och för många nådde elräkningen smärtgränsen. Alexander Sanchez och Waldemar Ingdahl argumenter i en debattartikel om att lösningen inte ligger i att förespråka fler statliga regleringar, de orsakade problemen till att börja med. Istället bör elmarknaden avregleras och konkurrensutsättas på allvar.
Artikeln har publicerats i Gotlands Allehanda (13/7), Ulricehamns Tidning (13/7), Mariestads-Tidningen (14/7), Kvällsposten (15/7), Norrtelje Tidning (15/7), Smålandsposten (15/7), Borås Tidning (17/7), Norrbottens-Kuriren (17/7), Norrköpings Tidningar (17/7), Skaraborgs Allehanda (19/7), Skånska Dagbladet (19/7), Västerviks-Tidningen (20/7), Barometern (26/7), Folket (28/7), Helsingborgs Dagblad (29/7), Landskrona Posten (29/7), Nordvästra Skånes Tidningar (29/7), Nya Wermlands-Tidningen (9/8) och Södermanlands Nyheter (12/8).
Posted by Waldemar at 03:49 PM
July 07, 2004
A bright future for new vaccines, or...
In his The Pulse article The paradoxical new era of vaccines of July 7th, Anders Sandberg discusses public scepticism of vaccines.
Posted by Waldemar at 09:40 AM
The grass is always greener...
In his Tech Central Station Europe article Search and Create of July 7th, Waldemar Ingdahl wonders where the Sweden Richard Florida is talking about actually is located?
Posted by Waldemar at 01:26 AM
July 01, 2004
Sweden vs. Switzerland
Waldemar Ingdahl and Alexander Sanchez from the Eudoxa think tank have written an analysis for the Associazione Società Civile in Lugano, Switzerland: "The Swedish model, an example for Switzerland?".
In the report Ingdahl & Sanchez make a comparision between Sweden and Switzerland in regard to economic development, fiscal pressure, purchase power, labor market and unemployment rates, public health, habitation, product development and scientific research.
Posted by Waldemar at 04:02 PM
Anpassning till döds?
Av Waldemar Ingdahl
Recensionen har publicerats i Svensk Tidskrift 3-4/2004
Kendra Okonski (red): "Adapt or Die: The science, politics and economics of climate change". Profile Books, London 2003
I Sverige råder en bred konsensus bland politiker, forskare, media och vissa delar av näringslivet att vi nu upplever en stor klimatförändring, som skapats av mänsklig aktivitet och som måste åtgärdas med politiska medel genom en stor omställning av samhället. Det verkar ofta i samhällsdebatten som att diskussionen om klimatfrågan är avslutad i och med Kyotoprotokollets undertecknande (fast USA, av någon sällan utredd och förmodat självisk anledning, inte vill vara med).
Denna samstämmighet väcker frågor. Är det verkligen så okontroversiellt och enkelt att härleda en specifik politik ur naturvetenskapliga rön? Hur säkra är dessa rön, med tanke på att klimatet och ekologin är system som styrs av ett mycket komplext antal faktorer?
Debatten är mer levande utomlands. Boken "Adapt or Die: The science, politics and economics of climate change" är en utmärkt introduktion för den liberale läsaren. Där tar man upp frågan om Kyotoprotokollet och vilka dess implikationer har varit. Klimatfrågan blev efter det kalla kriget en av de vikigaste politiska frågorna. Kanske för att den sågs som ett av de sista områdena där omfattande politisk expansion var möjlig?
Under de senaste åren har särskilt en fråga blivit ordentligt utredd men fortfarande varit svår att få någon vetenskaplig konsensus om: frågan om koldioxidutsläppen. Påverkar de klimatet eller inte? Och på vilket sätt? Hur stor roll spelar naturens egna processer, som t.ex. solfläckarnas aktivitet? Där är de flesta experter väldigt osäkra på om det globala klimatet påverkas negativt eller inte, i vilken grad påverkan sker och vilka effekterna blir på lång sikt.
Bokens redaktör, Kendra Okonski, samlar en intressant grupp skribenter från olika discipliner som redogör för de potentiella konsekvenserna av global uppvärmning för mänskligheten och miljön. Man värderar de strategier och policys som använts för att bemöta klimatförändringar, man redogör för de konsekvenser klimatpolitiken kan ha för företag och handeln samt analyserar klimatpolitikens ekonomiska principer och rättfärdiganden. Bokens syfte är inte att vara en stridsskrift mot tanken på en global uppvärmning, utan att åstadkomma en nyansering av debatten, och få med sig grupper som ställt sig positiva till Kyotoprotokollet. Det syftet har sina fördelar och nackdelar.
Paul Reiter avfärdar påståendena om att klimatförändringar skulle öka antalet myggor och leda till fler sjukdomar som malaria. Skälen till att dessa sjukdomar sprids är mycket mer komplexa, och beror mer på ekonomiska och sociala faktorer.
Dominic Standish använder den sjunkande staden Venedig som exempel på hur miljörörelsen ofta, med försiktighetsprincipen som metod, ställer sig mot tekniska lösningar som strävar efter att minimera klimatförändringars skador.
Indur Goklany menar att vi istället för att koncentrera oss på global uppvärmning för att indirekt minska de försvårade hälso- och miljöproblem som kan följa i dess spår, borde koncentrera oss direkt på dagens problem som sjukdomar, hunger, vattenbrist och hemlöshet. Detta skulle vara mer kostnadseffektivt och ge säkrare och snabbare effekter.
