« Tio skäl att ägna sig åt omvärldsanalys och teknisk framsyn | Main | Will genetic information tilt the insurance market? »
June 13, 2007
Vem äger våra gener?
Carl- Gustaf Thornström, forskare Centrum för Biologisk Mångfald (CBM) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) berättade på En kväll för Eudoxa om den svåra situation som uppstått för växtforskningen efter toppmötet i Rio de Janeiro 1992. Det som skedde var att man undertecknade konventionen om biologisk diversitet (the Convention on Biological Diversity- CBD). Man överförde då rakt av de upphovsrättsregler som gällt inom industrin till att gälla även biologiskt material, och gav fattiga länder (som ofta har mest biodiversitet) äganderätten till allt biologiskt material utan att skilja på insamling för kommersiellt bruk eller för forskningsändamål.
Utan vetenskaplig expertis och infrastruktur kunde inte dessa länder utveckla de dolda rikedomar som fanns i deras flora och fauna för bioteknikens räkning. Dock så upprätthåller flera länder som Brasilien, Indien och Indonesien sina rättigheter hårt, många vet nog inte om att skeppet Götheborg inte bara var ett PR-projekt. Det skulle i Linnés anda även samla växtprover för forskning, men det fick man inte göra.
Det brådskar med en diskussion om upphovsrätt för biomaterial. Viktiga frågor om tillgång, utveckling, kunskap och innovation står på spel. Numer handlar det också om säkerhet, då biologisk terrorism blir alltmer möjlig. Thornström bedömde att man inom 2-5 år kommer att kunna framställa syntetiska virus.
Frågan blir än mer brännande då forskningen kommer närmare framställningen av syntetiska organismer. Man kan då bygga helt nya DNA- sekvenser, tillverkade av syntetiska mikrober i laboratorier utan biologiska grundmaterial, vilket kommer att få stora effekter för framställningen av bioenergi, läkemedel och för att applicera biotekniken. Skiftet från biologiska prover till digitala prover ifrågasätter modellen med nationell överhöghet som grund för ägandet av biologiskt material. Debatten om möjligheterna för biotekniken, och konsekvenserna för miljön är eftersatt.
Carl- Gustaf Thornström frågar om politikerna verkligen förstod vad man skrev på för avtal i Rio de Janeiro?
Thornström gav också sin syn på att tankesmedjor behövs för att inte bara tänka fram ny kunskap och policy, men också för att popularisera den och driva på i den politiska processen. Han sade "universiteten är inga tankesmedjor... Dessa sitter fast, mest på ont, i sina egna akademiska formal-strukturer".
Där har vi på tankesmedjan Eudoxa en viktig plats att fylla mellan akademin och politik, särskilt i en tid där avgörande frågor inför framtiden förs utanför den traditionella politiken till en övernationell nivå som inte har samma insyn.
Pingat på Intressant.se
Andra bloggar om: politik, samhälle, liberalism, forskning, debatt, tankesmedja, teknik, framtiden, risker, genteknik, upphovsrätt, miljö, terrorism
Posted by Waldemar at June 13, 2007 11:42 AM