Eudoxa

« March 2005 | Main | May 2005 »

April 29, 2005

Skadade viljor

Av Anders Sandberg

Artikeln har publicerats i tidskriften Liberal Debatt 2-3/2005

Många ser drogberoende som ett problem som bör hanteras genom socialtjänst och rättsväsende, men vetenskapen lutar allt mer åt att det är ett hälsoproblem, där de sociala insatserna inte når roten. Det behövs en diskussion om de biologiska och psykologiska perspektiven.

Vad sker när bruk övergår i missbruk och beroende? Idag ger neurovetenskapen insikter i beroendeprocessen. Den ersätter inte psykologiska och sociala insikter, men sätter dem i perspektiv. Vissa insikter bekräftar vad vi visste, andra utmanar de tankar vi byggt upp om hur droger verkar eller bör behandlas.

Den nya bilden ser beroendesjukdomar som en fråga om felinlärning och felreglering: vi tappar kontrollen över våra (o)vanor, och skadar oss. Vi är olika känsliga för beroenden, delvis av rent biologiska orsaker.

Viljesjukdomar

Det har gått inflation i beroenden. Vi är matberoende, datorberoende, sexberoende, motionsberoende, shoppingberoende eller chokladberoende lite till mans. Förutom den lösa användningen av ordet beroende finns det ett ökat bruk där man verkligen betraktar överkonsumtion som samma sak som drogberoende.

Beroendediagnosen flyttar ansvar från den beroende som inte längre ses kapabel till ansvar. Ansvaret flyttas också från de anhöriga till hjälporganisationer och experter som får ansvar, pengar och inflytande för att möta problemet. Faran finns att de även får incitament för att börja varna för riskerna, oavsett om beroendet verkligen är ett problem.

Det finns en risk att vi trivialiserar allvarliga diagnoser, samtidigt är det viktigt att inse att det finns en fundamental koppling mellan drogmissbruk och ovanor. De är "viljesjukdomar" där vår motivation inte längre tjänar våra syften.

Beroende har alltid varit ett suddigt begrepp, svenskan saknar engelskans nyanserade "addiction" och "dependency". Begreppet har förändrats över tiden, ofta mer p.g.a. kulturella, sociala och politiska skäl än vetenskapliga.

Beroenden är inte nödvändigtvis negativa eller sjukliga. Vi är alla beroende av luft och vatten. Mindre trivialt är vi också "skoberoende": de flesta har burit skor utomhus sedan vi var små, våra fötter anpassar sig till det, och vi har svårt att gå barfota. Den sorts beroenden vi talar om är dock addiction, där behovet styr livet, det tvångsmässiga sökandet efter det åtrådda trots att det skadar.

Nuvarande definitioner tar fasta på tvångsmässigheten, abstinensobehag, svårighet att kontrollera användningen, ökad drogtolerans och ointresse för andra saker. WHO tar med att den beroende vill sluta, men misslyckas. Tillståndets är faktiskt beroende av patientens egna önskningar och självbild.

Varför förlorar man kontrollen? Den lättaste förklaringen är att det som är skönt lockar oss och viljan räcker inte till. Med den förklaringen är beroenden bara en fråga om bristande viljestyrka och det beroendeframkallandes njutbarhet. Förutom att den skuldbelägger har teorin svårt att förklara varför hon fortsätter att ta drogen även efter att de tillvants så mycket att de inte längre får någon njutning.

En mer sofistikerad förklaring var att betona obehaget vid abstinens och hur tillvänjning tvingar missbrukaren till högre doser för samma njutning. Men borde inte de stora obehag beroendet medför uppväga all eventuell njutning? Dessutom saknar många av de mest beroendeframkallande drogerna som crack och metamfetamin abstinensymptom.

Vad neurovetenskapen har gjort är istället studera motivation: förändringar i vanor och motivation skapar beroende, oavsett om drogen ger njutning.

Hjärnan och beroendet

Hjärnan styr motivation och handlande. Val av handlingar är en lika biologisk process som att andas – men enormt mycket mer komplex och anpassningsbar. Just denna anpassningsbarhet är grunden för beroenden.

Nervceller använder kemiska signaler för att signalera till varandra. När en signal från en nervcell når fram till nästa cell frigörs en liten mängd av ett signalämne. Signalämnet sprider sig i mellanrummet mellan nervcellerna och binds på mottagarcellens yta till receptorer; molekyler som fungerar som ett lås där signalämnet är nyckeln. När en molekyl fastnar i låset sänds en signal vidare i mottagarcellen. Transportmolekyler plockar efterhand upp det använda signalämnet för återvinning. Drogmolekyler ser kemiskt sett ofta ut som signalämnen, och kan därför bindas till samma platser. Vissa droger binder till mottagarcellerna och får dem att tro att de stimulerats. Andra blockerar återvinningssystemet, vilket gör att mängden signalämne som blir kvar och stimulerar blir mycket större. Beroende på vilket signalämne som påverkas och var i hjärnan det sker blir effekterna olika.

När vi bestämmer oss för att göra något sker detta genom en sorts intern omröstning. Olika grupper av nervceller i pannloben representerar olika möjliga beteenden. När information om omvärlden anländer till dessa cellgrupper får vissa av grupperna stöd för sin sak och aktiveras: är vi hungriga och ser mat stimuleras beteenden för att ta för sig. Andra cellgrupper kan lägga veto (vi kanske inte borde äta godis före maten, trots allt). Till sist blir någon grupp så aktiv att den startar rörelsesystemet för att handla.

Vi föds inte med en repertoar beteenden. De lärs in genom erfarenhet. Handlingar kan det gå bra eller dåligt, och detta aktiverar våra känslo- och belöningssystem. En framgång, vare sig det är en chokladpralin eller en valseger, får sänder signalämnet dopamin till pannloben. Dopamin får nervcellerna där att anpassa sig: vad de nu gjorde nyss var gott, och förstärks. Nyligen använda kopplingar växer, och chansen att vi gör på samma sätt i samma situation ökar. Lycka är ett medel för inlärning.

Missbruk som felinlärning

Vad händer om man tar en drog som liknar dopamin eller får dopamin att frisättas? Då lär sig pannloben att den senaste handlingen – att ta drogen – var nyttig och bör upprepas. Nästa gång samma sak sker föreslår cellgrupper att man ska ta drogen, vilket upprepar omprogrammeringen. Samtliga beroendeframkallande droger påverkar dopaminsystemet.

Missbruk är en form av felinlärning, som kortsluter motivationssystemet och lär oss en ovana. Med tiden slipas drogsökande vanor fram genom felinlärning, vilket gör att missbruket tar över planering och tänkande. Mysteriet är inte att detta sker, utan varför vi inte alla blir beroende. Hur snabbt en drog verkar påverkar hur kraftigt den kan omprogrammera hjärnan. Om det går en lång tid mellan intag och påverkan är det svårare för nervcellerna att koppla ihop intag och belöning, vilket gör beroendet svagt. Droger som injiceras eller röks får däremot en skarp koppling, vilket förklarar varför tobaksrökning är kraftigare beroendeframkallande än snusande.

Att fjärma en missbrukare från den miljö där hon missbrukat, är ett effektivt sätt att minska återfallsrisken, då inlärning är situationsberoende. I en annan miljö är det mindre risk att de omprogrammerade cellgrupperna (och beroendet) aktiveras. Omvänt så ökar återfallsrisken kraftigt när f.d. missbrukare påminns om beroendet. Det sker en märkbar fysisk reaktion, i vissa fall har heroinister som avvänjts ute på landet reagerat på återkomsten till storstaden med illamående och kräkningar.

