« September 2005 | Main | November 2005 »
October 31, 2005
Nu står det mellan TV och Internet
Nu har Internet etablerat sig som det medium som vanliga människor använder- endast TV är mer populärt.
Ändå så är Internetmediet underligt undanskymt i kulturdebatten, men i kampen mellan Internet och TV så kommer Internet att vinna med tiden genom sin interaktivitet och absorbera även TV precis som man gjort med det tryckta mediet.
Posted by Waldemar at 10:48 PM | Comments (0)
October 29, 2005
Circuses and eels
I have started to become far too acquainted with EU institution for my own good. This week I visited the European Parliament in Strasbourg. A most impressive building and I do think that it should actually be the one selected to be the permanent basis for the parliament over Brussels. The bizarre practice to move the parliament every month should indeed stop but Strasbourg is the sensible alternative to keep.
During my stay one of the main issues was about new directives regulating circuces and eels. It shows that one of the main problems for the EU is that there is a lack of a proper division of power (the Daily Telegraph gave a good insight on this). Many of the European institutions seem to have troubles of making their existence know at home, that is why they engage in policies that should be decided on the national level (if at all)
The problem is that the EU establishment does live in bubble. There are no significant pan-European media, so the MEPs read the news from back home, but since those media do not write about the European level they have to get their inspirations from national policies. We should need a pan-European debate, soon.
Posted by Waldemar at 07:17 PM | Comments (0)
October 27, 2005
Steg framåt från Arena?
Håkan A Bengtsson skriver en intressant ledare om dagens politiska läge och det förändrade politiska landskapet.
Här är det viktigt att påpeka att de nya allianserna finns i de nya frågorna som också förs i nya fora. Om man ser till exempel på upphovsrättsdebatten så är den ju inte alls kontroversiell partipolitiskt, men en otroligt het politisk potatis där partipolitiken alltmer kommer på efterkälken. Inom partipolitiken, som Bengtsson beskriver, så blir det snarast svårare att ta upp nya frågor.
Posted by Waldemar at 10:47 AM | Comments (0)
October 24, 2005
Resa till Strasbourg
Nu åker jag till Strasbourg och kommer inte kunna blogga på några dagar.
Posted by Waldemar at 10:27 AM | Comments (0)
October 23, 2005
Ålderskampen
I förra veckan höll jag ett tal i Vilnius om pensionsreformer, och jag fick publiken av liberala europeiska tankesmedjor att stirra på mig med lite för mycket förvåning för att det skulle kännas bra.
Alla tidigare talare i sessionen om demografi och pensioner utgick från ekonomi och hur ditt eller datt skulle finansieras eller ej. Den vanliga litanian "sänk skatten" och "samhället har inte råd". Eudoxas position var istället att peka på att demografin kommer att förändras *ännu mer* och troligen rätt snart.
Dels ser vi kraftiga mortalitetsminskningar i vissa grupper som skapar osäkerhet i försäkringsvärlden.
Dels ökar livslängden i allmänhet snabbare än väntat och dels har vi snabba framsteg i att förstå åldrandets mekanismer.
Detta skapar enorm osäkerhet inom pensionsförsäkringar, men privata sådana kan åtminstone hantera osäkerheten genom de vanliga mekanismerna. Statliga sådana har lika smarta analytiker, men kan inte ändra sina regler fort. Det krävs politiska beslut för detta och politikerna kommer inte att reagera lika snabbt; troligen reagerar de när allmänheten blir medveten om osäkerheterna, vilket är rätt sent.
Detta är naturligtvis användbart för en liberal kritik. Men djupare handlar det om att vi har vissa grundantaganden om olika generationers roller (som artikeln tog upp) som måste ändras. En friare syn på vad man gör som äldre (eller yngre), som inte är baserad på strikta roller ändrar rätt mycket. En långlivad befolkning är en ekonomisk tillgång utan like, särskilt om den är rätt frisk - om man kan få 40-talister att som pensionärer starta eget händer ännu mer. Så lösningen blir att gynna entreprenörskap och en kulturell förändring av synen på åldrande.
I slutändan måste varje snabbt åldrande samhälle innehålla någon form av expansion för att fungera. De nya individerna behöver kunna finna nya nischer, vilket de äldre och rikare kan stödja genom investeringar. Expansionen kan mycket väl vara kulturell, men kan också vara fysisk (rymden?) eller teknologisk.
Posted by Waldemar at 07:44 PM | Comments (0)
October 21, 2005
Kunskapsstrukturer uppstår spontant
Nicklas Lundblad skriver en oerhört intressant krönika om Wikipedia. Här är en sida av internet som borde uppmärksammas mer, hur strukturer uppstår spontant.
Wikipedia är ett projekt där människor kumulativt skriver artiklar om allt mellan himmel och jord i ett gigantiskt uppslagsverk. Wikipedian är en del av den tredje internetrevolutionen och jag tror också att den kan tjäna som ett gott exempel på en fri marknad.
Det verkar kanske underligt, men den fria marknaden är en fantastisk mekanism för verkligt möjliggörande av sociala experiment och som inte specificerar vad som måste vara dess utkomst. Jag är säker på att med denna bild skulle nog fler kunna både förstå och känna för marknadsekonomin (som ju inte behöver vara monetär).