Martin Ågerup förklarar att klimatpolitiken borde vila på pålitliga förutsägelser av faktorer som påverkar utsläpp, som t.ex. tillväxt av BNP, effektiv energianvändning och fossila bränslens andel av energiförbrukningen. Ågerup pekar på att vilka värden som anges på faktorerna påverkar kvaliteten i förutsägelserna om klimateffekterna, och att slarv och dålig metod ofta gjort modellerna dåliga som underlag för politik. De fördelar som kan fås av Kyotoprotokollets implementering är ytterst osäkra, då dess effekter på klimatet blir så små på den korta sikt som protokollet har (år 2008-2012).
Barun Mitra argumenterar att de fattiga länderna istället för de rika ländernas �hållbara� energi, borde satsa på mer modern och därmed effektivare energiteknik, då miljöproblemen snarare utgörs av fattigdom än hög energikonsumtion.
Andrew Kenny varnar, från ett afrikanskt perspektiv, om farorna med att rakt av överföra miljöstandarder som antagits av i-länder till u-länder. Dock finns inte förståelsen för att de fattiga ländernas problem är annorlunda, och de rika länderna verkar snarast redo att sätta igång en slags ekologisk imperialism.
Julian Morris uppmärksammar att Kyotoprotokollet kan bromsa världshandeln om man lägger miljöaspekter inom ramen för WTO. Det öppnar upp för möjligheten att införa nya handelshinder på energintensiva varor. Detta hindrar tillväxt och införande av ny teknik för att minska klimatets påverkan på mänskligheten, vilket är det mest kostnadseffektiva sättet att bemöta klimatförändringar.
Martin Livermore påpekar att det främst har varit storföretag som ställt sig bakom Kyotoprotokollet. Genom lobbying kan de påverka sina egna kostnader, medan små- och medelstora företag sällan har den möjligheten och därför får bära den största andelen av kostnaderna.
Bruce Yandle och Stuart Buck tar upp problemet att globala och komplexa kontrollsystem skapar stora incitament för �rent-seeking�. Från exemplet om spritsmugglares och baptisters gemensamma stöd av förbudspolitiken i USA, visar de hur allianser kan uppstå mellan annars disparata intressen. I klimatfrågan utgörs baptisterna av miljörörelsen som argumenterar för att minskningen av koldioxidutsläppen är en moralisk nödvändighet, medan spritsmugglarna är de storföretag som cyniskt hoppas öka sina konkurrenters produktionsomkostnader.
Benny Peiser skriver om historiska ekologiska katastrofer och hur de sägs ha påskyndat civilisationers kollaps. Peiser påpekar dock att de historiska exemplen har gällt lågteknologiska jordbrukssamhällen, vilket har gjort dem mycket mer sårbara för klimatförändringar än vårt högteknologiska samhälle som ger oss bättre anpassningsmöjligheter.
Carlo Stagnaro anser att den europeiska allmänheten inte är fullt medveten om vilka problem och konsekvenser som Kyotoprotokollet har, eller de kostnader de kommer att få vidkänna i form av färre arbetstillfällen och höjda priser på tjänster och varor.
Som alternativ till dagens klimatpolitik, att förhindra klimatförändringar över huvud taget, ställer man upp klimatanpassningen: att se till så att eventuella klimatförändringars effekter minimeras. Samhällen som är stillastående och fattiga saknar i allmänhet förmågan att anpassa sig till nya förhållanden, även förändringar som orsakas av klimatet. Kyotoprotokollet ger mycket osäkra miljövinster, särskilt på kort sikt, samtidigt som det innebär en stor omvandling av samhället till hög kostnad. Det kanske vore dags att applicera försiktighetsprincipen på Kyotoprotokollet självt?
"Adapt or Die" är läsvärd och intressant, och visar att det finns andra slutsatser att dra ur möjligheten av en klimatförändring. På en bra nivå, utan att bli för enkel, så ger boken goda ekonomiska och vetenskapliga argument.
En god boks förtjänst kan dock också ligga i att den klargör saker genom sina tillkortakommanden. Klimatfrågan består av flera parallella debatter inom klimatologi, ekonomi och politik som vävs samman, vilket ofta gör debatten krånglig och svår att delta i. Det område som "Adapt or Die" brister på är beskrivningen av politikens roll. Politik är fråga om en kamp mellan idéer, där man i politiken ofta återfinner tankar om att uppfattningar är lika med verklighet och fakta är förhandlingsbara.
Även om debatten må vara mer livlig i utlandet, så står boken för en minoritetsuppfattning, och dess ekonomiska och vetenskapliga resonemang når inte fram till de värdegrunder som anhängarna till Kyotoprotokollet ofta har. Dessa står antingen på en naturromantisk bas, med en vision om ett decentraliserat, småskaligt och självförsörjande samhälle som anses vara mer ursprungligt. Eller så värderar man just stabilitet och kontroll, och har en vision att man genom regleringar till fullo kan bestämma utkomsten av mänskliga handlingar. Då man har andra mål för sitt engagemang, kommer man inte heller att acceptera författarnas medel och lösningar. Värderingar måste bemötas med andra värderingar.
Det huvudsakliga problemet med Kyotoprotokollet, är att det ser människans handlingar som ett problem, och inte som en lösning. Vad kan vi göra för att klimatet skall ha så liten inverkan på människan som möjligt? Det borde egentligen vara den relevanta frågan i debatten, och den måste stå på en solid vetenskaplig, ekonomisk -och- värdemässig grund.
Posted by Waldemar at 03:23 PM
The beginning of the neuroethics debate
In his The Pulse article Neuroethics Top Gainer on Ethics Market of July 1st, Anders Sandberg tells about the new buzzword, neuroethics -ethics applied to the new knowledge and choices gained from neuropsychology.
Posted by Waldemar at 01:14 AM