« September 2008 | Main | November 2008 »
October 31, 2008
The Future of Transatlantic Relations
Waldemar Ingdahl of the Eudoxa think tank is scheduled as a speaker at the Fifth Annual International Leaders Summit, November 12 and 13.
The conference "The Future of Transatlantic Relations- Strategic Focus on Economics, Energy, Justice, Regulation, Security, Taxation and Trade" will be held at the European Parliament in Brussels.
Mr. Ingdahl's intervention on "Pharmaceuticals and Cost Control: The Impact of Drug Industry Regulation on Innovation and Patient Care" is scheduled to November 13.
Speakers include among others Ivan Miklos, Member of Parliament and Former Deputy Prime Minister and Finance Minister, Slovakia. Chris Heaton-Harris, MEP, UK. Jan Zahradil, Member of the European Parliament, Czech Republic and Head of National Delegation to the EPP-ED Group. Christofer Fjellner, MEP, Sweden. KyleWingfield, The Wall Street Journal Europe. Bart Madden, Managing Director, Credit Suisse.
More information on the conference can be found at the International Leadership Seminar's homepage.
Click To Register for the conference
Posted by Waldemar at 01:15 PM
October 29, 2008
Matkrisen kräver ett nytt jordbruk
Waldemar Ingdahl skriver artikeln Matkrisen öppnar för ett nytt jordbruk i Svensk Linje nummer 3.
Livsmedelspriserna stiger, de har rent av fördubblats de tre senaste åren. Matkrisen kastade sin skugga över tidningsrubrikerna i somras. Skälet anfördes som några dåliga skördar, samtidigt som åkermark används för att producera etanol från spannmål. Höga oljepriser som drev upp kostnaderna för insatsvaror och transporter bidrog också.
Jacques Diouf, generaldirektör för FNs livsmedels- och jordbruksorganisation FAO efterlyste omedelbar handling på sommarens toppmöte i Rom om livsmedelskrisen, men problemet är att krisen är en följd av den politik som förts av världens ledare.
EUs och USAs höga tullar hindrar fattiga länder från att konkurrera. Sedan 1993 betalar dessutom EU bönderna för att producera mindre mat. Särskilt småbönderna fick bidrag för att dra sig ur jordbruket och omvandla åkrarna till parker och golfbanor, eller för att ställa om till nischmarknader som ekologiskt jordbruk och biobränslen.
Det har varit svårt för de fattigaste länderna att effektivisera sitt jordbruk. Biståndsorganisationer har prioriterat ett ineffektivt arbetsintensivt jordbruk, särskilt efter FNs Brundtland-rapport. Cirka 75 procent av världens fattiga lever fortfarande på landsbygden i utvecklingsländerna. I södra Afrika lägger de fattigaste 80 procent av sin inkomst på mat. När priset på korn dubblas eller tredubblas på ett år kan vi vänta oss inte bara storskalig undernäring, men också politiska och sociala kriser, som kravallerna i Egypten när den fattiga stadsbefolkning inte har råd med bröd.
I kombination med en ekonomisk nedgång har detta lett till att även välmående europeiska konsumenter fått börja hushålla. För lågpriskedjorna går det bättre, men för många affärer är det en smärtsam erfarenhet. Deras reaktion är att locka kunderna med lägre priser för att stärka sin marknadsandel. Både ICA och Coop har lovat lägre priser till årsskiftet. Problemet är att de stora kedjorna sällan sänker sina marginaler för att finansiera dessa sänkningar. Istället försöker de skjuta kostnaden högre upp i distributionskedjan.
Trots det, samt höjda kostnader för utsäde, bränsle, gödsel och bekämpningsmedel, ser framtiden för jordbruket i Europa ljusare ut än på länge. Världens befolkning fortsätter att öka, livsmedelsproduktionen måste öka i en snabbare takt för att föda extra munnar och borga för ökad köttkonsumtionen i Kina och andra tillväxtekonomier. Priserna på jordbruksprodukter förblir förmodligen relativt höga, och det ställer nya krav på att all jordbruksmark används effektivt.