Visst, Wikipedian kan vara grund kunskap i vissa fall. Självklart är vissa sektioner starkt ifrågasatta- men så är det ju faktiskt annars också (eller borde vara så) och den återspeglar att kunskap faktiskt är provisorisk och inte huggen i sten. Så som en första utgångspunkt är Wikipedian utmärkt, så utmärkt att den nog blir en för stark källa för vissa trots sin anonymitet. Termen "googlejournalistik" har redan spridit sig, och i väven av kunskap så blir informationsinhämtandet ibland blivit för okritiskt.
Det här inte ett problem som uppstått med nätet dock, och dess lösning ligger i att fler deltar med sina bidrag.
Posted by Waldemar at 08:08 PM | Comments (0)
Svenskarna borde assimileras
Efter bråken i Ronna så går bloggosfären varm med tankar om att nu måste invandrarna assimileras.
"Ni bor i Sverige, här gäller svenska värderingar, svenska språket och man skall visa respekt för det land som ger en trygghet och möjligheter". Kruxet som jag och många andra då ställs inför är: vad skall vi assimilera oss till? Svenskheten fragmenterar. Svenskheten är som sagt en diskurs, men denna diskurs behöver inte längre bevara sin aktualitet.
Något som man aldrig verkar tänka på är om de avarter på dåligt beteende vi ser i Sverige verkligen ses som normala i den egna kulturen?
Kan det vara att en traditionell kultur, där kontrollen varit i stort sett bara social, nu får problem med en kultur där lagen upprätthålls av statsmakten opartiska krafter? Att säga till någon att man skall bete sig ohövligt mot dennes mamma är ett säkert sätt att starta en släktfejd. Det beteendet är inte OK i det gamla hemlandet heller.
Resonemanget ovan har sina poänger, men även sina problem. Ni märker att det verkar lägga alla invandrare i en orientalistiskt färgad tänkt isolerad bondby i Mellanöstern. Vi riskerar att fastna i en bekväm, men alltför snedvriden bild.
Problemen uppstår nog här i Sverige. Människors egenskaper är inte bundna till en grupptillhörighet. Ingen kan betvivla var någon är född eller vad hon har för hudfärg. Men att påstå att exempelvis hudfärg eller födelseort har verkan på beteende är ett tydligt ställningstagande, som påminner om 30-talets frenologi. All form av statistik, politik, juridik med mera som utgår från biologiskt släktskap vid beskrivningen av människor måste ifrågasättas.
Det är inte relevant att vid något tillfälle använda biologiskt ursprung eller födelseort som urvalsgrund. Det har inte något samband med människans faktiska situation, problem, begåvning, eller övriga egenskaper, och att påstå att människor är olika på grund av dessa urval är i grunden rasistiskt och understryker påstådda olikheter- oavsett syftet.
Integration kan, hur välmenande den än är, verka segregerande. För att kunna integrera behöver man klargöra vilka som ingår i en minoritet och vilka som utgör majoriteten. Integration som går ut på en ursprungskategorisering av människor är segregerande. Alla människor har rätt att delta i samhällsgemenskapen, och det var först på 90-talet som man började att på allvar segregera människor på urval av deras ursprung, för att sedan försöka integrera dem i samhället.
Utgångspunkten borde inte vara att några står utanför gemenskapen i samhället, utan att alla ingår i den. Sann segregation handlar om att inte ha en bostad, ett bra arbete, utbildning eller att inte kunna klara sin livssituation. I en sådan definition av segregation står både vissa "invandrare" och vissa "svenskar" utanför samhällsgemenskapen och då är utmaningen att utifrån individens livssituation skapa möjligheter för denne.
Inför framtiden blir det allt mer nödvändigt att hitta ett långsiktigt och trovärdigt sätt att arbeta med diskriminering, utan att styrka rasismen eller som i sig själv diskriminerar, då samhället kommer att bli alltmer pluralistiskt.
Systemen utformning spelar roll, och nog har det funnits exempel på kravlöshet, men problemet är vidare än så.
Även USA förändras av varje invandringsvåg, och USA kommer efter den latinamerikanska vågen idag inte vara sig likt. Men USA håller bättre då det är en idé, och Sverige är inte ett samhälle baserat på en idé.
Alltså bör man istället ta steg över till det globala samhället. Fler och fler invandrare blir inte svenskar, de blir svensk-chilenare, svensk-italienare, svensk-assyrier. Inte bara det, på senaste tiden att fler också, genom regelbundna kommunikationer bakåt till det gamla hemlandet blir svensk & chilenare, svensk & marockan. Man behöver inte blanda utan kan ha bägge identiteterna för olika situationer. Detta borde ju förstås alla liberaler applådera.
Vad som är mer problematiskt än att fattiga människor är bråkiga, har en hög andel kriminalitet och beter sig illa (så är det tyvärr i alla samhällen, i alla tider- vi hörde en liknande debatt när folk flyttade in till städerna från landsbygden under industrialismen) är snarast den grupp av människor som jag själv börjar se att jag själv håller på att assimilera mig till.
Överklassen har i alla tider haft mer gemensamt med varandra, över de gränser de själva ritat upp. Inte så konstigt, de har haft medel att resa, de haft bildning att tala många språk och lätt att förstå främmande seder och bruk. Men när som idag större grupper rör sig en resande klass, genom billiga resor och internet, märker man att de också skapar en egen kultur där man känner sig hemma, där man har egna värderingar bortom nationalstatens lådor. Därför brukar jag säga att jag blivit mindre och mindre integrerad i det svenska samhället och det gäller för många "svenskar" också.
