« Forskningspolitik på Markoolio-nivå | Main | Inbjudan till seminarium om fetma »
November 29, 2004
En hälsosam framtid
Av Waldemar Ingdahl
Sverige är den tredje största marknaden i världen för så kallade "functional foods", det vill säga mat som är anpassad till att förbättra vår hälsa och minskar risken för att drabbas av sjukdomar. Gränsen mellan livsmedel och medicin håller på att suddas ut.
På samma sätt suddas gränserna ut mellan mildrande, botande, förbyggande och förbättrande medicinska behandlingar. Vad som tidigare sågs som gudomliga underverk utförs idag av läkarvetenskapen. Elektroniska implantat hjälper blinda att se, döva att höra och lama att gå. Hälso- eller prestationshöjande medel är allt mer en del av en aktiv livsstil.
Frågan om var gränserna bör dras för det tillåtna och det otillåtna kommer att ge samhällets institutioner en hel del komplexa problem att tacklas med: en hormonterapi som är dopning för en idrottsman blir en del av den förebyggande vården för de äldre. Och vem skall betala för alla nya medicinska innovationer?
Hälsa och välmående har blivit en enorm tillväxtbransch. Bara functional foods omsätter i Europa mer än 95 miljarder kronor om året. Hälsa berör alla och väcker starka känslor. Medelålders investerar allmer i bibehållen ungdom, ungdomar i karriären vill kompensera sig för sitt hårda liv. Utvecklingen leds faktiskt av de äldre, genom sina krav på god omsorg och förstklassig sjukvård. Snarast kan vi se att de som minst tänker på sin hälsa, och lever en osundare livsstil är de yngre.
Hälsovisioner påverkar alltmer hur vi äter, handlar, bor och arbetar, och målet är sund mat, flexibla arbetstider, och moderna bostäder i urban miljö med goda rekreationsmöjligheter.
Hälsotrenden föder en syn av att saker kan modifieras, även den mänskliga kroppen. Allt fler kroppsdelar går att byta ut, kroppens funktioner kan förbättras och återställas. Att "designa" sig själv blir mer accepterat. Vi väljer själva vår stil, våra liv, våra kroppar och vår hälsa.
Tecken finns på att modifikationstrenden ersätter den "naturlighetstrend" vi såg under 90-talet med krav på obesprutad föda, biodynamisk odling och välmående djur och där maten ideologiseras efter andra förtecken. Naturlighetstrenden hade en del av sin grund i att det först var för en 10-15 år sedan som på allvar insikten spreds att jordbruket är en industri snarare än en sörgårdsidyll. Detta upplevdes av många desillusionerande och som ett hot mot traditionerna. Samtidigt spökade även "Julaftonsteoremet" in här: om man måste välja mellan två goda ting, så väljer man båda. Man ville ha kvar de lantliga idyllerna men med de högintensiva jordbrukets kvalitet, låga kostnader och en minuts promenad till snabbköpet. Julaftonsteoremet gjorde att man bortsåg från kostnader, och därmed upplevde man att jordbruksindustrin hade svikit.
Men det "naturliga" jordbruket innehåller många problem och dessutom hindrar det att matvaror modifieras efter konsumentens behov och livsstilsmönster, då de skall stämmas av efter en ideologisk mall. Bilden av det naturliga blir modifierbar.
Hälsan är som alltid en tydlig klassmarkör. Genom att visa att man kan skaffa sig snyggare kroppsdelar och nya moderna funktioner, besitter viljestryka att hålla en god diet och träna kan man visa sin status. Även här får naturlighetsbilden från 90-talet problem, där man sänder ut signaler att utseendet inte får spela någon roll, samtidigt som man genom fettskatter och biopolitik angriper utseenden som inte passar in. I slutändan så bryts nog naturlighetstrenden även här, och nya ideal baserade på designertrenden tar över.
Posted by Waldemar at November 29, 2004 09:43 PM