« October 2005 | Main | December 2005 »

November 28, 2005

Afghanistans sak är vår?

Försvarsmaktens Internationella Uppdrag – kostar 1,3 miljarder kronor om året och ger ingen förhöjning av säkerheten för Sveriges del mer än att vi kan se det som ett avlägset bistånd till en internationell nedkylning av fjärran konflikthärdar. Jag har i tidningen Metro kallat det för dyr "krigsturism". Vi har ett internationellt ansvar, men det är ett ansvar som jag anser prioriteras före skyddet av vår egen befolkning och samtidigt är det en insats vars värde jag inte lyckas se det verkliga utfallet av. Demokrati i Afghanistan är en förbättring men frågan är om vår lilla kontingent, som ska ha sina egna knäckebröd och långkalsonger flugna från Sverige, är ett kostnadseffektivt sätt att öka säkerheten globalt. Jag ställer mig ytterst tveksam till om Försvarsmaktens internationella uppdrag ens åstadskommer en förbättring av svensk säkerhet utan istället partiellt kan vara en belastning om vi deltar i operationen som sker i enlighet med stormakternas maktfördelningsambitioner i specifika regioner. Internationella uppdrag är en vacker tanke men jag anser att det stannar vid det.

Jan Kallberg, Terrorism- realistiska svenska åtgärder och hotbilder

Posted by Waldemar at 07:35 PM | Comments (0)

Det nietzscheanska museet

I helgen hade jag möjligheten att besöka några museum i Stockholmstrakten. Att besöka museer var något ofta gjorde i min barndom, då de var ett mycket bra sätt att lära sig om saker och företeelser i samhället.

Något som slog mig var hur annorlunda museerna har blivit idag jämfört med mitten av 80-talet. I utställningarna tyckte jag mig finna att kuratorerna tagit Friedrich Nietzsche till sitt hjärta i hur historien presenteras och utställningarna läggs upp.

Nietzsches kritiserade i "Om historien nytta och skada" hur framställningen av historien gjorts tidigare. Han kritiserade den monumentalistiska historien (historien sträver efter att berätta om varför dagens samhälle är en nödvändig och god följd av kungars och hjältars stordåd), den arkivariska historien (som bara samlade saker på hög, utan att se vart forntiden kunde föra) och den radikala historien (där historien skulle visa varför allt har lett fram till dagens dåliga situation och det är därför nödvändigt att göra uppror). Istället förespråkade Nietzsche en historieskrivning som tillhörde de levande, som beskrev företeelser i deras liv (via Foucault) en "skrattets historia", en "livets historia", en "dödens historia" bortom de stora berättelserna.

Det finns något sympatiskt i detta att berätta historia för de aktiva och försöka få in den i ett vardagligt perspektiv, men efter mina besök såg jag också baksidan.

Dessa idéer har formats av kuratorer som nog läst sin Nietzsche, men det har kommit i en fixering vid detaljer, och en viss tidsmässig blindhet- ja, t.o.m. oförståelse för tidigare epoker, då man inte passar in utställningarna i ett sammanhang. Det mycket av de svenska museernas samlingar som stoppas undan och allmänheten inte kan ta del av med hänvisning till just detaljfixeringen.

Jag tror också tyvärr att de nuvarande tankarna kring utställningars utformning vunnit i styrka på att man från inforatörshåll anser att utställningar som berättar sammanhang är för svåra för "den vanlige" besökaren att förstå. Men när man anpassar sig till publikens lägsta gemensamma nämnare förväxlar man det lätt med att det skulle vara den som publiken maximalt klara av, är jag rädd. När ämnen inte får göra sig själva rättvisa, mister många intresset.

Självfallet spelar ekonomiska faktorer, för att göra inbesparingar in, i legitimerandet av idéerna kring utställningarnas utformning. Det finns de som påpekat att många museer idag sträver efter att vara konstmuseer istället, då dessa har en högre status och nog öppnar de rådande idéerna för att man istället för vetenskaplig expertis tar in konstnärer som skall "kommunicera till vardagen".