Det är detta kulturskifte som borde väcka en debatt, istället för den trygga förvissningen att det finns en svenskhet att integreras till. En svårare debatt, men nog mer givande för liberaler. Den borgerliga alliansen borde också tänka över detta om de vill vinna valet. Att föra den traditionella hårdaretagistiska debatten mot invandringen försöker att tala till en administrativ klass, som ändå inte kommer att rösta borgerligt. Om man kunde växla över till den mobilistiska identitsdebatten skulle man kunna vinna långt fler röster inom den urbanan kreativa klass som idag är popvänster.
Posted by Waldemar at 10:21 AM | Comments (0)
October 20, 2005
Svar på Promemorian WiFi
Och här kom då svaret jag utlovat till Promemorians PRAO om varför man skall undvika centraliserade offentliga satsningar på trådlöst internet samt problemet med Ilshammars och Larsmos bok "404".
I Smedjan publicerades nämligen min recension av boken idag. I korthet så har aldrig det offentliga riktigt utmärkt sig som en bra garant för infrastruktur historiskt sett.
Posted by Waldemar at 02:09 PM | Comments (0)
October 18, 2005
Motbok, integritet och modernitet
Tiger tycker det är underligt att jag både håller med hans kritik att den genetiska motboken är dålig samtidigt som det är jag som för den på tal. Är det inte bara sofismer från min sida?
Låt oss se hur jag avslutar rapporten
Det är inte säkert att den genetiska motboken är ett bra eller ens tillrådligt alternativ, men det vi kan se är att totalkonsumtionsteorin, det så kallade gemensamma ansvaret för en restriktiv alkoholpolitik kommer att få det tuffare.
Vi behöver som liberaler kunna experimentera i tanken, som sagt, annars finns det mycket få i debatten som ser vägen till hur man konkret förändrar samhället. Intressant dock att både libertarianer och IOGT-NTO inte tyckte om rapporten. Kanske för att den höll en ny linje i svensk debatt som tar fasta på det biologiska hos människan? Hur som helst spelar ofta bakomliggande teorier spelar stor roll för den praktiska politiken, då dessa ofta antas som givna, och vill man åstadkomma förändring måste man kritisera sådana teorier som totalkonsumtionsteorin.
Samtidigt ställer Tiger en mycket viktig fråga med att kalla rapporten för "modernistisk".
Vi är vana i Sverige vid att intellektuella debatter alltför snabbt går från tankefrö till lag då de ofta passar för väl in i en tidigare idémiljö. Det är även ett tankeklimat som präglas av att abstrakta idéer mycket snabbt appliceras på praktiken (med allvarliga felräkningar som följd). Jag tror inte liberalismen, med sin långt mer resonerande grundton, far bra av detta.
När det gäller integriteten tror jag att vi skall vara försiktiga med att se varje DNA-register som ett intrång i den personliga integriteten. Det är också riskabelt att lägga innebörden i ordet "socialpolitik" helt hos motståndaren till frihet och personligt ansvarstagande.
Vad syftar vi på när vi talar om det moderna? Vanligtvis så är det som Tiger nog menar. Det som är på modet – trender, smakriktning, rådande stil.
Max Weber menade att moderniteten karaktäriserades av en allt pågående åtskiljning mellan det teoretiska, det etiska och det estetiska. Vetenskapen, moralen och konsten får allt mindre med varandra att göra. Denna funktionsseparation kan sägas ha inletts på 1700-talet, under upplysningen.
Andra menar att moderniteten är byråkratisering– det vill säga att samhället kräver en allt bättre planering och kalkylering. Vetenskapen kommer in i förvaltningen och därmed i samhället som helhet. Det gör handlingarna mer målrationella därför att man har en större kalkylerad säkerhet och gör färre misstag. De slumpmässiga och oförutsedda handlingarna minskar.
Vi talar alltså samtidigt både om byråkratisering, vetenskapliggörande och rationalisering. Definitivt också om ett sätt att styra människor
Låt oss nöja oss med att den modernitet som kritiserats av liberaler med att mäta, väga, se människor som aggregationer, ett fullkomligt förnuft, materialiserat i institutioner kan överbrygga alla individuella skillnader och problem är den som vi vill kritisera. Men även, viktigast, modernitetens fasthet i tiden.
Jag är intresserad av att begränsa staten genom att tala om exakt hur den får göra det den gör. Det är den samhälleliga processen, inte dess utfall vid ett givet ögonblick, som är det intressanta.
Här tror jag att den genetiska motboken fört in alternativa system i till moderniteten. Dess anpassningsbarhet, och öppenhet för förändring, går emot tanken på den permanenta lösningen. Där finner vi snarast det postmoderna, den temporära och distribuerade lösningen.
Så brukar inte liberaler idag resonera, tyvärr. Där är ännu arvet från moderniteten starkt.
Posted by Waldemar at 09:29 PM | Comments (0)
October 17, 2005
Long Live the 60th anniversary of the glorious Workers Party of Korea?
Swedish daily newspaper Dagens Nyheter has put together a flash animation about the 60th anniversary of the communist party of North Korea. Is it a tribute? Just a document of contemporary North Korea or some kind of covert criticism of the regime?
Luckily that is not the relevant question at hand. I do think it is interesting that this kind of orchestrated Leni Riefenstahl-like events do not build the same kind of enthusiasm as they used to. People do need pathos, but the pathos-building events of the information age will be different because there is a lack of interactivity in orchestrated event.
