« Tekniken hänger snabbt med tanken | Main | Bland Stockholms bloggare »
October 04, 2005
Vi har ju ingen lokal ju! Bidrag till rika rollspelare
Jag är en gammal gamer. En icke oansenlig del av min fritid har gått åt till rollspel, konfliktspel och liverollspel. Jag var faktiskt med i hobbyns urtid i mitten av 80-talet, och har t.o.m. varit med och skrivit en gammal rollspelsmodul (ett blygsamt bidrag).
Därför så läste jag med intresse Östgöta Correspondentens ledare som kritiserade Sverok. Som Corren påpekar är Sverok en av de största ungdomsorganisationer som finns i dag. De uppbär också stora bidrag från staten för sin verksamhet.
Correns kritik är berättigad, just för att det faktiskt inte inriktar sig på att det skulle vara något fusk utan just för att man kan undra om skattemedel verkligen borde finansiera folks hobbies om de organiserar sig.
Sveroks förbundsordförande Petra Malmgren svarade på kritiken, och det var Malmgrens svar som föranledde denna bloggpost.
Hennes argument är exakt en uppdaterad variant av 80-tals argumentet för rollspel "det är bättre att ungdomarna spelar rollspel och slår ihjäl troll i fantasin än går och slår ned tanter på stadens gator och torg".
Malmgrens uppdatering för 00-talet låter det "Föräldrar, kommuner och stat har ett gemensamt intresse i att ungdomar inte ränner på gatorna. Förebyggande arbete är viktigt för att motverka framtida problem".
Det finns tveksamheter i Malmgrens argumentation, det är nämligen vilka som är medlemmar i Sverok.
För det första: är Sveroks medlemmar alltså egentligen farliga ungdomar på glid som måste blidkas? Låt oss titta på hobbyn i fråga, är roll- och konfliktspel alternativet till knark, fylla och ungdomsbrottslighet? Tyvärr är de former av kriminalitet som gör sig i media, och som väcker de känslor i samhällsdebatten som Malmgren spelar på, överrepresenterade bland ungdomar i de lägre socialgrupperna. Rollspel inbegriper att läsa böcker på hundratals sidor ofta på främmande språk, det behövs en allmänbildning, och för vissa konfliktspel även några kunskaper i matematik. Allt detta för att sitta stilla vid ett bord och föra långa konversationer med en handling som utspelar sig abstrakt i deltagarnas fantasi. Liverollspel kräver att deltagarna ägnar sig åt hyfsat avancerad improvisationsteater och deltagarna har ofta ingående kunskaper om historia och kulturgeografi. Vi skall inte ens börja diskutera datorspel...
Kort sagt, det är ganska få värstingkids som är gamers. Det handlar ofta om ungdomar ur medelklassen eller den övre medelklassen, som inte precis behövs aktiveras, de skapar upp sina egna aktiviteter.
Ungdomar förresten... medelåldern i hobbyn ökar, och även om det kommer in nytt folk är de traditionella roll- och konfliktspelen idag mer finanseriade av äldre köpare. Det märks på den påkostade kvalitet som hobbyn idag håller på sina produkter: det är lättare att köpa två-tre hårdinbundna böcker i fyrfärg à 300-500 kronor styck om man har en lön.
Visst gör Sverok bra saker. Hobbyn har alltid varit utsatt för en rabiat moraliserande och orättvis kritik. Airsoftspelare utsätts för diskriminering när kommuner vägrar dem tillstånd att utöva sin hobby. Leksaksbranschen slutade sälja rollspel efter att bl.a. Livets Ord angripit hobbyn som våldsam och att den fostrade ungdomar till omoral.
Utan den stimulans till större organisationer som talar med myndighetsmässig röst hade Sverok aldrig kunnat bemöta rollspelsfientliga journalister bra. Journalisterna får ge sig på oorganiserade grupper istället, som inte är sammanväxta med staten.
Men jag är inte bara gamer, utan och också liberal. Därför ser jag att det finns en problematik här, som går bortom roll- och konfliktspel.
I ett grånande samhälle vill man förfärligt gärna ha en ungdomlig fräschör. Då blir ungdomsförbunden den kanalen man använder för att nå ungdomen. Sedan är problemet att man kanske inte når ungdomarna, utan en viss sorts ungdomar. De ungdomar som konformerar till den äldre generationen.
Roll- och konfliktspelen borde kunna vara en grund för mer intressanta organisationstyper, än den grånande "folkrörelsen". Rollspel stimulerar till en mental flexibilitet som kan vara mycket nyttig i ett postmodernt samhälle- men som absolut inte går ihop med det traditionella modernisitiska samhället.
Posted by Waldemar at October 4, 2005 03:10 PM