Debatten kring museerna tror jag är viktig att föra. Det är inte bara nackdelar med hur dagens museer utformas, nog kunde de tidigare bli väl mossiga och inåtriktade, men dagens museer riskerar att bli platta och tappa sin roll som kommunikatör.

Posted by Waldemar at 01:50 PM | Comments (0)

November 26, 2005

Småputtrig debatt

SVT Opinion debatteras om nationell identitet. Jag håller ju med vissa debattörer mer andra, men slås ändå av den småputtriga stämningen. Man håller sig fortfarande i äldre positioner.

Problemet är ju att man vill varva "höger" mot "vänster" skribenter, där man inte tar hänsyn till de förändringar som har skett av positionerna. Jag undrar t.ex. om verkligen förorten är den mest brännbara miljön för debatten om globaliseringen, särskilt om man jämför den med flygplatsen och den nya resande klassen.

Posted by Waldemar at 10:29 PM | Comments (0)

November 25, 2005

Quote of the day

"Standing in the middle of the road is very dangerous. You get knocked down by traffic from both sides"

- Lady Margaret Thatcher

Posted by Waldemar at 11:57 AM | Comments (0)

Köp inte "Buy Nothing Day"!

Nu på söndag är det åter dags för den AdBustersfinansierade "Buy Nothing Day" där man ska bojkotta konsumtionssamhället.

Förra året skrev jag en artikel om denna nya "helgdag"

Ur artikeln:

It all comes down to a desire to make consumers conform to one particular vision of what is a "sustainable", "ethical" or "socially responsible" market -- with so many rules and restrictions that it is not a particularly free market.

Markets have many characteristics. They serve and express the individual pursuit of happiness. They spread ideas. They change the ways people live and work, and what is valued. They encourage the constant search for improvements. Markets evolve through trial and error, experimentation and feedback. They are not controlled by anybody, and their results are thus unpredictable. It is the market as an open-ended and decentralized discovery process that attracts the greatest opposition today.

The challenge to markets today is about control as a policy for society as a whole. It is the argument that markets are disruptive, and that they serve too many diverse values rather than "the one best way", a society of stability and full predictability. The role of the government, in this view, is not so much to reallocate wealth or socialize companies, as it is to curb, direct, or end the unpredictable nature of the free market.

Men det bör påpekas att företagen faktiskt öppnar sig för denna typ av kritik... fortsättning följer

Posted by Waldemar at 10:33 AM | Comments (0)

November 23, 2005

Do RSS-feeds limit the blog medium?

I've heard it a couple of times recently from fellow bloggers that RSS-feeds are limiting the blog medium. Perhaps they have a point, in that then people loose one of the blogs most useful features, namely the links that clarify points and gives background to the written text.

I often find myself writing in very different ways when I write for a printed publication and an on-line publication, as I can link in the on-line publication and able to get around to the point much earlier in the flow of the text- instead of elaborating on clarifications, highlights, quotes and background. Coupled with the opportunity for more space it is a distinct advantage for the electronic media.

The blog as a medium is open for more than just quick Fiskeing and rapid comments on what happens in current events, it is an excellent medium also for essays, expanded texts, and experimentation that could never be done in a printed medium. It would be too bad if we lost this due to technical structre and the blog would become just a comment and not a opinion starter.

In the long run, I am very optimistic of this not happening (quite the contrary I think), but in the short run it is worth to considering.

Posted by Waldemar at 12:33 PM | Comments (0)

November 22, 2005

Moralpaniker då och nu

Tiger på Moderskeppet påpekar att moralpaniken på 80-talet över W.A.S.P. lyckligtvis har blivit löjlig tjugotalet år senare.

Nu var den i och för sig löjlig även på sin tid, vill jag minnas, men Tiger har rätt i att det var kraftfullare på 80-talet. Men även i vår tid har vi dem, kommer ni ihåg Shocking Truth? Eller för den delen databeroendet?

Finns det inte en bra sida av moralpanikerna då? Finns det inte saker vi borde uppröras över? Jo, men moralpaniken är ett trubbigt medel som angriper mycket som inte är värt att fördömmas, dels så är den väl fungerande med antagandet att samhället är mycket homogent. I framtiden tror jag att moralpaniker kan slå tillbaka mot samhället därför att det skapar infektering av frågor som inte behövs infekteras. Ett samhälle av hyperkänslighet bränner ut sig självt, när folk är olika och det alltid finns något att larma om. Tillslut väcker inget debatt.

