-Your
Guide to the Cultural Impact of Emerging Technologies.
Eudoxa kommentaren juli 2002
God debatt ger god genteknik
Skriven av Waldemar Ingdahl. Artikeln har publicerats i Ystads Allehanda (31 juli), Trelleborgs Allehanda (31 juli), Gefle Dagblad (31 juli) och Kristianstadsbladet (18 oktober)
Gentekniken kommer att bli 2000-talets stora debatt, som kommer att splittra partierna. Problemet för gentekniken är att den finns inbäddad i andra metoder eller produkter, och det krävs experter för att hantera den. Då är det svårt att se teknikens fördelar och lättare att finna nackdelar, den upplevs inte som nödvändig. Vi kan klara oss utan genteknik, men med hjälp av den skulle livskvaliteten bli bättre för det stora flertalet. För människor med genetiska sjukdomar, blir den markant bättre. Idag är behandlingarna för t. ex. dvärgväxt, immunbristsjukdomar och blödarsjuka inte längre svåra behandlingar.
De rika har kanske råd med dyrare sjukvård och lägre effektivitet i jordbruk och industri, men inte de fattiga. Gentekniken kan lyfta dem ur fattigdomen. Ett exempel är riset, när man i Indien för ”valde” riset som kulturgröda hade man inga andra alternativ. Men ris saknar vitamin A, därför är ögonsjukdomar vanliga bland fattiga som inte har råd att variera sin kost. Med genmodifierat ris, skulle miljoner människor slippa att bli blinda.
Idag tillkommer ny teknik i allt snabbare takt, det beror på att framsteg kombineras och förstärker varandra. Det ser vi i molekylärbiologins framsteg, då den med IT, kan bearbeta enorma mängder data. Forskningsfrågor kan besvaras snabbare och laboratorieprocesser effektiviseras. Nya tekniker möjliggörs och dessa kommer att bli lika viktiga och kontroversiella som gentekniken.
Den tröskel som måste överskridas för introducera en ny teknik i samhället har höjts av särintressen som ser som sin uppgift att begränsa innovationer. Tidigare än förespråkarna har man uppfattat teknikens kopplingar till samhället. Att motståndarna redan organiserar sig, långt innan risker och möjligheter kan analyseras, borgar för en låg debattnivå. Hittills har inte gentekniken orsakat någon katastrof, men en olycka behöver inte vara storskaligt farlig, det räcker med en tillräckligt laddad incident. Då kommer stödet för tekniken att sättas på prov: är den så användbar, viktig och acceptabel för många att riskerna kan hanteras, eller leder bilden av större risker än nytta till att man tar avstånd från den? Vi kan jämföra med järnvägens barndom, då man trots allvarliga olyckor såg den enorma nyttan och strävade efter att göra tågen säkrare.
Fel debatt kan leda till en tekniksyn, där de goda effekterna inte kan förverkligas. Rätt debatt gör människor delaktiga och underlättar att tekniken integreras med våra värderingar. Man måste våga föra ett öppet och förutsättningslöst samtal för att pröva nya idéer. När bör debatten tas? Inte för sent, i fallet med det klonade fåret Dolly blev resultatet en yrvaken moralpanik där man tävlade om att förbjuda kloning snabbast, trots dålig kunskap om vad den egentligen innebar. Men inte heller för tidigt, som i datadebatten på 70- talet, då man diskuterade effekterna innan tekniken fanns. Luften gick ur debatten, men när väl IT-samhället kom, stod man oförberedd.
En kontinuerlig debatt utifrån grundläggande värden fastnar inte i specifika fall och dagspolitik. Den behöver inte hålla sig kvar till det fackområde den startade i, utan kan utvecklas och gå vidare. Forskarna måste motivera varför de anser att forskningen är viktig och nyttig samt försvara dess moraliska egenvärde. Om de förlitar sig på att andra skall ta hand om debatten, innebär det att man överlåter rätten att beskriva forskningen till andra. Det krävs ett långsiktigt idéarbete för att gentekniken skall bli accepterad, inte bara informationskampanjer och fler naturvetare. Tanken att motståndet skulle kunna informeras bort, uppfattar inte värdegrunderna bakom motståndet. Humanismen borde ha en viktig uppgift i att se teknikens goda möjligheter och komma med kunskap som leder till bättre applikationer. Det är ju människor som skall dra nytta av gentekniken.