Posted by Waldemar at 08:57 PM | Comments (0)
October 13, 2005
Ut på resa
Nu åker jag bort till Vilnius i några dagar, och kommer troligtvis inte att ha någon möjlighet att blogga.
Posted by Waldemar at 06:44 AM | Comments (0)
October 12, 2005
Kreditupplysning till döds
Mycket av det svenska näringslivet bygger ännu på gamla lutheranska principer.
Det märks särskilt i synen på misslyckanden, där en konkurs kan vara ödeläggande för fortsatt företagande. Men det märks även i något som kanske inte många tänker på: kreditupplysningarna.
Det är självklart, i ett samhälle där alla inte känner alla, att det är bra om information är transparent så att man kan veta mer om okända personers ekonomiska historia. Då kan man göra affärer med människor man aldrig haft att göra med, och ändå vara trygg.
Men bankerna är tveksamma till att ge lån till människor som har för många kreditupplysningar tagna på sig. Det har ju inget att göra med företagets eller personens betalningsförmåga. Det relevanta borde vara antalet borgensåtaganden och lån man tagit, inte antalet förfrågningar.
Här spelar det gamla synsättet att kreditupplysningar var något man tog på suspekta personer- inte som en normal del av affärslivet där företagare med lätthet kan komma upp i tiotals kreditförfrågningar särskilt när de startar upp. Skulle det t.ex. kunna vara möjligt att "hacka" ett företag genom att ta massor av kreditupplysningar på det, och därmed skapa problem för det när det ber banken om lån?
Alla hinder för tillväxt läggs inte av staten, en del står näringslivets egna riskaversiva strukturer för.
Posted by Waldemar at 06:34 PM | Comments (0)
October 11, 2005
Vetenskap och politik
I Science hyllar Naomi Oreskes Chris Mooneys bok "The Republican War on Science" så vi lär snart höra om den i Sverige också.
Mooney menar att Bushs administration har förhindrat vetenskapligt arbete kring växthuseffekten, veneriska sjukdomar, utrotningshotade arter, stamcellsforskning, sockrets roll i fetman etc.
Kruxet är ju att därmed nog Mooney sätter fingret själv på vad som egentligen är problemet. Den långa listan på vetenskapliga forskningsområden han ställer upp är ju upptagna ifrån hans egen politiska ståndpunkt.
Snarast finner jag att Mooney bidrar till att politisera vetenskapen ytterligare (varför ska vi forska på växthuseffekten? Pja, det är mot Bush). Att det går alldeles utmärkt att politisera forskningen från motsatt håll pekar Viginia Postrel på i en artikel i Forbes.
Om jag skulle skriva en bok om ämnet skulle jag nog kalla den "Politikens krig mot forskningen", detta då politiker av alla kulörer allt för gärna ger sig in och vill ha "goda" forskningsresultat. Man underskattar de incitament som anslagsstrukturer kan ge (och som man från politikerhåll borde försöka stävja).
Det är ofta svårt för sund vetenskap att ligga till grund för politiska beslut, då samhället genomsyras av olika politiska särintressen, och det finns en vetenskaplig okunnighet hos både lagstiftare och allmänhet.
Konflikten mellan vetenskap och politik beror på att det i politiken ofta finns en tanke på att uppfattningar är lika med verklighet och fakta är förhandlingsbara, vilket lånar sig till felanvändning eller överbetoning av naturvetenskapliga rön för att gynna en viss politik. Det medför att resurser och forskningstid tas från relevant forskning, onödiga regleringar införs, viktiga tillämpningar inte kan utföras- samt att inflytande och trovärdighet ges till de forskare som är mindre nogräknade. Särskilt farligt blir det när man ser det som möjligt att enkelt härleda en specifik politik ur naturvetenskapliga analyser.
Trots att Mooney också tar upp fall är demokratiska presidentadministration gjort fel så får jag intrycket att många av hans recept skulle snarast reglera forskningen mer, och undertrycka vissa minioritetssynsätt han inte tycker om.
Det bästa sättet att undvika detta är genom en vital debatt, både i forskarsamhället och utanför, och att säkerställa alternativa finansieringskällor för forskningen.
Posted by Waldemar at 08:06 PM | Comments (0)
October 10, 2005
Bidragsberoende svenska företag
Gustav Holmberg på Det perfekta tomrummet tar upp frågan om bidragsberoende svenska företag.
Till viss del så är bidragsberoendet lyckligtvis inte så stort. Det är sällan som staten har gett stora mängder bidrag till näringslivet eller ägt företag. När staten skött verksamhet har det skett genom den offentliga sektorn. Det är nu genom EU som bidragen kommit in i den dagliga verksamheten.
Bolagifieringen är en verksamhet man även som liberal kan vara orolig över, mellanformerna ger för dålig insyn för medborgarna och kommunala bolag konkurrerar otillbörligt med privata företag.
Problematiken infinner sig dock genom att stat, kommun och landsting ofta är privata företags största kunder. Det ger ett stort inflytande, ofta alltför stort, särskilt då många företag tystnar i samhällsdebatten.
Posted by Waldemar at 12:19 PM | Comments (0)
Summing up MPS Iceland
All in all a very interesting conference, showing were classical liberal thought is moving at present, and what areas we could improve. Hopefully there will happen a lot in between the regional meetings.
