Eudoxa

Den nya definitionen har mött motstånd från aktivister och vissa indiska och brasilianska läkemedelsföreningar som säger att den nya definitionen skulle stärka patenträtten och hindra tillverkare av generika att exportera till fattiga länder. Förfalskningarna drabbar även indiska läkemedelsföretag, OECD uppskattar att 75 procent av världens förfalskade läkemedel kommer från Indien.

Den nya definitionen säger att tvister om patent får inte förväxlas med förfalskning. Den definitionen ställer sig generikatillverkarna i Europa EGA bakom.

Förfalskade läkemedel ses inte som ett stort problem i Sverige och andra länder i väst- undantaget är uppmärksamheten kring kampanjen crimemedicine.com från Läkemedelsverket. I Afrika uppskattade WHO i oktober år 2007 att så mycket som 30 procent av läkemedlen som säljs är förfalskningar.

Världens fattiga behöver inte bara tillgång till läkemedel, utan också säkra läkemedel. Där spelar varumärket roll för att ge fattiga trygghet i att läkemedlet som står på paketet, också är det läkemedel som ligger i paketet. I EU och den rika världen går regleringarna på läkemedel mot att följa varje steg i hela kedjan av tillverkningen och distributionen av läkemedel, även med avancerad teknik som RFID.

Ett bättre alternativ till striderna kring patent på läkemedel skulle vara humanitärt bistånd, eller att arbeta för att sänka u-ländernas skatter och tullar på läkemedel. Nivåerna på skatterna och tullarna på läkemedel och sjukvårdsmaterial kan vara höga. Det skulle också hjälpa u-ländernas egna industrier. Då skulle fattigas behov av säkra mediciner tillfredsställas mer direkt utan att behöva riskera läkemedelssäkerheten.