Vi kommer att behöva fördubbla livsmedelsproduktionen på 40 år för att kunna föda den ökande befolkningen. Den goda nyheten är att vi redan har tekniken att lösa problemet; växtgentekniken. Den dåliga nyheten är att många beslutsfattare säger nej.
Insektsresistent majs och bomull, som uttrycker Bt-proteiner, är giftig för skadeinsekter men inte för djur och fåglar. Det har blivit en stor framgång, vilket ger högre avkastning, betydligt mindre besprutning och mycket lägre påverkan på miljön. FAO rapporterar att indiska bönder som odlar genförbättrad bomull har ökat sin avkastning med en tredjedel och minskat sina utgifter för bekämpningsmedel med 41 procent. Trots de högre priserna för genförbättrat utsäde ökade deras vinst med nästan 70 procent.
I genteknikfientliga Europa, har bönderna i norra Spanien odlat Bt-majs i många år. Nyligen blev det uppenbart att även franska bönder smittades av entusiasmen, och att bara president Sarkozys ingripande stoppade deras odling av majsen. Lantmännen och LRF har försöksverksamheter med genförbättrade grödor, och måste i dag importera genmodifierad soja som djurfoder då svenskt foder inte räcker.
Många lantbrukare vill minska på onödig miljöpåverkan. I våras utkom boken "Tomorrow's Table: Organic Farming, Genetics, and the Future of Food", som skrivits av Pamela Ronald och Raoul Adamchak vid University of California. Ronald och Adamchak föreslår att gentekniken borde användas för att utveckla grödor som är särskilt lämpade för ett ekologiskt jordbruk. Det är en nyskapande tanke som väckt stor kontrovers. Trots att alla andra regler handlar om hur man skall odla, och inte vad som skall odlas, så är gentekniken tabu. Det får underliga effekter då man accepterar växter med egenskaper som tagits fram med kemikalier eller bestrålning, men av filosofiska skäl säger nej till genteknikens alltmer exakta förändringar.
Miljörörelsen hävdar att det ekologiska jordbruket är framtiden och kan föda världen. Det verkar inte realistiskt då ekologisk odling ger lägre avkastning, främst på grund av att den hindrar användningen av effektivare konstgödsel. Konstgödsel kan överdoseras och därmed övergöda miljön, men det kan också ske med djurgödsel.
Ekologisk odling verkar ha nått sin topp i Europa, det starkaste fästet. Enligt OECDs statistik, så ligger Schweiz och Österrike i topp med att ungefär 10 procent av jordbruksmarken upptas av ekologisk odling. Storbritannien och Tyskland ligger på cirka 4 procent och OECD-genomsnittet ligger på mindre än 2 procent. År 2003 så utgjordes cirka 7 procent av den svenska åkerarealen av certifierad ekologisk produktion, kontrollerad av Krav. Jordbruksverket har som mål föreslagit att öka andelen till 15 procent år 2010.
Många bönder som försöker tjäna högre marginaler på sina grödor har rört sig mot ekologisk odling, men det är inte alla som fortsätter. I Österrike har andelen faktiskt sjunkit. Ekologisk mat hypas av media, men det är fortfarande en nischmarknad. Frågan är om det går att utöka den så mycket mer, då varorna blir dyrare i handeln.
Det troligt att många lantbrukare skulle vara öppna för att prova biotekniken. Lantbrukare bryr sig om sin mark och dess långsiktiga produktivitet, och de vill inte gärna betala för onödiga insatsvaror. För det kan de vara villiga att betala extra för utsädet.
Problemet är att de växter som förädlats hittills främst varit till nytta för producentledet, och med få nya egenskaper (främst motståndskraft mot angrepp från insekter och ogräs).
