-Your
Guide to the Cultural Impact of Emerging Technologies.
Eudoxa kommentaren februari 2004
Etablissemanget och den öppna källkoden
Av Alexander Sanchez
Artikeln har publicerat i Gotlands
Allehanda (10/2)
Under FN-konferensen World Summit on the Information Society (WSIS), i Genève den 10-13 december, blev debatten om öppna källkoder mer aktuell än någonsin. Huvudtemat för årets möte var frågan om hur informationsteknologi skall användas i hela världen och riktas in till u-länders behov speciellt.
Till detta kom även frågan om öppna källkoder. Diskussionen har rört sig mot en viss vag konsensus om att det är viktigt att alla kan använda datorer, från de mest utvecklade länderna till de fattigaste och minst IT-täta länderna.
Det är nog här som skillnaden mest märks i hur olika länder tolkar problemet med mjukvara. Många länder har lagstiftat om hur man skall kunna använda sig av öppna källkoder i sina nationella inköp av system.
Dels för att man vill undvika licensbetalningar och dels för att många hävdar att problemet ligger i källkoden, som hos mjukvaruprodukter är hemlig. Där har nu Microsoft hörsammat kritiken och lovat att förevisa dessa ordentligt till de nationer som är intresserade. För dem är det snarare en fråga om att dessa källkoder är viktiga i deras produkt och hemliga för konkurrenter.
Det finns också en växande grupp öppna källkodsförespråkare som intresserar sig för frågan. För dessa individer är frihetsaspekten viktig, att kunna manipulera och programmera sin egen kod.
Det finns också skäl att hålla med Open Source-rörelsen i mycket av dess kritik av dagens lagstiftning där ägandet av programvaran aldrig riktigt övergår till den som köper. Men i sin kamp har Open Source rörelsen på senare tid skaffat sig en farlig agenda och farliga vänner.
Rörelsen stödjer nu många regeringar i att stifta lagar om att offentlig upphandling ska ske bara för produkter med öppen källkod. Om en offentlig myndighet väljer att använda ett öppet eller blandat system av effektivitets- eller kostnadsskäl så är det bra. Men att favorisera en typ av system över ett annat av rent politiska skäl är fel, och borde vara mot Open source-rörelsens grundläggande idéer.
Dels beror detta på att många i OS-rörelsen inte riktigt är insatta i hur politik på denna nivå fungerar, och dels är tyvärr många så negativt inställda till Microsoft att man råkar ta till de monopolitiska medel man ofta anklagar Microsoft för.
När man, som vid konferensen i Genève, gör gemensam sak med länder som Kuba och Folkrepubliken Kina är man farligt ute. Det är lätt för en kubansk delegat att säga att öppen källkod är bra (och anti-Microsoft) när stora delar av befolkningen inte har tillgång till datorer överhuvudtaget.
Samarbetsprojekt är en god sak, men antagandet att detta nödvändigtvis skulle vara oförenligt med pengar och kommersialism är felaktig.
Tvärtom kan det vara den bästa mekanismen för att stödja samarbete. Varför skulle man nödvändigtvis skapa fri programvara till stat och kommun? Är detta skälet till det stöd som idag OS åtnjuter bland budgetträngda svenska politiker?
Det är denna aspekt som kommer att bli viktig i framtiden, att behandla den djupare frågan om hur vi vill utforma patenträtter och fungerande modeller för de öppna källkoderna och dess användning. Där kan Open source-rörelsen ge ett gott bidrag, om man ser farorna med lagstiftningsvägen.