-Your
Guide to the Cultural Impact of Emerging Technologies.
Eudoxa kommentaren februari 2004
Blomsterkraft mot minor
Skriven av Anders Sandberg
Artikeln har publicerats i Västerviks-Tidningen (9/2)
Att hitta de miljoner landminor som lurar världen över och som årligen dödar eller invalidiserar över 26,000 människor är en hög prioritet, men också dyrt och farligt. En dansk bioteknikfirma har hittat ett nytt sätt att göra det: blomsterkraft.
Backtraven, ett vanligt ogräs, har fått sin genetik studerad i detalj av biologer. En av dess typiska egenskaper är att den skiftar i brunrött när den blir stressad av omgivningen. Mängden klorofyll minskar och röda färgämnen tillverkas för att skydda växten. Biologerna ändrade den gen som styr när detta sker så att den istället startas av närvaron av kvävedioxid, en gas som sprängämnena i en mina långsamt ger ifrån sig. Resultatet blev plantor som normalt är gröna men som blir röda när de växer i jord med sprängämnen i.
Backtraven valdes för att den är så välstuderad, tålig och snabbväxande. Genom att ta bort en viss gen kan man förhindra att den sprider pollen, vilket tar bort risken att den minletande varianten sprider sig.
Om plantorna verkligen kan hitta minor i verkligheten återstår att se. Men det är en intressant ny vinkel på att leta minor, något som är både kostsamt och farligt. Idag används människor med käppar, och många av de tekniskt avancerade lösningar som är under utveckling (som robotar med luktsinne) är dyra. Att sprida frön över ett riskområde och efter några veckor leta där växtligheten blivit röd är en lockande tanke.
För att bli ett bra sätt att hitta minor måste man kunna tillverka frön billigt, plantan måste klara sig i de tropiska klimat där de värsta minfälten ligger och den måste kunna användas pålitligt. I många situationer kommer andra metoder att visa sig bättre. Det nuvarande förslaget involverar användningen av växtgifter för att ta bort övrig vegetation, att så trav på den röjda ytan, vänta och sedan ta bort minorna och plantera nytt. En omständlig och fortfarande dyr process vilken förmodligen är problematisk i tropikerna på grund av jorderosion.
Genmodifierade växter brukar stöta på patrull, och det lär backtraven också göra om försök med minröjning inleds. Men backtrav växer redan världen över. En variant som byter färg av minor skulle inte ha någon speciell fördel mot naturliga plantor och förmodligen vara dem underlägsen: färgskiftet finns där för ett skyddande syfte. Den röda färgen är anthocyaner, en grupp av antioxidanter – om genen spreds in i ätliga plantor skulle den göra dem nyttigare! Det finns alltid de som finner det olämpligt att använda genmodifierade livsformer på rent moraliska grunder. Men man måste fråga sig om dessa moraliska grunder är så starka att de godtar att människor lemlästas av minor. Ekologiska farhågor måste vägas mot de människoliv som kan räddas. I det här fallet är det svårt att tänka sig hur backtraven skulle kunna producera en ekologisk risk större än minorna.
Tänk om man istället lät den modifierade backtraven växa fritt? Problemet med minor är att man ofta inte vet var de gömts, och röjningsprojekt går normalt igenom områden där man vet att de finns. Men de oväntade minorna är de farligaste. En vilt växande mindetektor skulle kunna rädda liv om människor lär sig känna igen stånd av modifierade plantor som antar varningskruden. Att använda växter för att varna oss om miljöstörningar och minor är kanske ett mer naturligt sätt att hålla vår omvärld säker?