Varför har man inriktat sig på nytta för producenten? I slutet av 80-talet så fanns det många innovativa startup-företag och väletablerade fröförädlare som satsade på att utveckla bioteknik för jordbruket. De innovativa företagen stoppades, särskilt i Europa, av moratorier och dyra regleringar. När kostnaden för att få ut en enda ny växt genom jordbruksverkens tester går på nästan en miljard kronor, satsar man på exportvaror. Viktiga basvaror för de fattiga länderna som ris, maniok och durra är inte lönsamma att utveckla med dagens regleringar.
Då genförbättrade frön ger relativt låga intäkter jämfört med biomedicin så vittrade de små bioteknikfirmorna bort och industrin konsoliderade sig i ett fåtal globala storföretag som Monsanto, Dupont, Syngenta och Bayer. Av alla genförbättrade frön så innehåller 60 procent någon egenskap som utvecklats av Monsanto.
Läget med låga intäkter och höga affärsomkostnader ger också branschen en stingsligare inställning till patent än vad som hade varit fallet på en friare marknad. Därför har vi inte sett en bioteknikens Bill Gates. Han hade inte heller klarat att skapa upp Microsoft om informationstekniken reglerats på samma sätt på 80-talet.
Det vore synd om gentekniken kommer in bakvägen via producenterna, för mycket av den olust många konsumenter känner mot gentekniken beror på att de inte ser en tydlig nytta i smak eller pris för sig själva. Varför skall man då vara beredd att ta minsta risk kring att larmen om GMO kan råka stämma? Då blir konsumenter också mer mottagliga för argument från dem som inte tycker om gentekniken av ideologiska skäl.
Framtiden lovar dock mer. I Australien prövas vete som är uthålligt mot torka. Tester pågår i Sverige fram till 2010 med potatis som är uthålligt mot potatisbladmögel. Biotekniken förbättrar också möjligheten att diversifiera jordbruket med odling av förnyelsebar bioplast, ätbara vacciner och fler råvaror till industrin. Varför tillverka saker när man kan odla dem?
Grödor som kräver mindre vatten, mindre bekämpningsmedel och mindre gödsel borde vara perfekt för miljömedvetna odlare runt om i världen, även för dem som odlar ekologiskt. Skillnaden är att dessa grödor skulle ge hög avkastning och göra jordbruket mer produktivt.
I längden kommer matkrisen att ändå att sätta press på produktivitet och öppnare marknader. Med lite politisk framsyn i handels- och jordbrukspolitiken, är det möjligt att att ta bort stödet från EUs gemensamma jordbrukspolitik CAP. Europas lantbrukare skulle ändå ha goda möjligheter att konkurrera på världsmarknaden. Större öppenhet för handel skulle också ge de fattigare länderna chansen att satsa mer på basgrödor, då de inte behöver koncentrera sig på det som ger högst avkastning.
Frågan är om matkrisen kommer att leda till större svårigheter att föda världens befolkning, eller till en ny grön revolution? Svaret beror i slutändan på vilka värderingar vi har om vad som är ett gott jordbruk.
Läs mer i boken Som egenmäktiga gudar
Posted by Waldemar at 05:10 PM
October 27, 2008
Trendspotting and Future Thinking
On October 16th, Waldemar Ingdahl was invited by the Stockholm School of Entrepreneurship to act as a commentator to the final exams of the course Trendspotting and Future Thinking.
Waldemar Ingdahl was part of a commentator panel following the format of the popular Dragon’s Den show. The Dragons listened to and commented the presentations of the SSES students where they spotted trends and possible business ideas for the future.
It turned out to be a very interesting evening, with many intelligent and visionary ideas about the future, and Waldemar Ingdahl also did some observations of his own about the trends the students discussed. Read further for Ingdahl’s comments about this evening at Konstfack
The commentators' Table at Konstfack. From left to right: Stefan Mehr (Bonnier Media University), Katarina Lennmarker (hidden, State of the Arts), Per Ekwall (Happy place), Waldemar Ingdahl (The Eudoxa think tank) and Mats Georgson (Georgson Brand Strategy).
It was invigorating to listen to the students and their presentations. Some of them surprised me with their vision and presentations.