Implikationer

Många provar beroendeframkallande droger, men de flesta blir inte beroende. Vissa är sårbara och förlorar kontrollen. Både biologi och psykologi ligger bakom. Beroende går ofta i arv, tidigare har man betonat det sociala arvet, men forskningen pekar på en balans mellan ärftlighet, uppfostran och individuella egenskaper. Det finns ingen "gen för alkoholism", men åtskilliga gener påverkar. Alkoholism är ovanligare i Japan då 85% av alla japaner har en mer effektiv variant av det enzym som bryter ned alkohol. De får hudrodnad, snabbare puls och obehagliga symptom när de dricker, vilket minskar motivationen.

Troligtvis är mycket drogbruk egentligen försök till självmedicinering. En hög andel av alla schizofrena är rökare (45-88%) och har svårare att sluta. Nikotin lättar de tanke- och uppmärksamhetsstörningar de schizofrena upplever. Så kan det vara även med alkohol. De med en viss genvariant blir oftare alkoholister då den bildar färre dopaminreceptorer, vilket gör att hjärnans belöningssystem håller en för låg nivå. Alkohol höjer dopaminhalterna till mer normala nivåer – men till priset av beroende.

Gener kan påverka personligheten. Vissa genvarianter samverkar med miljön för att skapa en utåtriktad tendens som kan yttra sig som risktagande, impulsivitet, utåtriktning, upproriskhet och betydligt högre risk för beroende. Exakt vilka effekter externaliserandet får beror på omgivningen och slumpen. Det finns troligen ingen "beroendepersonlighet", men flera personlighetsdrag som läggs ihop..

Kan gentester avgöra vilka människor som löper större beroenderisk? Det verkar troligt och leder till fascinerande möjligheter för både individualiserad behandling och för att varna personer som löper risk.

En kronisk sjukdom

Många ser drogberoende som ett problem som bör hanteras genom socialtjänst och rättsväsende, men vetenskapen lutar allt mer åt att det är ett hälsoproblem där de sociala insatserna inte når roten.

Klyftan mellan vetenskap och praktik beror på att rönen är nya, men också att drogmissbrukare ses som offer som varken vill eller kan styra sina liv. Det gör missbrukarna lätt svagare än de skulle behöva vara. Studier visar att även gravt drogberoende personer är förvånansvärt kapabla att fungera rationellt på områden som inte direkt kopplar till beroendet, t.ex. att minska risken för HIV-smitta.

Ett annat problem är att många inom förebyggande och behandling har djupt rotade uppfattningar om "hur det egentligen är". Många f.d. missbrukare har haft goda erfarenheter av en viss behandlingsmetod. Därför stödjer de behandlingen oavsett motsägande vetenskapliga studier, och avvisar kritik från utomstående med att de saknar praktik. Lovande forskning pågår om att komplettera terapi med mediciner för att "avlära" de felaktiga kopplingarna men är ännu mycket experimentell. Tyvärr ställer sig många behandlingsideologier starkt avvisande till medicinering, ett utmärkt exempel på behovet av en mer genomgripande diskussion mellan det biologiska och psykologiska perspektivet.

Beroende bör hanteras mer som en kronisk sjukdom – som diabetes eller högt blodtryck – än som en akutsjukdom. Möjligheten vetenskapen gett är att förfina våra begrepp om hur den fria viljan fungerar och finna bättre sätt att bota en skadad vilja.

Posted by Waldemar at 07:47 PM

April 27, 2005

Upphovsrättsdebatt på "Blick mot framtiden"

Den 26 april hölls det första seminariet i Blick mot framtiden, det är en återkoppling till den serie av framsynsseminarier som tidigare hölls av Stockholms Handelskammare när man för många decennier sedan blickade mot det avlägsna år 2000. Den framsynen behövs göras på nytt, nu när vi har inträtt i informationssamhället och behöver lära känna vilka de viktiga frågorna för samhälle och näringsliv kommer att bli.

För detta ändamål så samarbetar vi på tankesmedjan Eudoxa med Stockholms e-Handelskammare då vi vill aktivera framtidsdebatten och sammanföra olika tankar om framtiden, så att olika uppfattningar kan möta varandra i samma forum och initiera en dialog.

Förste talare var journalisten Rasmus Fleischer, som gjort sig ett namn i den mycket aktuella debatten om upphovsrätt.

Före seminariet hade en enkät sänts ut till mötesdeltagarna, där 72% svarade att deras affärsidé är avhänglig upphovsrätten, och bara 38% svarade att deras affärsidé är avhänglig saker som inte är skyddade av upphovsrätt. Av förståeliga skäl var de flesta av respondenterna personligen engagerade i upphovsrättsfrågor.

Av respondenterna svarade 2/3- delar att de inte såg en framtid för upphovsrätten i dess nuvarande form och ingen av mötesdeltagarna önskade att internetleverantörerna skulle ha filter som blockerar överföring av skyddat material. När det gällde den tid material bör vara upphovsrättskyddat var det jämt lopp mellan dem som förespråkar dagens lagstiftning eller en förkortning.

Fleischer anförde sina argument om varför det enligt honom är nödvändigt att förändra upphovsrätten, vilket sedan följdes av ett mycket engagerad samtal mellan deltagarna om bl.a. upphovsrättens historia, vilka alternativ som skulle finnas till dagens upphovsrätt och fördelar och nackdelar de har, balansen mellan skyddandet av upphovsrätten och konkurrenslagstiftningen, upphovsrätten som ett viktigt skydd för små aktörers rättigheter eller bara för storas, om upphovsrätten gynnar eller missgynnar innovation, om upphovsrättskritikerna borde samla sig till ett konkret motförslag till dagens upphovsrätt eller inte, teknisk innovation, syn på ideell respektive kommersiell verksamhet, upphovsrättens effekter för så skilda näringar som musikbranschen, programvarutillverkare och skribenter, hur fildelning kan stoppas utan filter hos internetleverantörer eller om den ens kan stoppas så, samt hur den viktiga debatten om upphovsrätt kan föras upp på samhällets agenda.

Det glädjande med seminariet var att sidorna kunde mötas i en debatt om denna viktiga fråga, där intressanta nya tankar kunde väckas, nyanser i ståndpunkterna kunde skönjas, vilket öppnar för ett mer konstruktivt samtal inför framtiden.

Posted by Waldemar at 03:41 PM

Animal or human welfare?

In his The Pulse article A Shock to the System of April 27th, Anders Sandberg discusses one of the oldest research ethical issues around, animal testing. He also explains what the debate looks like in Europe, and what the effects might be for medicine.

Posted by Waldemar at 01:28 PM

April 25, 2005

Anders Sandberg i debatt om den nya IT-vågen

Torsdagen den 12 maj, klockan 17.00-19.30, anordnar Stockholms Handelskammare seminariet Den svenska IT-branschen: Boom, krasch, vad händer nu?.

På seminariet diskuteras vad som egentligen hände under den så kallade IT-kraschen och vad som kommer att ske i framtiden i den nya IT-våg som kan skönjas.

Bland debattörerna finns Anders Sandberg från tankesmedjan Eudoxa.

Anmälan kan göras på Handelskammarens hemsida, där man också kan finna mer information om seminariet. Observera att sista anmälningsdag är måndagen den 9 maj.

