Eudoxa
-Your Guide to the Cultural Impact of Emerging Technologies.
   

Eudoxa kommentaren oktober 2002

Rökfri tobak, ett nyttigt ont?

Skriven av Waldemar Ingdahl.
Artikeln har publicerats i Bergslagsposten (22/10), Gefle Dagblad (22/10), Jönköpings-Posten (22/10), Motala & Vadstena Tidning (22/10), Trelleborgs Allehanda (22/10), Västerviks-Tidningen (23/10), Gotlands Allehanda (24/10), Gotlands Tidningar (24/10), Smålandsposten (24/10), Helsingborgs Dagblad (25/10), Nordvästra Skånes Tidningar (25/10), Landskrona Posten (25/10), Borås Tidning (27/10), Nya Wermlands-Tidningen (28/10), Folket (1/11), Bohusläningen (6/11) samt Sundsvalls Tidning (10/11)

Den 22-25 september hölls den tredje Internationella Konferensen om Rökfri Tobak i Stockholm, dit forskare från hela världen kom för att diskutera tobaksprevention och folkhälsoeffekter.

En av de intressanta strategierna som diskuterades är den s.k. ”harm reduction”-strategin, för att minska tobakens skadeverkningar genom att skifta konsumtionen från farligare sorter till mindre farliga sorters tobak. Då konferensen hölls i Sverige diskuterades främst snuset men även andra typer av rökfri tobak togs upp.

Skälen för att diskutera rökfri tobak är att det tycks finnas färre hälsoproblem associerade med det än cigaretter (t. ex. frånvaron av lungsjukdomar), en lägre potential för tillvänjning och fysiskt beroende, lättare möjligheter att trappa ner från rökfri tobak och att den är billigare än cigaretter och andra röksubstitut.

Det framfördes även av vissa forskare att det i Sverige, genom att snus funnits tillgängligt som alternativ har bidragit till låga siffror för cigarettrökning, särskilt bland män, och att snuset även kunnat fungera som ett steg för de som önskat sluta med tobak.

Åsikten har framförts att en strategi för att reducera skadorna genom rökfri tobak skulle vara ett sätt att legitimera eller t.o.m. bagatellisera problemen som bruket av nikotin kan medföra. Rökfri tobak är inte en förutsättning för minskning av rökningen, men det är ytterligare ett medel att erbjuda, för att öka människors valmöjligheter. Som sådant är det inte en skadefri produkt, utan en som erbjuder skadereduktion.

Kritikerna av en sådan strategi har kanske undervärderat potentialen för riskreduktion när de argumenterar att bevisen är otillräckliga för att rättfärdiga en sådan strategi.

Att behålla den nuvarande situationen för rökfri tobak, med fullständigt förbud i det mesta av EU, innebär att möjligheterna med rökfri tobak blir svårare att utvärdera, då de inte kan ställas upp som alternativ.

Antalet rökare i världen kommer att öka inom den närmaste framtiden. Om inte annat för att människor i u-länder överhuvudtaget får råd att köpa tobaksvaror genom det ökade välståndet i världen. Rökfri tobak kan där bli ett alternativ till traditionella tobakssorter. Det bör också påpekas att rökfri tobak i u-länderna kan erbjuda ett billigare alternativ än de dyra avvänjningsprodukter som lanseras av multinationella läkemedelsföretag. Skadereduktionen kan här ge möjligheter för människor som annars inte haft några andra steg.

Som ett medel för att inta nikotin som tillfredsställer rökare, tillmätte vissa talare på konferensen, rökfri tobak en eller två storleksgånger mindre farlighetsgrad än cigarettrökning. Diskussionen om rökfri tobak, manar i alla fall till möjligheten av att hålla ett öppet sinne när det gäller att inkludera rökfri tobak som ett strategiskt medel för de individer och även på befolkningsnivå för de som önskar växla från cigaretter till mindre farliga tobakssorter. Att inte informera människor om fördelar och nackdelar med rökfri tobak eller att inte underlätta för ett mer öppet samtal om möjligheterna och riskerna med rökfri tobak skulle vara ett stort misstag. Både för samhället som för enskilda individer.

Rökfri tobak är förhoppningsvis inte det sista steget i skadereduktion, men något som kan bli ett första steg för ökade valmöjligheter för individen, tills ännu mindre skadliga och billigare möjligheter ges.