Omröstningarna: Politikens 'K'

Hur ledamöterna röstat utgör en objektiv bild av vad man faktiskt utför som en politiker, oavsett vilken motivation som uppges. Den saknar naturligtvis nyanserna i en debatt eller ett partimanifest, men det låter sig behandlas effektivt.

Varje ledamot har deltagit i omkring 900 voteringar under 2005-2006, där de röstat "Ja", "Nej", "Avstår" eller varit frånvarande. Hade det bara varit två eller tre omröstningar hade det varit lätt att pricka in var alla ledamöter hamnar i ett 2D eller 3D diagram med en rad eller kolumn för varje möjligt val, men 900 dimensioner är utanför mänsklig visualiseringsförmåga. Här kommer en metod kallad principalkomponentanalys till hjälp. Metoden är vida använd inom naturvetenskap, psykologi och sociologi. Den tar komplexa data och skapar en bild med två eller tre dimensioner där politiker med liknande röstningsmönster hamnar nära varandra. Det låter oss se hur långt ifrån varandra partierna är i praktiken, och var enskilda politiker hamnar. Se Appendix A för en populärvetenskaplig genomgång av tekniken.

(PDF-version för högre upplösning och förstoring)

I två dimensioner ser svensk politik ut som bokstaven K: fyra armar, en med Miljöpartiet och Vänsterpartiet (plus avhoppare), en socialdemokratisk, en moderat, och en för övriga borgerliga partier. Partierna man traditionellt kallar mest vänster finns i övre högra hörnet, medan högern finns i nedre vänstra.

Mittpunkten motsvarar de politiker som sällan röstat. På grund av kvittningsystemet avstår ofta ledamöter från att rösta, vilket gör att man bland annat hittar partiledarna nära mittpunkten. I Sverige röstar man taktiskt, inte för att uttrycka någon ideologi. Ledamöterna följer sin partilinje mycket strikt, vilket skapar dessa "droppar" där största skillnaden är hur ofta man deltagit, inte hur man har röstat i jämförelse med partikamraterna.

Vad betyder x- och y-axeln i denna bild? Principialkomponentanalys beräknar som namnet antyder "komponenter", underliggande mönster i data. Här visas de två starkaste mönstren. Den starkaste (horisontellt) verkar peka ut skillnaden mellan partierna i regeringsalliansen och oppositionen. Den andra, vertikala, verkar mer kopplad till en ideologisk skillnad. Det är dock ingen höger-vänster skala. Man kan (se nedan) konstruera en ungefärlig höger-vänster skala genom att kombinera dessa komponenter längs diagonalen.

(PDF-version)

I tre dimensioner bibehålls K-formen, men nu syns skillnaderna inom borgerligheten tydligare. Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet spänner upp en smal pyramid, med Centern inbäddad i (fp)-(kd) sidan. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är fortfarande näraliggande.

Mer i detalj, varje komponent består av en viktning av omröstningarna, där varje omröstning får en "vikt" som visar hur relevant den är för mönstret. Genom att granska dessa kan man ibland förstå dess betydelse. Den starkaste komponentens viktigaste omröstningar är UbU01 (utbildning och universitetsforskning, moment 33) som motsvarar 0.6% av dess totala vikt, SoU31 (socialtjänsten, moment 13) 0.54%, JuU14 (polisfrågor, moment 10) 0.54%, KU37 (översyn av personuppgiftslagen, moment 2) 0.53% och FiU01 (regeringens ekonomiska politik, moment 1) 0.52%. Kort sagt, komponenten verkar vara en allmän sammanvägning där få enskilda omröstningar eller frågor är avgörande oavsett deras symboliska betydelse. I topp i den andra komponenten finns nämndemmannaskapet, statligt ägande, transport av farligt gods, personuppgiftslagen och tidsbegränsade fängelsestraff. I den tredje komponenten leds av statliga företag, penningpolitiken, immaterialrätt, nämndemannaskapet och en handlingsplan för de mänskliga rättigheterna. Samma fråga kan spela olika roll i olika komponenter: nämndemännens ersättningsvilkor är en typisk höger-vänster fråga (komponent 1 och 2), medan Moderaterna reserverade sig mot de andra partierna när det gällde rekrytering (komponent 3). För de intresserade finns de första 8 komponenterna här (i formatet votering - vikt, sorterade efter magnitud): komponent 1, komponent 2, komponent 3, komponent 4, komponent 5, komponent 6, komponent 7och komponent 8.

 

Navigation

Den Svenska Politikens Geometri

  1. Omröstningarna: politikens "K"
  2. Hur många dimensioner har svensk politik?
  3. Höger-Vänster skalan
  4. Hur stabil är politiken?
  5. Utskotten
  6. Motionernas nätverk
  7. Diskussion
  8. Referenser och vidare läsning
  9. Appendix: principalkomponentanalys