To read all MPS Iceland posts from the beginning Click here
Posted by Waldemar at 11:39 AM | Comments (0)
MPS Iceland 10: Liberal science and the future
The last session in Reykjavik was about Science, Liberty and Property. It is interesting that issues of science and technology now have reached the agenda of classical liberalism. It is a tell tale sign of a changing political debate. First, let me say that the development is most positive, but that it still needs further debate and identifying of the core issues and what disciplines to use in a classical liberal debate.
Dr. Roger Bate discussed the recent droughts and locust invasions in Africa, which have been blamed on climate change. Bate showed the problems that have been brought on by the Stockholm convention on pollutants, and gave the alternative of the Botswana success story.
Michael De Alessi discussed the hunting of whales. The International Whaling Commission could be seen as a cartel to maintain whale prices, since there are no property rights for whales. Thus the whales are subject to the tragedy of the commons. Back in the 70's saving the whales was in fashion, the problems was that the IWC had no teeth to enforce bans or limitations, thus they differentiated between various spieces of whales. Driven by environmentalist organizations a moratorium on the hunt was created in 1986. Instead of controlling the hunt they stopped it, but still with providing exceptions for some types of whale-catching. De Alessi rightly pointed out that this moratorium has been problematic, and has more to do with politics than science. The bureaucratic political management of the IWC has failed, because of the lack of property rights, and it should be possible to depolitize the issue. After all it would be possible to RFID-tag the whales and reach a positive use of the whales, instead of either overwhaling or the moratorium (which is also difficult to enforce completely) and checking the numbers of different spieces of whales. Some spieces are now more abundant than ever but still considered threatened. The IWC is too slow to react to political and scientific realities, and with few rational reasons left to oppose whaling, the anti-whaling camp increasingly resorts to theatrics and exaggerations.
I think that it is of greatest importance that liberals discuss ecology in order to give a good base for our ideas. It does matter a lot if you see nature as a static, pristine state of balance that you can return to and that has been "upset" by human activities, or as a dynamic system, influenced by many factors and with no given "end" towards striving, instead open for human evaluation. I would say that the current scientific consensus in many ways gives its support to a liberal position. The underlying theories do however influence quite a lot on what you perceive as issues and problems, and possible solutions that are available and practical.
Dr. Kari Stefansson of deCode Genetics was invited as a speaker. He did a good job at presenting the interesting initiative of creating a database of all Icelanders' genome for research (since Icelanders' are genetically a quite homogenous population). The benefits are of course immense for the field of pharmacogenomics.
But there is reason to be hopeful for a bit unexpected reason, that show that the debate has gone in a liberal direction. I do not think that the debate of the 21st century will be about "should we use our knowledge of the genome or not?"- I think we're past that, genomics and biotechnology are already here and will be used. The main issue will be on how we will use them. Certainly, many whant to regulate them so much that they prove ineffectual, but there is also a point for liberals to examine of how these technologies could be used to increase personal integrity while reaping all its medical benefits. My questions to Dr. Kari on how these developments would lead to not only curative medicine, but also personalized preventative and augmenting medicine went unanswered, as well as how we could ensure informed consent for open genetic databases, and insuring that they are used for specific purposes. These are burning issues that are serious troubles for the present "one-size-fits-all" public health care systems.
That is how emerging technologies could be used to the benefit of spreading classical liberal ideas, the pose new questions and open up new opportunities. If you have the base of science covered you could well end up asking precisely the right questions for tomorrow, and thus define them.
Posted by Waldemar at 11:29 AM | Comments (0)
Johan Norberg lämnar Timbro
Förra veckans stora nyhet var att Johan Norberg lämnar Timbro. Synd, Timbro mister en god röst i debatten. Dock förstår jag varför så skett. Johan kommer helt säkert att göra ett bra arbete för frihetliga idéer även som free agent.
Jag förstår att Johan vill ta itu med den långsiktiga debatten. Det behövs. Låt mig ta ett exempel:
För en tid sedan var jag på en debatt mellan Johan Norberg och Björn Elmbrant angående Elmbrants bok om IT-bubblan.
Att jag väntat med att skriva om detta beror på att jag ville ta upp mina tankar på rätt sätt. Det är för vanligt i den svenska debatten att visa hur "hardcore" man är genom att säga att andra är "softa", istället kräva konfiskation av Volvo/fri narkotika imorgon och därmed ställa sig bekvämt utanför samhällsdebatten. Men i mörkret är inte alla katter grå, och för två så skickliga, kunniga och radikala debattörer som Norberg och Elmbrant bör kritiken vara konstruktiv.
Det är nog ingen överraskning för mina läsare att jag anser att Johan Norberg vann debatten.
Björn Elmbrant visade sig vara en trevlig debattör, man skall inte anta att bara för att man inte delar en persons uppfattningar så är den personen oärlig eller dum. Det är en väldokumeterad socialpsykologisk erfarenhet att människor ofta uppfattar den egna gruppens argument, goda egenskaper, intentioner som bätte oavsett motståndarsidans (det sker även i slumpvis utvalda grupper i experiment).
Elmbrant bröt mot detta, dock tycker jag fortfarande att den bästa kritiken av Björn Elmbrandt ges i kapitlet "Riddar Elmbrant av den sorgliga skepnaden: attacker mot sådant som inte är liberalism" i boken Mer demokrati- mindre politik av Mattias Svensson. Elmbrant ser bakåt mot en idealiserad välfärdsstat som nog inte fanns, och definitivt inte kan existera längre.