Posted by Waldemar at 07:50 AM

April 24, 2005

Tillväxt och välbefinnande

Av Waldemar Ingdahl

Den 21 april besökte jag ett seminarium där Johnny Munkhammar och Stefan Fölster debatterade med Joachim Vogel och Björn Halleröd, med anledning av de sistnämndas artikel på DN Debatt.

Debatten kändes mycket välbekant, då den förts i många år. Ända sedan vänstern inte längre med någon trovärdighet kunde lova överlägsen tillväxt, och det blev lockande att acceptera beskrivningen av tillväxten som ett hot. Ett hot mot miljön, mot välbefinnandet, mot stabiliteten i samhället. Från att ha beskyllts för att vara en ineffektiv modell för tillväxt, blev marknadsekonomin nu beskylld för att vara för effektiv, och inte ta hänsyn till andra värden.

Det är ett av skälen bakom Vogels och Halleröds argument, som bör tas på allvar. Visst var huvudargument det välkända om att omfördelning har ett värde i sig, och att tillväxtens främsta värde ligger i att den kan omfördelas i en välfärdsstat av skandinavisk modell. Men förändringen i argumentation var möjlig att uppfatta hos Vogel och Halleröd.

Debatten var intensiv, även om den ibland kunde bli något för nationalekonomiskt teknisk med mycket refererande till statistik.

Munkhammar och Fölster anklagade Vogel och Halleröd för att politisera forskningen genom att använda särskilt utvald statistik för stödja välfärdsstaten genom att ge just välfärdsstaten i sig en stor vikt för människors välbefinnande (man bestämmer att statligt producerade tjänster gör folk lyckliga, och därför rankas de länder med många statligt producerade tjänster högre än de utan). Särskilt underligt var, påpekade Munkhammar, att Vogels och Halleröds undersökning hade rankat Bulgarien högre än USA. Detta då fattiga amerikaner förvisso må vara rätt rika med bulgariska mått, men då resten av befolkningen är proportionellt sett rikare så får USA minuspoäng för sin ojämlikhet och framstår som ett socialt outvecklat land. Ej heller tar man hänsyn till vilka möjligheter det finns att förändra sina sociala situation (även om Halleröd påpekade att USA missgynnades i indexet av sin stora invandring från fattiga länder).

Tanken är gammal, att människor jämför sig med sina absolut närmaste och inte ser att de är relativt rika jämfört med fattiga i andra länder (frågan är vad som händer nu när fattiga i fattiga länder kan se vårt välstånd). Att Sverige rankade i topp var inte så konstigt. Sverige var för inte så länge sedan modellen som man jämförde allt annat med. Sverige var moderniteten, så mycket att själva tanken på att det fanns värderingar inlagda i resonemanget försvann.

Därför argumenterade ofta Vogel och Halleröd från ståndpunkten att deras argument var forskning och att deras motpart försökte politisera ett objektivt och neutralt resonemang för att föra fram nyliberala idéer. Men deras resonemang lät påfallande ofta just ideologiska, som tyvärr mycket annan forskning gör i nuläget. På själva frågan om ekonomisk tillväxt i sig var bra för samhället verkade Vogel rent av negativ. Halleröd verkade, som oftast under kvällen, mer nyanserad och problematiserande till frågan.

Johnny Munkhammar sade något mycket bra tidigt i debatten, men ack så ovanligt. Munkhammar påpekade att han faktiskt arbetar som idéproducent på Timbro. Det gjorde han rätt i, för i slutändan gäller det faktiskt idéer om samhället. Vilka teorier vi använder kommer att påverka vad vi ser som relevanta problem och lösningar på dessa.

Marknader producerar inte bara "ständigt mer prylar", eller bestämmer vem som får vilka resurser. De möjliggör människors strävan efter lyckan, de sprider nya idéer, de förändrar hur folk lever och arbetar och möjliggör att människor kan pröva nya saker i sina liv. De upplöser och omformar allt från konstformer till yrken. De uppmuntrar experiment och förbättring, under hård prövning genom trial and error. Marknader och människors handlingar kan inte kontrolleras eller förutsägas. Jag uppfattade att det var denna marknadens dynamik som främst Joachim Vogel vände sig mot. Tillväxt ökar förstås styrkan i detta öppna, decentraliserade system. Mer ekonomiska resurser gör oss inte i sig lyckliga, men det ger oss förmånen att ha nya, mer angenäma problem (förklara en hårddiskkrasch för en medeltida bonde). Mer ekonomiska resurser ger oss möjligheten att tillfredsställa vårt grundläggande mänskliga behov av estetik och skönhet.

De frihetliga krafterna måste bli bättre på att förklara och argumentera för detta. Det har visat sig mycket svårt att vinna politiska debatter med ekonomiskt rationella argument. Att vinna stöd för social och ekonomisk frihet kräver argument som tilltalar människors värderingar och framtidshopp.

Där tror också att kan föra en mer konstruktiv dialog även med vänstern. Nog inte med den av Vogel/Halleröds modell, men den intressanta s.k. "lattevänstern" där skribenter som Magnus Linton och Rasmus Fleischer lyfts fram.

Så därför lämnade jag debatten rätt hoppfull. Jag tror att Vogel/Halleröds argumentation inte kommer att vara lika aktuell i debatten rätt snart. Den dröjer sig kvar på vissa institutioner som just Vogels Statistiska Centralbyrån, men relevansen av politiken som förvaltning av fördelning känns i avtagande. Nya, mer intressanta frågor väntar med nya konflikter- och den situationen skapades just genom den tillväxt vi haft.

Posted by Waldemar at 11:26 AM

April 21, 2005

No cure for cancer

In his Tech Central Station Europe article Casualties of War of April 21st, Waldemar Ingdahl writes about what we can learn from The War on Cancer, The War on Drugs and The War on Terror.

Posted by Waldemar at 10:29 PM

Keep an eye on the UK

By Anders Sandberg

Readers of my weekly column on The Pulse might have noticed that I have done a lot of references to reports and studies done in the United Kingdom. Why so many stories about the UK?

Besides the fact that I like the BMJ, I think it is because the UK has one of the more active and vibrant bioethical debates. In most other EU countries the debate is largely dead- people are stuck in an imagined consensus and nobody can rock the boat. There might be debates, but they are traditional trench warfare between groups with fixed positions. There are few new ideas thrown around. The UK seems to have more dynamics in the biopolitical debate, and that is a good sign since it can be exported. "Look what the British are thinking!" is of course a bit like the catch-phrase "The Japanese are doing it" of the 80's, but if it works to get a more dynamic bioethical debate going I'm all for it.

Posted by Waldemar at 09:00 PM

April 20, 2005

Regulating contacts between doctors and the pharmaceutical industry

In his The Pulse article Trusting the "armed and dangerous" pharma industry? of April 20th, Anders Sandberg takes a look at the influence of the pharmaceutical industry and how this is perceived by the policymakers.

Posted by Waldemar at 12:45 PM

April 19, 2005

Bildgivning och medicin

I Forskning och Framsteg 3/2005 finns den mycket intressanta artikeln 3-D bilder i medicinens tjänst. Artikeln tar upp den forskning som bedrivs på Center for Medical Image sciences and Visualiztion (CMIV) vid Linköpings universitet.

Bl.a. tar artikeln upp det intressanta nya problemet som att informationsmängderna gör att läkaransvaret förändras. Några av dessa problem har vi behandlat i rapporten Tekniken befriar kroppen- framtidens medicinska teknik, patienterna och sjukvården.

