« Nytt förslag till forskningssekretess bör debatteras | Main | Anders Sandberg om upphovsrätten i samlingsskrift »
November 22, 2005
KRAV-märkt bäst för djur, natur och konsument?
Waldemar Ingdahl och Tomas Brandberg, teknologie doktor samt verksam vid tankesmedjan Captus har gemensamt skrivit en artikel om KRAV-märkta varor. Artikeln har varit publicerad i Nerikes Allehanda (18/11) och Borås Tidning (21/11).
Flera politiska partier vill nu sänka momsen på produkter som är Krav-märkta och därför betraktas som "ekologiska". Många konsumenter delar också uppfattningen att de gör sig själva, och miljön, en tjänst genom att betala upp till det tredubbla priset för Krav-märkta varor. Det finns emellertid anledning för konsumenter och politiker att reflektera över företaget Kravs anspråk på att marknadsföra varor som är bättre för miljön och mer hälsosamma för konsumenten. I marknadsföringen för varorna understryks att produktionen sker utan bekämpningsmedel, att konstgödsel inte används, att inga genmodifierade organismer förekommer och att djuren behandlas väl.
Bland färsk frukt och färska grönsaker som säljs i Sverige finns inga genmodifierade organismer, det säljargumentet är irrelevant. Att helt exkludera konstgödsel ger inga fördelar för vare sig för konsument eller miljö. Inget tyder på att konstgödsel innebär några som helst hälsorisker och de negativa konsekvenserna i form av övergödning av angränsande natur kan förstås även orsakas av naturlig gödsel.
Inget tyder heller på att de försvinnande små rester av vissa bekämpningsmedel som finns i mat skulle innebära några risker för konsumenterna. En australiensisk studie visar att de mängder kemikalier från det moderna jordbruket som våra kropppar samlar på sig inte på långt när kommer i närheten av skadliga nivåer. Om de över huvud taget upptäcks ligger de på upp till tre procent av gränsnivåerna, nivåer som i sin tur fastställts med oerhört stor försiktighet. Inte heller finns det någon seriös studie som konkret visar att den som äter "ekologisk" mat skulle må bättre eller leva längre.
Sålunda återstår djurhållningsaspekten. Det handlar då inte om ekologi och påverkan på den omgivande naturen utan snarare om en djuretisk diskussion. Det finns många uppfattningar om vad som är ett gott djurliv. Det inte alltid så tydligt, utan kräver tolkningar från någon människa.
Ser man till exemplet hönor konstaterar man att ekologisk äggproduktion har en högre dödlighet än man har med bursystemet. Bursystemet innebär att hönsen vistas i små grupper på nätgolv, medan de i så kallade ekologiska system sätts i större flockar på öppen golvyta. I de ekologiska systemen, där hönsen blandas, sprids sjukdomar lättare genom fjädrar och spillning. Kannibalism förekommer mer och trimmar man inte näbbarna på hönsen så blir hackordningsstriderna blodigare. Förebyggande medicinering med antibiotika är viktigt för fjäderfän, men tillåts inte i ekologiskt jordbruk, vilket leder till coccidios (en parasitär tarminfektion). Hönsen lever ett mer naturligt liv, men dukar under för en smärtsam sjukdom.
I Danmark finns ekologisk svinhållning med frigående grisar. Borde vi ta efter Danmark? Det kan vara svårt ur miljösynpunkt. Frigående suggor bökar bort gräset och utan grästäcket går spillningen rakt ned i marken och övergöder den. Därför förses de med nosring i trynet så att suggan får ont när den bökar och låter bli. Grisens naturliga beteende hindras genom smärta, för att skydda miljön.
Ekologiskt jordbruk har lägre produktivitet. Uppgifterna går isär något, men enligt professorerna Holger Kirchmann och Lars Bergström vid Sveriges Lantbruksuniversitet så minskar ekologisk odling skördarna med minst 30 procent. Om man inte använde sig av djurgödsel från det konventionella jordbruket skulle minskningen bli ännu större. Då måste man odla upp större arealer, vilket knappast är vad den miljömedvetne konsumenten önskar sig.
I slutändan har vi olika synsätt på vad som är ett gott jordbruk - en konflikt man sopade under mattan då lantbrukarorganisationer, livsmedelskedjor, myndigheter och miljörörelse enades under parollen "hållbart jordbruk".
Förenklingarna har lett till att man alltför ofta resonerat om ekologi i termer av subjektiva, moraliserande uppfattningar utan krav på saklighet och vetenskaplig stringens. Det så kallade ekologiska jordbruket kräver betydligt mer land och resurser medan dess fördelar ur miljösynpunkt är marginella eller obefintliga.
Posted by Waldemar at November 22, 2005 06:13 AM