There were many interesting themes; the evolution of cinema, developments in personal technology, the future of music, personal safety and security, the future of housing, a vision of health care in the future, how travel will change, the teenager identity crisis and the development of the vast untapped oceans.
There were some trends in the students’ presentations that I wish to point as problematic. I have seen some of these fallacies done by professional trendspotters, as well as research and consulting firms, so the students did well.
Yesterday’s trends, tomorrow!
It is easy to extrapolate what is happening today into future, and even proposing returns to older trends. But are we really going to see flower children plugging out of the internet? The problem with the eternal return is that external conditions change. Part of this problem can be seen in the simple generalisation of the characteristics in focus groups, the famous branding of generation X, Y or whatever.
Concentrating on new gadgets and products, rather than on their impact in society
Short-term predictions based on prototypes in laboratories or tests, rarely predict the order in which technologies will come in general use. The reason is than even if you with certainty can identify what is in the pipeline it is the context of economical, political decisions and customer choices. Even a technically successful invention may have to overcome much resistance and delays before it reaches public use, and may be shaped by other contexts.
Beware of the superdrivers
It is quite easy to focus on a new product satisfying one demand. That the mobile phone can absorb and swallow functions such as the credit card, the wristwatch, the identity card, the door keys, the bus ticket etc may be convenient. But a demand for convenience may not be the only thing to drive demand, safety, desired degree of connectivity, integrity and price might also factor in.
Consider the alternatives
Trends are short narratives about the present and the future, so they do contain radical or conservative messages that are partially political. The application of RFID technology may contain some really dangerous trends, but countertrends are also available if we notice them. Thus prognostics may find various scenarios that in their turn influence how technology is applied.
Posted by Waldemar at 02:24 PM
October 24, 2008
Fler och bättre läkemedel
Waldemar Ingdahl skriver i tidningen Kristdemokraten, nummer 41 den 10 oktober.
I artikeln Låt sjuka få prova icke godkända läkemedel (ej online) berättar han om Bartley J. Madden och hans bok Fler valmöjligheter ger bättre hälsa.
Om du eller någon i din familj drabbades av en dödlig sjukdom, skulle du ta chansen att pröva ett läkemedel som är under utveckling?
I dag finns inte det valet, endast läkemedel som gått igenom alla tester får tillstånd att säljas, och det kan ta åratal innan ett läkemedel blir godkänt.
Då befolkningen blir äldre uppkommer fler kroniska sjukdomar. Regelverket kring godkännandet av nya läkemedel expanderar med krav på mer omfattande kliniska tester, och många patienter är frustrerade. Hur skulle man kunna se till att fler läkemedel kommer fram till patienterna, utan att släppa tryggheten?
Ett intressant svar har getts av den amerikanske debattören Bartley J. Madden i boken Fler valmöjligheter ger bättre hälsa, utgiven i år på Eudoxa.
Det borde kunna finnas ett system där man kan få tillgång till nya läkemedel genom att välja mellan två alternativ. Den ena alternativet fungerar som vanligt, där patienter och läkare bara använder godkända läkemedel. I det andra alternativet får de välja ännu inte godkända läkemedel genom att kontraktera direkt med tillverkarna.
Då kan patienten själva väga risker och nytta. Dagens system är inriktat på att skydda framtida patienter, inte dagens. De tvingas att lida längre, och ibland dö tidigare, för att andra kanske ska kunna dra nytta senare.
Lagstiftning behövs för att bemäktiga patienter och läkare, utvecklare och myndigheter att kontinuerligt utvärdera vad som bäst möter behoven och utveckla bättre metoder.
Först måste det nuvarande systemet ändras och tillåta patienter att bruka de experimentella läkemedel som gått igenom de första testerna. En statligt kontrollerad databas skapas för att dokumentera alla resultat och alla biverkningar för experimentella läkemedel i båda alternativen förs in i det nya systemet.
