« Stereotyper leder fel i debatten | Main | Kyoto-protokollet är dött! »

December 17, 2004

Dålig vetenskap och pressen

Av Anders Sandberg

Kan en juldiet av fisk, mandel, choklad, vin och grönsaker hindra hjärtproblem? Kanske, visar en studie. Men förtjusningen över rådet sprider studien i media långt bortom dess vetenskapliga bärkraft.

Det är imponerande att se hur snabbt ett påstående kan gå från en förmodan till "vetenskaplig sanning" i media (och sedan i kafferumsdiskussionerna på jobbet). Särskilt när det är något man vill höra.

Veckans nummer av British Medical Journal, deras motsvarighet till svenska Läkartidningen, innehöll en studie som föreslog att en diet med mycket fisk, vitlök, mandlar, frukt och grönsaker, mörk choklad och med enstaka glas rödvin ("the polymeal") skulle minska risken för hjärtkärlsjukdomar med 75%.

Artikeln ekade snabbt ut över världen, och dök upp som nyhet dagen efter i Svenska Dagbladet, Vin varje dag kan skydda hälsan, men artikeln lade också till att svenska experter var skeptiska.

Vad få journalister verkar ha tänkt på är att BMJ:s julnummer är "roliga timmen". Här publiceras årets underligaste eller mest skämtsamma artiklar mitt bland de seriösa studierna. Allt från demokratins hälsoeffekter till att simulera blodproppspridning med att kasta kottar från en bro till huruvida ögat verkligen kan uppfatta en offside situation i fotboll. Allt som skrivs i numret bör tas med en stor nypa salt, de vanliga vetenskapliga kontrollerna gäller inte.

Polymåltiden är förmodligen inte fel eller ett skämt. Forskarna baserar sin slutsats på att ha gått igenom den medicinska litteraturen på jakt efter mat som minskar infarktrisken – en osäker men bred grund. Även om den exakta nyttan av rödvin eller choklad är kraftigt omdebatterad är förmodligen medelnyttan av maten god. Men det lite skämtsamma resultatet förvandlades till en *Vetenskaplig Sanning* över en natt, och kommer nu att vara väl inpräntat i folks minne – tidningen säger ju att man mår bra av att äta gott, och det vill vi ju alla gärna höra nu till jul.

Problemet för vetenskapsjournalistiken är inte bara att beskriva den vetenskapliga världsbilden enkelt, utan också att kunna bedöma påståendens trovärdighet. Bara för att det gjorts av forskare med titlar vid ett universitet betyder det inte att det är pålitligt vetande. Det finns en stor mängd medioker eller dålig forskning som inte håller måttet. Här måste journalisten för att behålla sin trovärdighet sålla noggrannt; även om artikeln man skriver innehåller brasklappar om att resultaten bara är preliminära eller inte har reproducerats så räcker det inte, läsarna tolkar det ändå som "så här är det!".

Den brittiska tidningen The Guardian utsåg här i veckan årets Bad Science Awards– priser för de minst underbyggda påståendena, påhittade doktorsgrader, absurd kosmetikareklam, uppfinningar som inte kan fungera och kändisar som spridit missuppfattningar som fakta.

Genomgången är skämtsam, men har en allvarlig underton: det finns en mängd felaktig rapportering om vetenskapliga resultat, och verkliga resultat försvinner lätt i mängden av skräp. Människor som slutar vaccinera sina barn för att de hört att det kan orsaka autism eller försvaga immunförsvaret gör det helt utan stöd av vetenskapen, och även om oron hade varit befogad hade förmodligen de negativa sidoeffekterna varit mindre än de högst verkliga tragedierna med polio och röda hund.

Det ankommer naturligtvis på läsarna att vara skeptiska också. Lika lite som man kan lita på vetenskapliga tidskrifter kan man lita på tidningar. Men när lösa resultat blir bättre och bättre för varje återberättande, då ska man vara extra försiktig.

Posted by Waldemar at December 17, 2004 12:44 PM