Hur många ytterligare komponenter spelar roll i röstningsmönstren? Nedan visas "styrkan" (hur mycket av variationen var och en förklarar) för de största 100 komponenterna, där vi har sett de första tre.
Som synes är de flesta mycket små. I år har politiken haft ungefär fyra-fem dimensioner, men den första komponenten spelar ojämförligt mest roll - 92 %. De fem största står för 92.2%, 4.3%, 1.4%, 0.4% och 0.3% vardera. Riksdagens röstningsmönster är helt dominerat av spelet regering-opposition, det överskuggar all ideologi.
Detta kan jämföras med en studie av den amerikanska kongressen, som fann två stora komponenter motsvarande 45.3 och 29.6%, med resten mindre än 1.6%. Svensk politik är mer endimensionell än den amerikanska! I en liknande analys av Storbritanniens politik visar sig också en enstaka stark komponent, och fördelningen av ledamöterna är snarlik vårt resultat. Norge uppvisar en mer flerdimensionell politik än Sverige. Varianter av metoden kan även användas för att kartlägga strukturen i parlament där medlemmarna inte har formell partitillhörighet, som t.ex. Finland.
Ovan har vi färglagt ledamöterna efter olika komponenter (partifärger uppe till vänster). Komponent 1 och 2 har tidigare behandlats. Den tredje komponenten förefaller skilja mellan Moderat och Folkpartistisk politik: den markerar vissa frågor där de borgerliga har avgörande skillnader. Komponent 4 skiljer ut Kristdemokraterna medan komponent 5 har Centerpartiet och Miljöpartiet på samma sida mot de andra partierna - kanhända en miljöfrågeindikator. Komponent 6 skiljer mellan Centern och Miljöpartiet men placerar Centern ihop med Vänsterpartiet. Komponent 7 verkar bara bero på mängden omröstningar. Först komponent 8, motsvarande 0.03% av variationen i röstande, beskriver en skillnad inom ett parti, i detta fall Socialdemokraterna.
Ser det politiska landskapet likadant ut i alla frågor? Nej, lokalpolitiken förmår bryta det stora mönstret.
Här har analysen gjorts för voteringar från olika utskott. För flera utskott blir strukturen snarlik den totala politiken (t.ex. Justitieutskottet, Socialutskottet, Kulturutskottet och Lagutskottet). I andra är strukturen märkbart annorlunda (t.ex. i Finansutskottet, Konstitutionsutskottet, Miljö- och Jordbruksutskottet, Näringsutskottet, Skatteutskottet, Utrikesutskottet och Försvarsutskottet). Arbetsmarknadsutskottet visar hur Miljöpartiet gjort en gemensam sak med Socialdemokraterna och lämnat Vänsterpartiet i vissa omröstningar. Jordbruksutskottet visar en sällsynt splittring av Socialdemokraterna och Försvarsutskottet och Finansutskottet visar ovanligt individuella röstningsmönster. Kanske är just Försvarsutskottet, Jordbruksutskottet och Trafikutskottet exempel på hur lokalpolitik för en gångs skull övertrumfar partipolitik. I jämförelse med tidigare år har dock utrikespolitiken varit betydligt mer parti-inriktad.
