Eudoxa

Vuxenskolan skall "riskera" att "svärtas ned" för att fullgöra sin kamp. Det är knappast ett lämpligt sätt att vinna förtroende på. Virtuella gemenskaper bygger på gott uppförande. Det är inte bra att komma till en ny plats och tala om för folk att man tror det värsta om dem.

Vi är rädda att det även kan avskräcka Vuxenskolans mindre datorvana kursdeltagare från att överbrygga den digitala klyftan och ta sig in i kunskapssamhället, då intrycket ges att Second Life bara är farligt.

De virtuella världarna är inte så nya. Litteratur och konst beskriver utopier, med andra regler och förutsättningar, men innehållet i nya medier påstås alltid vara värre än det som funnits innan. På 90-talet demoniserades internet i allmänhet, men är nu något de flesta använder. Fler människor fann eget bruk för det, och attityder förändrades.

Virtuella världar kan öppna utbildningen för fler, som invandrare, funktionshindrade och glesbygdsbor samt ge nya former av utbildning och studiematerial. Två exempel är Harvard Law Schools virtuella distansutbildning och hur professor Peter Yellowlees vid University of California kunde i SL grafiskt visa sina psykiatristudenter hur schizofrena patienter uppfattar världen.

Nyhetens behag att ha en närvaro på internet och i Second Life är över. Nu måste man istället skapa ett bra innehåll för att locka till sig intresse. Där borde Vuxenskolan locka med innovativ utbildning, istället för skräckhistorier och moralpredikningar.

Ana L. Valdés, journalist och författare till boken Internet för humanister

Per Strömbäck, talesman Dataspelsbranschen

Waldemar Ingdahl, VD tankesmedjan Eudoxa

Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: Vuxenskolan, politik, demokrati, virtuella världar, internet, second life, porr, dataspel