Patienter och läkare kan använda databasens ständigt uppdaterade information för att besluta om de ska prova godkända eller experimentella läkemedel. Databasen måste drivas självständigt från läkemedelsföretagen och läkemedelsverk.
Internettillgång till databasens information presenterar resultaten av valfriheten så att andra kan fatta mer informerade beslut. Då skulle bruket bestämmas av patienternas beslut om vad som ligger i deras eget bästa intresse.
Konkurrensen från det nya systemet skulle hjälpa myndigheterna att utveckla nya sätt att analysera medicinsk information, och utveckla den effektivitet hos de vanliga testerna.
Företag skulle kunna sälja sina läkemedel upp till sex år tidigare än konkurrenter som sitter fast i ett konventionellt system. Då företag drar nytta av att vara nära patienter och läkare, blir läkemedelsföretag motiverade att förlägga produktion och jobb dit tvåspårssystemet implementerats.
Den som är först ut skulle bli en magnet för investeringar och de bästa forskarna. Det skulle hjälpa små, innovativa startups att visa betydande medicinska resultat från utökat bruk av deras experimentella läkemedel. Slutligen skulle utvecklingen av databasen vara en viktig sporre för användningen av IT i vården.
Det system som Madden föreslår skulle kunna förbättra chanserna att rädda liv, utan att minska tryggheten. Dessutom kan det ge en god hjälp åt vårdens och forskningens ekonomi.
Posted by Waldemar at 03:15 PM
October 23, 2008
Miljöteknikens strukturproblem
Svensk miljöteknik i kris skriver Svenska Dagbladet? Det verkar som en överraskning efter fjolårets hyllningar av cleantech.
Waldemar Ingdahl söker anledningen i dels hur miljöteknikbranschen byggdes upp, dels kan man se det amerikanska perspektiv Jeffrey Serfass berättade om.
Posted by Waldemar at 03:45 AM
October 22, 2008
The controversial test for Creutzfeldt-Jakob
Anders Sandberg writes in Practical Ethics.
In Finding holes in the brain: to test or not to test for Creutzfeldt-Jakob?, Sandberg writes that a new test for carriers of variant Creutzfeldt-Jakob disease is under development. It raises an ethical problem: should we test for untreatable deadly illnesses? And might it reduce the amount of blood donations?
Posted by Waldemar at 07:15 AM
October 19, 2008
Økologisk jordbruk: reaksjon eller teknologi
Lene Johansen skriver i Minerva Reaksjon eller teknologi.
Økologisk jordbruk er luksus for nyrike japper og kan ikke fø planeten. Det kan derimot en ny grønn revolusjon basert på bedre frø, kunstgjødsel, genmodifisering og nye avlingsmetoder.
Se mer i Genmodifierat + ekologiskt = sant og Positiv Miljöpolitik- en bekväm sanning.
Posted by Waldemar at 06:05 PM
October 17, 2008
Genmodifierat + ekologiskt = sant
Waldemar Ingdahl berättar i Aftonbladet den 17 oktober om en spännande kärlekshistoria Genmodifierat + ekologiskt = sant. Pamela Ronald och Raoul Adamchak berättar om hur gentekniken och miljötänkande fann varandra i boken Tomorrow's Table.
Posted by Waldemar at 07:55 PM
October 15, 2008
Stoppa och omarbeta FRA-lagen
Artikeln Stoppa och omarbeta FRA-lagen av Waldemar Ingdahl publicerades i Örnsköldsviks Allehanda (pappersupplagan) den 13 september.
Posted by Waldemar at 03:25 PM
The right to virtual property
Anders Sandberg writes in Practical Ethics.
In Protectionist deities vs. the economy of fun: ownership of virtual possessions, Sandberg asks if players in online games have a right to their virtual possessions? The matter is a legal quagmire. Real money is involved, people have assaulted each other over virtual thefts, China now recognizes people's right to their virtual property while the US does not. As virtual worlds become ever bigger business the legal issues surrounding virtual property will become more important - both directly in court, and indirectly in shaping what kinds of worlds will be profitable or even possible.