Dock... i den underliga blandning av kanslihushögerssocialism, neoklassisk ekonomism, workism och elitism som Elmbrant kallar "nyliberalism", finner jag ett korn att sanning. Det underliga hybriden Elmbrant kritiserar är ofta så som liberalismen och marknadsreformer har framförts och uppfattats: teknokratiskt, "von oben", något som berör jättestora företag och inte alls är till fördel för vanligt folks liv förutom i en abstrakt tillväxt i samhället (vars enda goda mål ändå bara verkar vara att fixa pengar till offentlig verksamhet). I den miljön så har Elmbrant haft det ganska lätt att kritisera "hyperkapitalismen". Det gör man nog som "nyliberal" också. Anmärkningsvärt från vänstersynpunkt var också hur Elmbrant inte tog upp hur den kommersiella bubblans fall öppnat för multitudens kollaborativa alternativ till kapitalistiska strukturer. Infosocialismens och fildelarvänsterns intåg på den politiska arenan öppnar för en mobilistisk maktkritik som är annorlunda än diskursen kring industrialismens välfärdsstat. Vänstern har alltid haft problem när den lämnat sitt framåtblickande bakom sig, nöjt sig med dagens eller gårdagens situation, och ägnat sig bara åt kritik av det kapitalistiska samhället.
Norbergs presentation var en lysande förklaring av hur marknaden fungerar som ett dynamiskt system vars utkomst inte är specificerad, och hur vi bör tillåta experiment och upptäckt, även om det inte går bra från första början. Men nog fanns det en del skumma saker med "IT-bubblan" också ur en liberal synvinkel. Visst är det möjligt att en bransch massivt felinvesterar, särskilt om branschen är ny och man inte vet vad som fungerar (ett kul exempel på det var ju skolexemplet på ett dotcom-bolag, boo.com, vars affärsidé nu genomförs av de som länge haft kunskapen om hur man säljer kläder på distans: postorderföretagen). Men något är konstigt när IT-bubblan börjar att drabba företag i andra branscher... varför drabbade dotcom-kraschen korvkiosken, legotillverkaren inom skärande bearbetning, hockeyspelstillverkaren, kakel & klinkersförsäljarna, skogsbrukskonsulterna?
Som de österrikiska nationalekonomerna hade sagt: vad är gemensamt för alla dessa disparata branscher? Vad möjliggör massiva felinvesteringar över hela linjen? Jo, som ekonomen George Reisman påpekar, kreditexpansion. Penningen är gemensam för alla. Enorma summor blev snabbt tillgängliga från ingenstans. Genom att dessa medel inte kommer från besparingar så sänder dessa massiva mängder felinformation genom marknadssystemet. Då investeras de inte med samma eftertanke och försiktighet som annars. Dansen kring guldkalven krävde inte av företagen att de skulle visa upp vinst eller ens vettiga affärsidéer, säger Reisman. Reisman kritiserar att många företag t.o.m. började att tala om "burn rate" d.v.s. hur snabbt man gjorde av med kapital var det relevanta måttet på framgång. En sådan attityd är bara möjlig i en artificiell kreditexpansion. De massiva felinvesteringarna sprider sig farligt över hela marknaden. Det är sålunda läge för en liberal kritik av kapitalismen i detta läge, eller rättare sagt en viss sorts kapitalism... den som understöds av centralbankernas kreditexpansioner.
Som Friedrich Hayek påpekade så har liberalismen haft störst problem när den antingen uppfattas som ett försvar för sakernas nuvarande tillstånd, eller som en urvattnad version av en annan ideologi. Debatten står inte riktigt längre mellan kapitalism och sovjetisk planekonomi, utan mellan olika former av kapitalistiska strukturer, och där har liberalismen mycket att tjäna på den radikala kritik som Hayek förde fram. Då kan man också börja att diskutera egna visioner, vad samhället borde förändras till, och hur man kan lämna bättre utrymme för marknadens upptäckandeprocess utan att den snedvrids av chocker. Då skapar man nog en bättre förståelse för marknadsprocesserna hos helt nya grupper och utöka liberalismens lockelse. Det spelar roll om vi definierar vår uppgift som att "försvara kapitalismen" eller "kämpa för dynamismen". I den ena varianten får man som liberal fightas för saker man som liberal kanske har betänkligheter mot, i den andra kan man själv definiera slagfälten, vilket brukar ge en god strateg segern.
Sammantaget tror jag på att framtiden kommer att bli mer spännande med Johan som fri radikal, och en vänster som öppnar för en diskurs bortom dagens antaganden.
Posted by Waldemar at 09:32 AM | Comments (0)
October 09, 2005
Frihetsforum- en framgång för liberalismen
Det politiska samtalet i Sverige är mycket grunt, sällan ägnas någon längre tid åt analyser och utvikningar. Inför valet 2005 har de borgerliga partierna valt en mycket riskabel taktik att dra ned på sin idédebatt. Med tanke på den "brain drain" som vi sett i politiken, är det inte alls säkert att man lyckas få igång den sedan efter valet.
