« Setting social policies for enhancement | Main | Politiseringen av forskningen »
December 20, 2008
GMO-märkning är för dyrt
Larmet går, svenska handlare säljer mat som innehåller GMO. Varken handlare eller leverantörer kan garantera mat fri från genmodifierade råvaror. Fast kan märkningen fungera?
Många konsumenter är rädda. Europeiska Unionens regler säger att en produkt som innehåller mer än 0,9 procent GMO, genmodifierade organismer, måste förses med särskild märkning i butiken. Livsmedelsverket och Zofia Kurowska slår larm, små företag kan inte följa reglerna.
I grunden handlar detta om vilken syn vi skall ha på genmodifierade växter. Är det produktionsmetoden GMO somär det viktiga, eller är det vilka egenskaper slutprodukten har?
Om det inte finns några kemiska skillnader mellan grödor som är genmodifierade och sådana som inte är det, är väl produktionsmetoden oviktig?
Däremot kan kraven på att man skall kunna spåra all GMO bli allt svårare att följa. Det är lätt att höjda krav kommer att slå ut fler små och medelstora företag i livsmedelsbranschen.
Hur kan man ge valmöjligheter för konsumenterna, och hålla priserna nere?
Anta regler som ser de genmodifierade grödorna som normen. Den absoluta spårbarheten borde gälla de omodifierade grödorna istället. Då kan de som värdesätter absolut spårbarhet för omodifierade grödor köpa det- men utan att kostnaden också läggs över på de som inte värdesätter GMO-fri mat.
Läs mer om märkning av GMO i Dyrt att märka genmat i Sydsvenskan, Högre priser utan gengrödor i Norrköpings Tidningar och om bakgrunden till debatten i boken Som egenmäktiga gudar av Anders Sandberg, Alexander Sanchez och Waldemar Ingdahl.
Posted by Waldemar at December 20, 2008 05:02 PM