Posted by Waldemar at 07:00 AM
October 10, 2008
Gentekniken behövs för ett miljövänligare jordbruk
Den 10 oktober skriver Waldemar Ingdahl artikeln Gentekniken behövs för ett miljövänligare jordbruk på SVT Opinion. Det är en fortsättning av min tidigare artikel på Sveriges Television De rika länderna utlöste matkrisen.
Läs mer om gentekniken och den utvecklades i boken Som egenmäktiga gudar och även i vår rapport om växtgentekniken.
Posted by Waldemar at 01:15 PM
October 08, 2008
The obligation to evolve
Anders Sandberg writes in Practical Ethics.
According to professor Steve Jones human evolution is grinding to a halt. The reason is, at least in the developed world, we have so good living standards and hence low mortality that we are not suffering any selection. Jones thus claims that the developed world is living in utopia. Anders Sandberg comments on evolution and the future of humanity in If evolution grinds to a halt, we move on.
Posted by Waldemar at 10:20 PM
October 07, 2008
Smart makt: En ny amerikansk säkerhetspolitik?
Waldemar Ingdahl har läst boken Smart power av Ted Galen Carpenter. I artikeln Smart makt: En ny amerikansk säkerhetspolitik? i nummer 116 av Captus Tidning undrar Ingdahl vad en nyisolationistisk amerikansk säkerhetspolitik i finanskrisens och Irakkrigets skugga kan komma att betyda för världen.
Posted by Waldemar at 08:45 AM
Andrew Sullivan mentions article on human extinction
Andrew Sullivan mentions in Delaying The Inevitable of October 5th on The Daily Dish of The Atlantic the article on how to reduce the risks for humanity written by Anders Sandberg, Jason G. Matheny and Milan M. Ćirković.
Posted by Waldemar at 07:45 AM
October 06, 2008
The illusion of control and finance
Anders Sandberg writes in Practical Ethics.
Humans regularly see patterns where there are none, Sandberg notes in Fishing outside the reef: the illusion of control and finance, but stress makes this tendency worse. People see more illusory patterns in stock market information. They perceive conspiracies and accept superstitions more readily as they try to regain an illusion of control. Looking at current financial events it seems that not just many financial but many political decisions are taken for exactly this reason.
Posted by Waldemar at 01:50 PM
Beyond Future: science fiction och vetenskap
Anders Sandberg från Eudoxa talade på Kungliga Konsthögskolan den 24 september för Mejan Labs föreläsningsserie Beyond Future tillsammans med litteraturvetaren Jerry Määttä från Uppsala universitet.
Anders Sandberg berättar om hur science fiction fångar upp naturvetenskapen och tekniken
Sandberg berättade att science fiction kanske inte skapar upp ett intresse, men väl fångar upp och kanaliserar intresset för naturvetenskap och teknik, på samma sätt som TV-serien CSI höjt intresset för rättsmedicinen hos allmänheten.
Det finns en nedlåtande attityd mot science fiction i samhälls- och teknikdebatten. Företeelser kan alltid slås bort med en avhysande "det där är ju bara science fiction", och inget att ta på allvar. Problemet med den inställningen är att vi lever i en science fiction värld av stora omvälvningar orsakade av teknisk förändring. Många människor fastnar i ett "science fact" resonemang, man antar att något experimentellt och hypotetiskt inom vetenskapen redan är bevisat och genomfört.
Det är inte alltid att genren behöver spegla samtiden. Science fiction inspirerar- inte förutser ny teknik, påpekade Sandberg och tog upp exempel.
Sandberg argumenterade för att många tekniska förändringar också kan förstås från äldre företeelser. Få skulle argumentara mot utbildning och skola, men utbildning innebär en stor förändring i elevernas tänkande och hjärnfunktioner. Den gör oss mer intelligenta, men är mycket kostsam. Nu finns det många minnesförbättrande mediciner som förstärker hjärnans kapacitet. Modafinil, ett medel mot narkolepsi, har blivit populärt även för friska. Ritalin skrivs ut till universitetsstuderande i USA. Musiker dopar sig med betablockerare. Kanske borde vi se till likheterna?