Posted by Waldemar at 12:28 PM

Ny seminarieserie "Blick mot framtiden" lanseras

Tankesmedjan Eudoxa och Stockholm e-Handelskammare anordnar en ny seminarieserie om framtidens frågor inom IT. Förste talare är Rasmus Fleischer som talar om upphovsrätt.

Tankesmedjan Eudoxa och Stockholms e-Handelskammare inbjuder till det första seminariet i den nya serien "Blick mot framtiden" den 26 april klockan 17.30-20.30 i Stockholms Handelskammares lokaler på Västra Trädgårdsgatan 9.

Framtidsdebatten har stannat av, men vi vet att det finns många duktiga och intelligenta personer med åsikter om framtiden som gärna skulle vilja delta i en kvalificerad diskussion. Därför startar vi nu "Blick mot framtiden". Ta tillfället i akt och ta del i en djupare och mer intressant diskussion om framtiden tillsammans med oss. Blick mot framtiden kommer att anordna seminarier och en årlig konferens med framtidstema.

I det första seminariet diskuteras den nu brännande frågan om upphovsrätt, talare är Rasmus Fleischer.

Rasmus Fleischer är frilansskribent knuten till tidningen Arbetaren. Hans arbete rör ofta intellektuell egendom och informationsfrihet, och till hans mer omdiskuterade artikelar hör "nationalvänstern" i tidskriften Arena. Fleischer är också en av initiativtagarna till den upphovsrättskritiska organisationen Piratbyrån, samt bloggen Copyriot.

Eudoxa är en partipolitiskt oberoende tankesmedja med säte i Stockholm, som debatterar frågor inom teknik, upphovsrätt och naturvetenskap och hur de påverkar samhället. Eudoxa har gett ut rapporter och böcker på svenska, danska och engelska.

För mer information och anmälan, var vänlig kontakta
VD Waldemar Ingdahl . Telefon 08-83 87 73, mobiltelefon 073-981 86 14, e-post info@eudoxa.se

Posted by Waldemar at 11:37 AM

April 18, 2005

Lös bristen på organ med en marknad

Liv kan räddas med organmarknader och teknik

Svenskarna är sämst i Europa på att donera organ, och många människor dör som kunnat räddas. Den dåliga tillgången på organ är både p.g.a. medicinska framsteg, men också otydligheten som följt av Sveriges linje att anta alla som inte registrerat sin ovilja att donera vill donera. Otydligheten har gjort anhöriga avvisande till donation. Nu kan fungerande marknader och ny teknik lösa problemet.

Organtransplantationer är en medicinsk triumf och men även exempel på hur ny teknik kan bli både dyr och tvinga fram tungrodda organisationsformer. Transplantationer är omständiga medicinska processer som kräver en omfattande infrastruktur för att fungera: register av köande patienter och vävnadstyper, transportmetoder för organ, komplexa kirurgiska ingrepp och långtidsbehandling med immunförsvarsdämpande mediciner. Värdet är enormt för patienten som får organet men vårdapparaten blir komplex och centraliserad.

Genom att transplantationstekniken expanderat till fler organsystem och immunförsvarsdämpande metoder blivit allt bättre, kan fler och fler patienter komma i fråga som mottagare. Samtidigt är antalet donatorer konstant eller minskande, eftersom människor oftare dör av kroniska sjukdomar vilket gör dem olämpliga som donatorer (t ex cancer och cirkulationssjukdomar).

Svenskarna är sämst i Europa på att registrera sig för organdonation. Ett antal människor dör varje år i väntan på nya organ. En stor skuld i detta har den svenska linjen att viljan att inte donera organ skall registreras. På sjukhusen, har detta lett till förvirring då många möjliga donatorer inte uttryckt önskemål i frågan och man därmed måste ta stor hänsyn till anhöriga. Det räcker med att en anhörig är osäker eller negativ till donation för att den inte ska ske.

Waldemar Ingdahl, VD för tankesmedjan Eudoxa, säger "det är glädjande att Socialstyrelsen nu antar nya regler för dödförklaring. Det skingrar misstankarna från allmänheten att människor har dödförklarats för snabbt för att få fler organ tillgängliga. Det är också glädjande att professor Gunnar Thydén i dagarna föreslagit ett ersättningssystem för de anhöriga till organdonatorn. Det kan få fler att uttrycka sin vilja om de vill donera sina organ. Det behövs skapas upp en fungerande marknad kring organen".

Ingdahl påpekar också att "även om alla var villiga att donera eller sälja sina organ skulle behovet förmodligen vara större än vad som kan realistiskt tillgodoses. Därför är det i slutändan livsviktigt att man satsar på organ odlade på djur (xenotransplantat) och utvecklingen av stamcellsforskningen samt konstgjorda organ".

"Den positiva utvecklingen i dagarna betyder att vi tar steg ifrån 90-talets dogmatism, och att vi försiktigt börjar att se över alla möjliga lösningar för att rädda liv", avslutar han.

Eudoxa är en partipolitiskt oberoende tankesmedja med säte i Stockholm, som debatterar hur tekniken, naturvetenskapen och medicinen påverkar samhället. Eudoxa har gett ut rapporter och böcker på svenska, danska och engelska.

För ytterligare information, var vänlig kontakta
VD Waldemar Ingdahl . Telefon 08-83 87 73, mobiltelefon 073-981 86 14, e-post info@eudoxa.se

Posted by Waldemar at 07:28 AM

April 16, 2005

De traditionella mediernas snabba nedgång

Av Waldemar Ingdahl

I min artikel Bloggarnas attack mot proggarna som jag skrev för några månader sedan så förutspådde jag att de traditionella medierna skulle klara sig någorlunda bra. De skulle behöva specialisera sig efter kundsegment (och inte som idag efter geografi) och införa en hel del andra förändringar.

Det verkar dock som om nya siffror från USA visar att situation är långt mer oroande för de traditionella medierna.

Mediekritikerna Ken Auletta på The New Yorker ger oroande besked om TV:s reklamintäkter. De tre stora nätverkens (ABC, CBS och NBC) reklamintäker kommer främst från produkter som inriktade till medelålders och äldre. Därav många annonser för Viagra och Mylanta samt det växande redaktionella materialet om hälsofrågor. Medelåldern för de tre stora bolagens publiken har stigit till 60 år, och bara 8% av publiken är i det så för reklambranschen så attraktiva segmentet 18 till 34 år. ABC, CBS och NBC hade 60% av TV-publiken 1994, idag verkar det knappt vara 33%. Visserligen ser nog fler ungdomar andra TV-kanaler än de tre stora, men det kan inte förklara hela bortfallet. Ungdomarna går till nätet istället.

Nicklas Lundblad kommenterar på sin blogg en liknande utveckling för dagstidningarna.

Värst är ändå att de traditionella medierna förlorar i trovärdighet. I opinionsundersökning gjord av Pew Research ifjol så sade sig 21% betrakta New York Times som en trovärdig nyhetskälla. Det var lägre siffror än Fox News. Även i Sverige har bloggosfären fått ett långt större genomslag än jag trodde när jag skrev Bloggarnas attack mot proggarna, det är tydligt när man studerar bloggosfärens påverkan på de stora dagstidningarnas ledarskribenter. Frågan som nog kommer att avgöras under detta år är: vem sätter agendan för det offentliga samtalet, bloggarna eller de traditionella medierna?

