« Bidragsberoende svenska företag | Main | Kreditupplysning till döds »
October 11, 2005
Vetenskap och politik
I Science hyllar Naomi Oreskes Chris Mooneys bok "The Republican War on Science" så vi lär snart höra om den i Sverige också.
Mooney menar att Bushs administration har förhindrat vetenskapligt arbete kring växthuseffekten, veneriska sjukdomar, utrotningshotade arter, stamcellsforskning, sockrets roll i fetman etc.
Kruxet är ju att därmed nog Mooney sätter fingret själv på vad som egentligen är problemet. Den långa listan på vetenskapliga forskningsområden han ställer upp är ju upptagna ifrån hans egen politiska ståndpunkt.
Snarast finner jag att Mooney bidrar till att politisera vetenskapen ytterligare (varför ska vi forska på växthuseffekten? Pja, det är mot Bush). Att det går alldeles utmärkt att politisera forskningen från motsatt håll pekar Viginia Postrel på i en artikel i Forbes.
Om jag skulle skriva en bok om ämnet skulle jag nog kalla den "Politikens krig mot forskningen", detta då politiker av alla kulörer allt för gärna ger sig in och vill ha "goda" forskningsresultat. Man underskattar de incitament som anslagsstrukturer kan ge (och som man från politikerhåll borde försöka stävja).
Det är ofta svårt för sund vetenskap att ligga till grund för politiska beslut, då samhället genomsyras av olika politiska särintressen, och det finns en vetenskaplig okunnighet hos både lagstiftare och allmänhet.
Konflikten mellan vetenskap och politik beror på att det i politiken ofta finns en tanke på att uppfattningar är lika med verklighet och fakta är förhandlingsbara, vilket lånar sig till felanvändning eller överbetoning av naturvetenskapliga rön för att gynna en viss politik. Det medför att resurser och forskningstid tas från relevant forskning, onödiga regleringar införs, viktiga tillämpningar inte kan utföras- samt att inflytande och trovärdighet ges till de forskare som är mindre nogräknade. Särskilt farligt blir det när man ser det som möjligt att enkelt härleda en specifik politik ur naturvetenskapliga analyser.
Trots att Mooney också tar upp fall är demokratiska presidentadministration gjort fel så får jag intrycket att många av hans recept skulle snarast reglera forskningen mer, och undertrycka vissa minioritetssynsätt han inte tycker om.
Det bästa sättet att undvika detta är genom en vital debatt, både i forskarsamhället och utanför, och att säkerställa alternativa finansieringskällor för forskningen.
Posted by Waldemar at October 11, 2005 08:06 PM