Om man skulle lyckas få igång en idédebatt före eller efter valet så är det nog mycket tack vare det fantastiska arbete som alla frivilliga bakom Frihetsforum gjort under helgen. Här visades att de frihetliga idéerna både är bredare och mer vitala än många tror, samt att den politiska debatten inte nödvändigtvis är kopplade till bara partierna. Det är viktigt att synliggöra detta, även för de som bara bryr sig om valet. Vänsterkartellen samlar stor styrka ur sina mer självständiga fora. Nu är de inte ensamma om det.
På Frihetsforum kunde man se vilka idéer, och vilka aktörer, som kommer att prägla idédebatten inom borgerligheten i sin bredaste definition under många år framöver. Min egen grämelse är att jag inte kunde medverka på allt, men de seminarier jag deltog i visade sig vara något av det vassaste jag sett på länge.
Posted by Waldemar at 04:07 PM | Comments (0)
October 05, 2005
Ung Vänsters konstiga kvinnoideal
Ung Vänster talar ofta om "sexualiseringen" av offentligheten. Men de hjälper minsann till själva med det. På sin hemsida för feministiskt självförsvar Slå tillbaka! så väljer de att illustrera sin kvinnobild med manga-brudar.
Är Ung Vänsters syn på självförsvar att det endast är i samhällets syn vackra flickor som är starka nog att försvara sig själva? Eller har de fallit för den japanska shōjo kommersialismens påverkan?
Posted by Waldemar at 08:05 PM | Comments (0)
Conference on GMO
Last week I attended a conference on GMO, that my colleague Anders Sandberg gives a good description of.
At this conference we also took the opportunity to release a report on GMO's which was well received by the audience.
In fact, I was happily surprised by the conference in general. I do think that the debate is moving away from the dualistic debate of the 90's.
Posted by Waldemar at 01:13 PM | Comments (0)
IT-debatt i Svenska Dagbladet
Svenska Dagbladet Brännpunkt har inlett en mycket välbehövlig serie av debattartiklar för att få igång samhällsdebatten om Internets framtid.
Lars Ilshammar och Ola Larsmo har skrivit ett svar på den första debattartikeln i serien i dagens tidning. Intressant, läsvärd, dock inte på nätet ännu (ironiskt nog) och jag har min tankar om den (följ Eudoxa).
Men deras argument att de stora strömavbrotten har drabbat de avreglerade marknaderna håller inte: ett exempel på motsatsen är Italien, samt att jag undrar hur avreglerad den svenska marknaden är.
Posted by Waldemar at 12:17 PM | Comments (0)
Det finns flera nationalkänslor, även utan nationer
Dick Erixon gästbloggar idag på SVT Opinions nya gästblogga.
Jag tror att frågan om nationell identitet är mer komplicerad vad Dick tar upp. När identiteten blir öppen för valbarhet kommer det vara svårt att skapa upp en "nationalidentitet" främst då många svenskar lämnar det svenska.
Förhoppningsvis blir vårt samhälle öppet för mer av förhandlingar, av alternativa diskurser, och av mobila mikromakter när det gäller identitet. Man kan inte nog understryka att vår identitet blir mer beroende av flöden än av platser.
Dick tar korrekt upp nationalvänstern, men det finns ju även en lattevänster, som påverkas av den djupa klyftan mellan den politiska vänstern och den filosofiska vänstern.
Där öppnas för nya samtal kring identitet, där liberalismen kan få gott gehör för sina tankar om komplexa system applicerade på samhället.
Identitet är en process, inte ett avslutat stadium. Då öppnar vi för tolerans och mångfald.
Posted by Waldemar at 11:59 AM | Comments (0)
Bland Stockholms bloggare
I måndags befann jag mig på Bloggöl på Tranan.
Där fanns AdventureDad, den bloggande politikern Anders Löwdin, Jon Åslund, mymarkup.net, qritiq, En till Jenny, Zaida Catalán (vars blogg verkar vara nere) samt sammankallande Stefan Geens.
Det är intressant att notera bloggosfärens utveckling, efter nästan ett år från att den började att bryta in i offentligheten. Fler ämnen har tillkommit, det är bra, även om jag hoppas att det blir en större utveckling även utanför Stockholm samt att bloggverktyget används ännu mer varierat. Ännu tycker jag inte riktigt den utveckling jag förutsåg i december ifjol har skett, men det är på väg.
Posted by Waldemar at 01:10 AM | Comments (0)
October 04, 2005
Vi har ju ingen lokal ju! Bidrag till rika rollspelare
Jag är en gammal gamer. En icke oansenlig del av min fritid har gått åt till rollspel, konfliktspel och liverollspel. Jag var faktiskt med i hobbyns urtid i mitten av 80-talet, och har t.o.m. varit med och skrivit en gammal rollspelsmodul (ett blygsamt bidrag).
Därför så läste jag med intresse Östgöta Correspondentens ledare som kritiserade Sverok. Som Corren påpekar är Sverok en av de största ungdomsorganisationer som finns i dag. De uppbär också stora bidrag från staten för sin verksamhet.
Correns kritik är berättigad, just för att det faktiskt inte inriktar sig på att det skulle vara något fusk utan just för att man kan undra om skattemedel verkligen borde finansiera folks hobbies om de organiserar sig.
Sveroks förbundsordförande Petra Malmgren svarade på kritiken, och det var Malmgrens svar som föranledde denna bloggpost.
Hennes argument är exakt en uppdaterad variant av 80-tals argumentet för rollspel "det är bättre att ungdomarna spelar rollspel och slår ihjäl troll i fantasin än går och slår ned tanter på stadens gator och torg".