Posted by Waldemar at 01:02 PM

April 13, 2005

Choosing our children's sex

In his The Pulse article Selecting sex selection? of April 13th, Anders Sandberg examines the new law proposed in the UK about sex selection for non-medical reasons. Is this a valid procedure people should be able to choose, and should it be a part reproductive health care? Sandberg also finds a part of the missing baby girls of Asia.

Posted by Waldemar at 04:16 PM

Alla har inte råd med god kvalitet

Av Waldemar Ingdahl

Artikeln har publicerats i Svenska Dagbladet (13/4)

Marianne Fröroth menar på Synpunkt den 11 april att man borde ge mer utrymme på jämförelser mellan kvalitet på kött istället för prisjämförelser. Kvalitet före pris är en preferens som delas av vissa konsumenter, men inte alla. Många som inte har de ekonomiska förutsättningarna ser gärna att kunna spara på köttutgifterna. Frågan om pris och kvalitet blir tyvärr snedvriden genom bidragsutdelningen i EU:s jordbrukspolitik, där slakterier i södra Europa blir kraftigt subventionerade.

Frågan om maten diskuteras ofta i svart-vita termer, där man ställer ett idylliserat småjordbruk mot ett förment dåligt industriellt jordbruk, men utan detta industriella jordbruk skulle många inte ha råd att äta kött.

Ge utrymme för de som värderar kvalitet, men även för de som värderar låga priser, utan moraliserande.

Posted by Waldemar at 10:21 AM

April 12, 2005

Inbjudan till "Blick mot framtiden"

Stockholms e-Handelskammare och tankesmedjan Eudoxa inbjuder till det första seminariet i den nya serien "Blick mot framtiden" den 26 april klockan 17.30-20.30 i Stockholms Handelskammares lokaler på Västra Trädgårdsgatan 9.

Framtidsdebatten har stannat av, men vi vet att det finns många duktiga och intelligenta personer med åsikter om framtiden som gärna skulle vilja delta i en kvalificerad diskussion. Därför startar vi nu "Blick mot framtiden". Ta tillfället i akt och ta del i en djupare och intressantare diskussion om framtiden tillsammans med oss. Din röst behövs! Blick mot framtiden kommer att anordna seminarier och en årlig konferens med framtidstema.

I det första seminariet diskuteras den nu brännande frågan om upphovsrätt, talare är Rasmus Fleischer.

Rasmus Fleischer är frilansskribent knuten till tidningen Arbetaren. Hans alster har ofta rört ämnen intellektuell egendom och informationsfrihet, och till hans mer omdiskuterade artikelar hör "nationalvänstern" i tidskriften Arena. För närvarande arbetar han på en magisteruppsats i samtidshistoria vid Södertörns högskola. Fleischer är också en av initiativtagarna till den upphovsrättskritiska organisationen Piratbyrån, samt bloggar på Copyriot.

Posted by Waldemar at 05:20 PM

April 11, 2005

Politisering av kropp och kultur

Av Waldemar Ingdahl

Artikeln har publicerats i Svensk Linje 1/2005. Kan laddas ned här.

Det politiska samtalet står inför en betydande förändring. I takt med att bioteknik, medicin och farmakologi utvecklas ställs helt nya frågor om individen och hennes kropp. Samtidigt pågår en kulturell förändring mot allt mer mångfald, något som passar den liberala idén om individualismen väl. Kanske borde borgerligheten ägna mer energi åt framtidens frågor redan nu? Få saker är så populära som att visualisera framtidens samhälle.

Socialdemokratins hegemoni över det politiska samtalet färgade vilka frågor som ansågs vara relevanta och satte ramarna för vad det politiska projektet skulle innehålla. Men de politiska frågorna i framtiden verkar växla bort från ekonomin. Dagens ekonomistiska politiska debatt har som främsta syfte att bevara dagens institutioner, en debatt man förlorar då man försöker att ge borgerliga, men ändå "progressiva", svar på de frågor vars formulering passar det konservativa maktpartiet bättre.

Sålunda är det nödvändigt att formulera politiken utifrån de förändringar som samhället står inför. Politiseringen av kroppen och kulturen, är två områden som griper djupt in i allas liv och därför är värda att ta upp som exempel på några av de områden som är nya för politiken.

Många av de förändringar som verkar föreligga inom tekniken, kulturen och biopolitiken kan vara något som passar frihetliga värderingar om mindre stat, mer frihet och mer ansvar för medborgarna.

En ny kroppspolitik

Att den mänskliga kroppen har blivit ett föremål intensiv politisering har vi sett bl.a. med Folkhälsoinstitutets förslag om fettskatter. Det är en del av den långa utveckling som skett mot ett skapande av en biopolitik. Tidigare stod den enskildes livsföring i fokus, men nu finns ses hela befolkningens hälsa och reproduktion som föremål för åtgärder- vilket kopplas samman med offentliga sjukvårdssystem.

En viktigt debatt för att vända denna biokollektivism är att ta fasta på att sjukvården rör sig mot att bli mer förebyggande och förbättrande än bara botande till ett visst givet hälsotillsånd. Som patienter måste vi ta en större del i hur vi vill forma våra kroppar, genom framstegen inom bl.a. medicin, neurovetenskap, bioteknik och farmakologi. Faran i paternalismen är att man vänjer många människor vid tanken att någon annan skall ta ansvar för den egna kroppen, och där skulle nya klyftor i samhället skapas mellan de som kan ställa om till rätt mentalitet för den nya hälsovården, och de som blir kvar i den gamla paternalistiska sjuk- och folkhälsomodellen och inte ges möjligheten att ta till sig de nya framstegen.

Gen- och bioteknik har stått för en del av debatten när det gäller förändring av den mänskliga kroppen. Tekniken för mänsklig genmodifiering är på väg på bred front. Inte för att många eftersträvar just denna teknik, utan därför att den ligger i skärningspunkten mellan reproduktionshjälp, kloning, genteknik på djur och växter, nya biotekniskt framställda läkemedel, genterapi och andra områden. Det är vanliga människors önskemål om helt vanliga lösningar på olika fullt legitima medicinska problem som driver utvecklingen framåt, inte isolerade forskare à la Panos Zavos och Severino Antinori med sina ifrågasatta mänskliga kloningsprojekt. Annars skulle den inte ha så bred genomslagskraft.

Kroppen som murbräcka

Även om varje forskarlag, institution eller företag enbart arbetar på sina egna oförargliga eller önskvärda tekniker, blir kombinationen av alla dessa framsteg något betydligt mer radikalt än väntat. Gen- och bioteknikens framsteg är inte ett smörgåsbord, från vilket vi lätt kan plocka ut det vi finner acceptabelt, utan de är ofta sammanlänkade med tekniker som redan ses som "mainstream" i dag. Om man till exempel är rädd för möjligheten till skräddarsydda barn, borde man ha dragit gränsen redan vid en så accepterad teknik som provrörsbefruktning. När en teknik blir relativt billig och användbar för tusentals laboratorier runt om i världen, och en tillräckligt stor andel av befolkningen finner den godtagbar, kommer den att användas. Där behöver vi skapa institutioner och regleringar först när dessa visar sig behövas. De fokuserar då mer på faktiska problem, istället för att på förhand skapa förbud mot faror vi tror oss se. Institutionerna får växa fram samtidigt med sitt värdemässiga innehåll, och byggs ihop med det. Regleringar är inte gratis, de har en kostnad för både individ och samhälle, som vi noga bör överväga. Finner vi att regleringar bör ske, måste vi fokusera mer på felaktig användning av en teknik, inte på tekniken i sig.