Anders Sandberg talar med publiken på Kungliga Konsthögskolan
Förutsägelser är viktiga, Sandberg anknöt till sin rapport Nanotechnology: Losing the Revolution. Från den framsyn som K. Eric Dexler gjorde på området i sin bok Engines of Creation så slöts sig nanotekniken för att under Richard Errett Smalley vända sig från sina mer fantastiska rötter. Projekt som tidigare skulle ha kallats materialvetenskap eller ytvetenskap rubriceras idag som nanoteknologi då det ökar chansen att få pengar.
Där någonstans tappade forskningen om nanoteknik sin musa och även förmåga till framsyn, vilket drabbade både visionärer och kritiker. Därför är kritiken mot nanoteknik numer så inriktad på nanopartiklar.
Risken finns, ansåg Sandberg, att om vi inte tar de möjligheter till framsyn science fiction kan erbjuda oss kan vi missa teknikens sociala effekter och råka ut för framtidschock som när det klonade fåret Dolly presenterades.
Jerry Määttä berättade om sin bok Raketsommar
Jerry Määttä, som forskar i science fiction i litteraturvetenskapen vid Uppsala universitet, definierade science fiction som morgondagar som aldrig blev av.
Science fiction är en bred genre, där allt ifrån space opera till litterär science fiction som Aniara av Harry Martinson kan rymmas.
Määttä pekade på att science fiction kanske mer handlar om samtiden, än om framtiden. Den varnar dagens publik för en viss framtid, eller avdramatiserar förändringar. Science fiction är en elitlitteratur som främst dominerats av välutbildade unga män inom teknik och naturvetenskap. Genren är en materialistisk spekulation som visar på förändringar. Allt kan vara möjligt, inom de vetenskapliga gränserna, och det är upp till människorna att förändra världen.
Määttä riktade sig i sin doktorsavhandling främst in på hur science fiction introducerades i Sverige under den första vågen på 1950-talet till dess nedtrappning på 1960-talet. Beskyllningar från kritikerkåren om kommersialism, bristfälliga karaktäriseringar och att genren definierades som mycket amerikansk, ledde till att science fiction mer och mer betecknades som populärkultur och även skräpkultur i Sverige. Intressant nog klarade sig författaren Ray Bradbury undan fördömmelse i Sverige. Kritikerna vände på hans utveckling då de inte alltid uppfattade att hans verk inte gavs ut i kronologisk ordning på svenska. Bradburys science fiction uppfattades som tidiga verk, vilket de inte var.
Det gick inte bra för genren. Särskilt intressant var hur Määttä berättade, med tankarna om socialt kapital från den franske sociologen Pierre Bourdieu, om hur science fiction fansen skapade en egen subkultur i Sverige med kongresser, klubbar och egenhändigt producerade publikationer, fansin. Den första större satsningen på genren hade gjorts av förlag, men fansen tog över utgivningen och underhållet. Detta sociala kapital inom fandom kunde ytterst sällan omsättas till pengar och en bra ekonomisk grund för genren, men gav fansen status och positioner i den egna subkulturen. Då förtvinade också science fiction inom litteraturen i stort.
Det är inte utan att det går att dra likheter från Määttäs beskrivning till dagens utveckling av entusiastdrivna amatörnätverk på internet, både på gott och ont.
Posted by Waldemar at 01:15 AM
October 01, 2008
Paying the price of Ignorance
Anders Sandberg writes in Practical Ethics.
Sandberg tears into the Durham fish oil trial in The price of ignorance: the Durham study and research ethics. The test whether giving omega-3 supplements would improve the GCSE scores of children has raised important questions regarding responsibility for products and decisions, dealing fairly with stakeholders, respecting consumer rights and safeguarding the interests of vulnerable consumers.
Posted by Waldemar at 12:05 AM