Malmgrens uppdatering för 00-talet låter det "Föräldrar, kommuner och stat har ett gemensamt intresse i att ungdomar inte ränner på gatorna. Förebyggande arbete är viktigt för att motverka framtida problem".
Det finns tveksamheter i Malmgrens argumentation, det är nämligen vilka som är medlemmar i Sverok.
För det första: är Sveroks medlemmar alltså egentligen farliga ungdomar på glid som måste blidkas? Låt oss titta på hobbyn i fråga, är roll- och konfliktspel alternativet till knark, fylla och ungdomsbrottslighet? Tyvärr är de former av kriminalitet som gör sig i media, och som väcker de känslor i samhällsdebatten som Malmgren spelar på, överrepresenterade bland ungdomar i de lägre socialgrupperna. Rollspel inbegriper att läsa böcker på hundratals sidor ofta på främmande språk, det behövs en allmänbildning, och för vissa konfliktspel även några kunskaper i matematik. Allt detta för att sitta stilla vid ett bord och föra långa konversationer med en handling som utspelar sig abstrakt i deltagarnas fantasi. Liverollspel kräver att deltagarna ägnar sig åt hyfsat avancerad improvisationsteater och deltagarna har ofta ingående kunskaper om historia och kulturgeografi. Vi skall inte ens börja diskutera datorspel...
Kort sagt, det är ganska få värstingkids som är gamers. Det handlar ofta om ungdomar ur medelklassen eller den övre medelklassen, som inte precis behövs aktiveras, de skapar upp sina egna aktiviteter.
Ungdomar förresten... medelåldern i hobbyn ökar, och även om det kommer in nytt folk är de traditionella roll- och konfliktspelen idag mer finanseriade av äldre köpare. Det märks på den påkostade kvalitet som hobbyn idag håller på sina produkter: det är lättare att köpa två-tre hårdinbundna böcker i fyrfärg à 300-500 kronor styck om man har en lön.
Visst gör Sverok bra saker. Hobbyn har alltid varit utsatt för en rabiat moraliserande och orättvis kritik. Airsoftspelare utsätts för diskriminering när kommuner vägrar dem tillstånd att utöva sin hobby. Leksaksbranschen slutade sälja rollspel efter att bl.a. Livets Ord angripit hobbyn som våldsam och att den fostrade ungdomar till omoral.
Utan den stimulans till större organisationer som talar med myndighetsmässig röst hade Sverok aldrig kunnat bemöta rollspelsfientliga journalister bra. Journalisterna får ge sig på oorganiserade grupper istället, som inte är sammanväxta med staten.
Men jag är inte bara gamer, utan och också liberal. Därför ser jag att det finns en problematik här, som går bortom roll- och konfliktspel.
I ett grånande samhälle vill man förfärligt gärna ha en ungdomlig fräschör. Då blir ungdomsförbunden den kanalen man använder för att nå ungdomen. Sedan är problemet att man kanske inte når ungdomarna, utan en viss sorts ungdomar. De ungdomar som konformerar till den äldre generationen.
Roll- och konfliktspelen borde kunna vara en grund för mer intressanta organisationstyper, än den grånande "folkrörelsen". Rollspel stimulerar till en mental flexibilitet som kan vara mycket nyttig i ett postmodernt samhälle- men som absolut inte går ihop med det traditionella modernisitiska samhället.
Posted by Waldemar at 03:10 PM | Comments (0)
October 03, 2005
Tekniken hänger snabbt med tanken
Knappt hade min kollega Anders Sandberg fått sin artikel om den tredje Internetrevolutionen publicerad, som jag stötte på det här intressanta sökverktyget: Rollyo.
Det är bara en beta-version ännu, men man kan anpassa sina sökningar för upp till 25 siter och skapa en specifik sökmotor för den gruppen. Den sökmotorn kan man sedan dela med andra.
Väl värd att hålla ögonen på.
Posted by Waldemar at 09:50 AM | Comments (0)
October 01, 2005
Ministerns reflexmässiga svar
En viktig del av mitt arbete är inte bara skriva saker, utan också att medvetandegöra andra om vad som skrivits, där jag kommunicerar till journalister, politiker och opinionsbildare om Eudoxas idéer.
När rapporten Tekniken befriar kroppen gavs ut sände jag ett exemplar till vård-och äldreomsorgsminister Ylva Johansson.
Som alltid så ger ministrarna ett svar när brev gått genom en registrator på departementet. Mycket riktigt fick jag ett brev från Ylva Johansson
Visst, det har gått genom någon stackars hårt arbetande handläggare, men det som fascinerar mig är hur det svenska intellektuella klimatet fastnar på vissa kodord, och för in all kritik i vissa möjliga debattfåror. Det som blir en accepterad kritikfråga har vunnit mycket.
Hennes läsning är "någon kritiserar vårdens IT-politik". Det kan man lätt lösa genom en gemensam IT-policy mellan de etablerade aktörerna. Den grupp som ska sätta upp denna policy verkar vara de
gamla vanliga nätverken, t.ex. notera hur Apoteket kan förankra
sitt monopol tekniskt här genom att vara med.
Helt på tvärs med rapportens innehåll, men å andra sidan så har jag fått reaktioner på rapporten av högt uppsatta personer inom sjukvården där man hoppats att introduktionen av ny teknik skulle leda till mer centralisering av ledningsfunktionerna...
Posted by Waldemar at 09:05 PM | Comments (0)