Kroppen, och de förändrade förutsättningarna för medicinen, är en utomordentlig murbräcka för frihetliga idéer. I det gamla systemet ser man bara galopperande kostnader av innovationerna, som måste besvaras med inskränkningar för att också behålla systemets fokus. I en frihetlig syn ser man nya möjligheter för självförverkligande genom att utöka och förändra vår fysiska potential. Tanken på denna morfologiska frihet (utvecklas vidare i tankesmedjan Eudoxas rapport Morfologisk frihet) kan ligga till grund för en offensiv och frihetlig hälsopolitik.

Popvänstern och flumsamhället

Förra sommarens stora debattbok blev Erik Zsigas �?Popvänstern�? (Timbro) i vilken han visade hur populärkulturen besatts av ett trendigt etablissemang som slentrianmässigt svänger sig med politiskt korrekta vänsterklyschor men som mest är hycklande, intolerant och samhällsbevarande. Zsiga visar dock också på populärkulturens kraft i samhället, och egentligen är den ett område som borde behärskas av frihetliga krafter.

Vår kultur präglas av en stor mångfald. Diskussioner om klass, psykologiska typer, kön, generationer, etnicitet är inte så lätta att föra i kategoriska termer längre. Där det tidigare fanns enkelhet och begränsning finns nu diversitet, tack vare nya medier, nya kulturella kontakter och ett förnyat intresse för experiment med estetik.

Tyvärr har högerns syn ofta varit att ett stabilt, självbehärskat och ordnat samhället är det goda samhället. Ett ständigt experimenterande samhälle ses som flum, förlorad kontakt med de gamla värdena, med effektiviteten och rationaliteten. Mer krav i skolan, fler poliser och språktester! Genom det så försöker man tala till en medelklass man uppfattar som sina kärnväljare- och uppfattas därför som motståndare till det uttrycksfulla, kreativa, sensuella och öppensinnliga. Var det därför som så många i den kreativa klass som uppstod i storstäderna under 90-talet drogs till popvänstern?

Vad som behövs är att välkomna intellektuell, politisk och moralisk flexibilitet för att kunna fungera ideologiskt i en dynamisk värld bestående av subkulturer. Detta då vänstern misskött frågorna om kön, ras, etnicitet, sexuell läggning, diversitet, kulturell experimentlusta och mångkulturalism. I den klassiska marxismen ansåg man att den universella och befriade människan skulle uppstå ur det utarmade proletariatets tragiska smältdegel, där människor avklädda sina egenskaper genom alienationen skulle skapa den nya mänskligheten.

När klass inte längre fungerade fick man ersätta det med särintressepolitik. Då uppfattades man som mer kulturellt tolerant- men denna mångfald är falsk. Den är begränsad till fixerade politiska kategorier och kan inte se implikationerna av den kulturella mångfaldens utveckling. Så fort en ny grupp i samhället identifierats har den ramats in av ortodoxier och rigida definitioner på hur en gruppmedlem skall vara. Mångfalden är en kraft för oändlig delbarhet. Gruppen är ett verktyg, men slutligen är det individen som handlar, förändrar sig själv och experimenterar. Därför är inte kategorier de fasta mallar som man ofta antar, och de är inte längre ömsesidigt uteslutande. Individen formas av att odla olika identiteter i olika sammanhang. Ironin är att vänstern använt idén om mångfald för att angripa idén om skillnader i samhället.

Det viktigaste verktyget här är ett av liberalismens äldsta: den fria marknaden. Det är en fantastisk mekanism för reellt möjliggörande av sociala experiment och som inte specificerar vad som måste vara dess utkomst.

Under mitten av 1900-talet verkade inte kapitalismen vara för detta. Den uppfattades förutsätta en väldig konformism och självbehärskning. På många sätt så bröt 60-talet med detta, nya entreprenörer hade nya värderingar och på samlingsplatser för nya näringar och kultuella företeelser så uppstod tillväxt just genom att bejaka anti-konformism, experiment och brytande av mallar. Affärskultur blev alternativkultur och ledde till den demokratisering av estetiken som gjort populärkulturen så livskraftig och dynamisk. Så ledde kapitalismen till dagens pluralitet- det borde borgerligheten kunna använda.

Problemet är kanske, att många företag i Sverige är kvar i den tidigare affärskulturen? Ingen fondsocialism, men gärna 50-talets konformism och rigiditet. Så uppfattas det iallafall av många, och undergräver dess förnyelsekraft. Ställde Timbros dåvarande chef Mattias Bengtsson vår tids mest provokativa fråga i sin artikel i Svensk Tidskrift 2/2004: "Kanske är det rent av så att den liberala förnyelseagendan kommer att stärkas av att inte drivas av bolagshögern?"

Recept för valvinst

Självfallet blir en översikt av detta slag skissartad, men har förhoppningsvis lockat läsaren att fördjupa sig i dessa nya områden för politiken. Dessa ämnen är i dag oortodoxa och betydligt mindre prestigefyllda att diskutera inom borgerligheten. De ekonomiskt rationella argumenten har dock inte vunnit valsegrar, för det måste man förändra samhällsdebatten genom nya ämnen som man själv definierat.

Sakfrågorna har en väsentligt mindre betydelse än vad både partier och media ger dem. Väljarna tar sällan ställning för enskilda tekniska lösningar, utan röstar efter den övergripande image och inriktning som regeringsalternativen ger. Konkreta och genomtänkta förslag bör så klart finnas, men de vinner inga val på egen hand. Och få politiska alternativ har en så bra image som de som visualiserar framtidens samhälle.

Posted by Waldemar at 12:45 AM

April 09, 2005

Politizando la salud

Waldemar Ingdahl was quoted by Doug Bandow in the Spanish language El Diario Exterior on March 17th, regarding the issue of the WHO's HIV debacle.

Posted by Waldemar at 02:05 PM

April 08, 2005

Individualiserad sjukvård

Waldemar Ingdahl skrev med anledning av rapporten Tekniken befriar kroppen en debattartikel om framtidens sjukvård. I dag framförs inte längre svenska sjukvård som ett föredöme för idealistiska tankar eller god organisation, utan för att dess centralism gör det möjligt att begränsa patientens valfrihet och sätta kostnadstak. Så skulle det inte behöva vara.

Artikeln har publicerats i Enköpings-Posten (7/4) och Västerviks-Tidningen (13/4)

Posted by Waldemar at 03:48 PM

April 07, 2005

Ingdahl quoted in Tech Central Station

Marcus Stober quotes Waldemar Ingdahl's article Pirates of the European on the issue of striking a balance between protecting intellectual property and protecting civil liberties

Posted by Waldemar at 05:39 PM

April 06, 2005

Can a health database be maintained in a democratic bottom-up fashion?

In his The Pulse article Informed choice from informed databases of April 6th, Anders Sandberg says that the recent proposal to create a European database open to the public with information about safety and efficiency in pharmaceuticals is another step in empowering health care consumers. But Sandberg also warns that how this database is implemented is also crucial.

Posted by Waldemar at 06:03 PM

April 05, 2005

Registrera, men med rätt syfte

Av Anders Sandberg

Artikeln har publicerats i Kvällsposten (4/4)

Sedan sex år har polisen ett register på alla brottslingar som dömts till straff på två års fängelse eller mer. Idag inkluderar detta register ungefär 3000 personer. I och med ett förslag från regeringens utredare Ann-Marie Begler skall alla personer som misstänks för brott där fängelse ingår i straffskalan tvingas att ingå i DNA-registret.

Man kan definitivt ha sina synpunkter på gränsdragningen. Det är skillnad på att misstänkas och fällas för ett brott, men lyckligtvis verkar tanken på upprätta ett allomfattande register på samtliga landets medborgare ha stävjats för närvarande.

Det finns andra dna också, ett annat är det så kallade PKU-registret vid Huddinge sjukhus. Det är en biobank som innehåller blodprover främst från de som fötts i landet efter 1975. Avsikten med registret var att forska kring en svår genetiskt betingad sjukdom (fenylketonuri), och kom första gången in i samhällsdebatten när det blev känt att Huddinge sjukhus lämnat ut ett prov från den huvudmisstänkte i Anna Lindh-mordet till polisen. Sedan dess har PKU-registret varit ansatt att öppnas vid varje tillfälle som något som något fruktansvärt skett. I samband med flodvågen i Asien så beslutade riksdagen mycket snabbt att öppna det för identifiering.

Risken är att vi visserligen inte får ett nationellt register, men ett ständigt öppnande av alla andra dna när något har hänt, vilket kan öppna för godtycke och oklara rutiner. Det är viktigt att hålla registren i sär efter deras syften, polisiära register är polisiära register- forskningsregister är forskningsregister. Problemet med att använda de dna som redan finns i sjukvården är att dessa insamlats för helt andra syften än polisarbete och att denna nya användning bryter mot andemeningen i den rätt nyligen antagna biobankslagen, som skyddar prover mot användning utan direkt givet informerat samtycke.

Det är bra att polisen använder dna för att både fria och fälla misstänkta, oftast för att fria faktiskt, då inga DNA-spår av den misstänkte återfinns på brottsplatsen. Problemen uppstår då politikerna hoppas på DNA-registren som en mirakelteknik för att stoppa brottsligheten, på samma sätt som fingeravtryck en gång antogs vara. Särskilt som justitieminister Bodström hoppas att den skall stoppa vardagsbrottsligheten där polisens uppklarandegrad är mycket låg.

Men polisens problem beror inte på att man har för lite resurser eller för dåliga tekniska möjligheter att skaffa bevisning. Den låga uppklarandegraden för vardagsbrott beror på att polisen fick direktiv att prioritera brott som både tar längre tid och är svårare att klara upp. En låg uppklarandegrad på vardagsbrotten ledde dock till reaktioner från allmänheten så svaret från regeringen blev att nu måste polisen prioritera alla typer av brott, en naturligtvis omöjlig uppgift. Då ter sig DNA-tekniken som universalmedel som en lockande tanke. DNA-tekniken är förvisso en stor hjälp för polisen, men den måste användas med rimliga förväntningar.

Vad vi behöver nu är tydlighet och redovisningsbarhet. Tydlighet om vilka syften som de olika DNA-registren har, så att vi tryggt kan lämna ett informerat samtycke på goda grunder. Redovisningsbarhet så att ansvariga för registren kan hållas ansvariga och verksamheten genomlysas för allmänheten.

Då skapas ett förtroende hos allmänheten för forskningens, sjukvårdens och polisens användning av dna.

Posted by Waldemar at 02:19 PM

Hungern lindras i fattiga länder

Av Waldemar Ingdahl

Artikeln har publicerats i Nya Wermlands-Tidningen (6/4)

Norman Borlaug, nobelpristagaren som startade den gröna revolutionen sade: "man talar ofta om södra Afrikas potential. Potentialen finns där, men man kan inte äta potential".

Produktiviteten i det afrikanska jordbruket har ökat lika mycket som i övriga världen, men den ännu höga befolkningstillväxten ställer högre krav på matproduktionen. Det gäller att få till bättre infrastruktur, mindre korruption och svinn, men också öka avkastningen från det lågintensiva jordbruk som många lever på. Undernäringen är den värsta i världen och svälten fortsätter.

I Afrika står jordbruket för en stor andel av ekonomin. En förbättring av produktiviteten är viktig, särskilt för landsbygden som upplever minskad tillgång på brukbar jord och vatten. Biotekniken har stor potential för att hållbart öka den afrikanska matproduktionen i kombination med traditionella metoder. Grödor förbättrade med bioteknik odlas idag på nästan 65 miljoner hektar i 16 länder. Mer än 75% av de 5,5 miljoner lantbrukare som odlar gengrödor är resurssvaga bönder i u-länder.

Produktiviteten på de flesta gårdarna begränsas av skadedjur och sjukdomar. Kassavaodlare förlorar ungefär 60% av skörden så. Avkastningen på sötpotatisodlingarna i många afrikanska länder är farligt låg med 80% forlorat till skadedjur och sjukdomar. Bananodlingarna hotas alltmer av svampsjukdomen "Sigatoka".

Biotekniken arbetar aktivt med att lösa dessa problem genom att producera plantor som är motståndskraftiga mot skadedjur och sjukdomar. Forskning pågår på bönor och kassava med naturligt skydd mot sjukdomar och skadedjur.

Forskare utvecklar varianter av kassava som mer effektivt absorberar spårmineraler och mikronäringsämnen från marken och som innehåller förbättrad kvalitet på sin stärkelse och andra vitaminer och mineraler. "Gyllene ris" som innehåller mer järn och beta-karotin (en föregångare till A-vitamin) skulle kunna finnas på världsmarknaden om något år. Detta ris skulle kunna hjälpa de mer än 100 miljoner barn i världen som lider av A-vitamin brist, den främsta orsak till blindhet, samt 400 miljoner kvinnor i fertil ålder som lider av järnbrist. Järnbrist hos mödrar leder till utvecklingsstörningar hos foster, för tidig födsel, missfall och spädbarnsdöd.

Forskning på grödor som producerar egna vaccin pågår redan- som en banan innehåller vaccin mot Hepatit B, och en potatis som immuniserar mot Norwalk viruset. Att kunna immunisera människor i Afrika med lokalt odlade grödor skulle lösa många av de svåra hanterings-, transport-, distributions- och administrationsproblemen samtidigt som biotekniken kan bibehålla jordens förmåga till att ge skördar.

Genom att utveckla grödor som mer effektivt absorberar näringsämnen från marken, kan biotekniken hjälpa bönderna att producera mer på arealer som redan brukas och reducera mängden av kostsam gödning. Grödor som kräver mindre plogning kan minska jorderosionen. Inbyggd resistens mot torka gör det lättare att odla upp nya marker- och sparar våtmarker och regnskogar.

Det största hotet mot att förverkliga bioteknikens löften stammar från överdriven rädsla. Anti-bioteknikkampanjer från den rika världen har genom sitt stora inflytande på Afrika ofta ställt upp hinder. EU håller en hård linje mot all form av genmodifikation inom jordbruket. I praktiken är det ett dolt handelshinder, som särskilt drabbar fattiga länder.

EU borde istället hjälpa att utveckla en god introduktion av genmodifierade grödor i Afrika genom nätverkande, informerat beslutsfattande och dialog. Att förneka Afrikas svältande medlen att styra sin framtid genom tro sig veta vad som är bäst för dem är inte bara osolidariskt. I slutändan är den grymma verkligheten att utan biotekniken kommer människor att dö.

Posted by Waldemar at 11:52 AM

April 04, 2005

Fair Play i Computer Sweden

I Computer Sweden av den 1 april så skriver Rasmus Fleischer artikeln Är dina barn beroende av skärmen? där han kartlägger organisationen Fair Play.

Artikeln är en kortare version av Eudoxarapporten Fair Play och moralpaniken.

Posted by Waldemar at 11:35 AM

April 03, 2005

EU consultation on data protection issues related to RFID technology

The Eudoxa think tank has given its response to the European Commission's call for interested parties to express their comments on Working Document 105 on data protection issues related to RFID technology.

Posted by Waldemar at 12:40 PM

EU consultation on data protection issues related to intellectual property rights

Dear Sirs,

My name is Waldemar Ingdahl, and I am the director of Eudoxa, a Swedish think tank specialized in discussing scientific progress, technological innovation and their effects on society.

In response to your interest for interested parties to express their comments on Working Document 104 regarding data protection issues related to intellectual property rights we at Eudoxa urge that Europe needs to think clearly about intellectual property issues.

Intellectual property issues are among those most important to our information society, but since they involve a complicated mix of technology, economics and politics, they are not easy to explain or to resolve.

The fundamental cultural differences between the legally oriented content owners and the more technologically oriented digital rights activists are unlikely to promote constructive dialogue. While the former have a better understanding of the political, economical and legal system, the latter have a cultural and technological impetus.

In this, your work is of the greatest importance in protecting privacy and obtaining a balance between rights holders and the privacy of the European citizen, since the intellectual property right holders are seeking increasingly intrusive measures for the enforcement of their rights. The intellectual property rights owners have some legitimate concerns, but these concerns must balanced towards the right to privacy of the citizen.

Thus, in reference to the ongoing digital rights management consultation, working paper 104, I would like to make my support for a restrictive approach to rights holdes private enforcement tactics known, and issue a warning that the current practices are dangerously starting to threat privacy. Europe needs to think clearly about intellectual property issues a strike a better, more enduring, balance between intellectual property rights and privacy rights than the present situation.

Posted by Waldemar at 12:23 PM

April 02, 2005

La minaccia del commissionario Kyprianou

L'articolo di Waldemar Ingdahl e Christofer Fjellner (membro del parlamento europeo), Bando alle minacce, signor commissario! è stato pubblicato nel settimanale di "RagionPolitica" del 2 aprile.

Posted by Waldemar at 10:01 AM

April 01, 2005

Telias filtrering av barnporrsiter

Av Waldemar Ingdahl och Anders Sandberg

Artikeln har publicerats i Barometern (20/7)

Efter att rapporter anlänt att internetleverantörer i England dagligen stoppar stora mängder försök att ladda ned barnpornografiskt material från Internet restes högljudda krav på liknande teknik i Sverige, och Telia förklarade sig villiga att införa sådan teknik efter en snabb kovändning. Justitieminister Thomas Bodström hotar med lagstiftning om inte internetleverantörerna "tar sitt ansvar".

Men fungerar metoden?

Att mängder med nedladdningar blockeras visar egentligen inget, då vi inte vet hur många nedladdningar som slinker igenom eller ens om de stoppade verkligen är pedofiler och inte sökmotorer eller efterforskande poliser. Höga siffror ger en falsk trygghet.

Den amerikanska delstaten Pennsylvania stiftade år 2002 en lag som tvingade nätleverantörer att blockera adresserna till datorer med barnporr på. I september 2004 avskaffades lagen sedan en federal domare konstaterat att den gjorde mer skada än nytta. Då många datorer inte har en fast adress på Internet fick leverantörerna blockera hela områden av nätet för att följa lagen, vilket drabbade oskyldiga. Försök att blockera skräppost på liknande sätt har varit negativa, och i vissa fall blockerat hela länder då det varit lättare än att försöka identifiera spammarna.

Än värre är att listorna av blockerade nätplatser blir hemliga (då de faktiskt listar var man kan hitta barnporr). Det gör det svårt att kontrollera att de är korrekta och enbart handlar om att blockera barnporr. Även om blockeringslistan enbart används för att stoppa barnporr kan fel lätt uppstå. Skämtare kommer att ange lagliga sidor. Gränsen mellan lagliga och olagliga bilder är otydlig, t.ex. nätplatser där ungdomar byter bilder på sig själva som tangerar barnporr. Många nätplatser skulle felaktigt hamna på listan. Om en laglig nätplats felaktigt anger den som barnporr och den blockeras, är det Telia, Ecpat eller polisen som ska ersätta förlorade inkomster? Hur kan dessa fel utredas, då angiveriet måste vara anonymt? Vem skulle annars erkänna att de gått in på sådana delar av nätet där de stöter på barnporr?

Det går att kringgå blockeringar. Samma mjukvara som hjälper kinesiska och arabiska dissidenter att komma runt sina länders blockeringar kan användas av pedofiler. I många fall behövs inte ens mjukvara, utan att man läser nätet via speciella mellanservrar som är legitima.

Om filtrering införs behövs ett sätt att kontrollera att det fungerar. Då polis och Ecpat har incitament att hävda att deras teknik är värd pengarna och gör nytta behövs extern uppföljning. Varje utökning av polisens rätt att gå in i medborgarnas liv måste uppvägas av en motsvarande utökning av medborgarnas rätt att kontrollera att polisens verksamhet.

Även �frivillig� filtrering skött av nätleverantörer är problematisk. Kontrollen blir hårdare än vad lagen kräver för granskningen utförs då av systemoperatörer som saknar juridisk kompetens och inte är motiverade att studera fallen i detalj. Erfarenheterna från England, där förtalslagstiftningen är mycket hård, är talande. I många fall räcker det med bara en anmälan för att en leverantör ska ta bort nätsidor. Detsamma gäller beskyllningar för spridning av upphovsrättskyddat material.

Filtreringen kan tysta kontroversiella domäner för människor självcensurerar sig i en miljö de uppfattar som intolerant- även om intoleransen startade med att handla om ting som förtjänar intolerans. Regler som stiftas för ett ändamål utvidgas lätt till andra ändamål. Det stämmer till eftertanke att de länder som var först ute med obligatorisk filtrering av nätet var odemokratiska stater som Folkrepubliken Kina och Saudiarabien. Filtreringen motiveras ofta med att skydda befolkningen från pornografi, droger och annat skadligt, men är naturligtvis ett kontrollmedel mot politisk förändring. Programvaran som används är ofta kommersiellt utvecklad filterprogramvara från väst. Det är inte heller ett långt steg att gå från filtrering till registrering.

Det finns andra, bättre, sätt att stoppa barnporren. Det går att slå till mot de servrar som faktiskt har porren. Det kräver internationellt samarbete, men verkar fungera bra. Då kommer man också åt dem som sprider, tjänar pengar och rent av producerar den, vilket borde vara huvudsaken.

Ironiskt nog skulle blockeringarna försvåra de brottsprovokationer som används vid internationella räder: falska barnporrsiter byggs upp och deras adresser används som bytesmaterial av poliser på nätet för att få adresser till verkliga siter. Även om brottsprovokation inte anses acceptabelt för svensk polis används de fynd som sker internationellt för svenska åtal. Om de falska siterna inte blockeras sänder det en varningssignal till pedofilerna, men om de blockeras försvåras efterforskningarna.

Filter är en politiskt snygg gest men slår inte mot roten av det onda. Är nyttan så pass stor att man kan rättfärdiga skapandet av en infrastruktur för automatisk censur? De som vill införa den måste i så fall visa något bortom en svävande siffra om stoppade nedladdningar.

Posted by Waldemar at 10:30 PM