Att få ett heterogent samhälle att fungera kräver nog att man kan fokusera debatter, energi och indignation på de samtal där det behövs eller ger svar på frågor som verkligen behövs lösas.

Ett exempel som bör framhållas än idag var den föredömliga boken Shocking Lies. Shocking Lies vände debatten, men då man inte följde upp frågan med kontinuitet kunde moralpanikerna köras vidare i hyfsat liknande spår som moralpaniken om porr på hotellrummen.

Då behövs nog ett immunsystem även mot moralpanikerna.

Posted by Waldemar at 02:08 PM | Comments (0)

November 21, 2005

I never thought you'd be penguin because Open Source is so passé

In Linux News the article Debates on Open Source So 'Last Year' Says Novell Exec gives a good impression of what OS-system debate really should be moving towards.

The commercialization of the open source programmes finally decided the battle with the purists, and in the long run I think it will be beneficial. Unfortunately, I think the battle between OS and Microsoft will go on. Microsoft often built strategic alliances with governments and business, particularly in Western Europe. Sweden has been called "Microsoft country", since so much of our institutions have been adapted from the very start to an MS environment.

I'd say, let the best one win on the local level. We could probably make gains in efficiency and costs in some places if institutions considered open source.

Just as long as we don't think that open source is "free". Would it provide the right features and functionality, and the best total cost of ownership?

With more European legislations considering legislating about open source these will be important questions to ask for the taxpayers. Is this being implemented as the best system or just as a political statement?

It could probably go on, as Microsoft is a company that seriously should reexamine its public image. They are the "hated monopolist" that calls its customers dinosaurs if they do not upgrade (not a smart way for them to improve their image), but still desperately seek to be loved by all.

Microsoft has been stuck in a vicious circle of competition lawsuits where they try to buy there way out. The $761 milion settlement with RealNetworks, will be followed by more. Now others see that Microsoft pays up. The extremely complicated legal settlements made with the EU commission and competitors are also far too vague for the general public and policy makers to understand. Thus they do not communicate a positive image.

Unfortunately, I think there is still far too much debate to do about open source than it could have been.

Posted by Waldemar at 10:02 PM | Comments (0)

The blog and neo-democracy: the semiotics of the web

The world is a vast place, and limiting myself to just Swedish and English here on Techne is problematic. There is simply too much material in other languages that just has to be commented.

For instance this marvellous article by Paolo della Sala, Blog e neo-democrazia. Semiotica del Web. It is in Italian, go Babelfish it if nothing else.

Della Sala traces the semiotic citizenship, starting from an image given by Campanella in The City of the Sun and Charles Babbage he traces how the way we communicate has changed our self-image. The web has well reshaped the way we work , making the local economy ever more global but it has also made society more visual in its creating a virtual simulacra of reality.

Della Sala traces the resistance against the virtual through the iconoclasm of islam and Jean Baudrillard and in a way their iconoclasm could be understood. The excessive offer of cultural information earlier has produced redundancy and disinterestedness. Culture could loose appeal since it took too long time to relearn.

The interaction with the virtual, of which the blog is an example, is a liberation from the "nostalgia of the herd" of the 20th century man of Ortega y Gasset and instead creates "a nation of scribes" united in cultural interaction and two-way communication.

I think that Della Sala has a good point, though the specifics could be discussed, but he is particularly interesting when pointing out the need for an interactive society instead of a bureaucratic one.

Posted by Waldemar at 12:12 AM | Comments (0)

November 20, 2005

Munkhammar vs. Leonard

This Thursday I visited the debate Johnny Munkhammar vs. Mark Leonard here in Stockholm.

It proved to be a heated debate, and readers of this blog probably know by now that my opinions are closer to Munkhammar's, so the more interesting part was to listen to Mark Leonard.

Perhaps my expectations were a bit too high, or Leonard was just tired from the travel to Stockholm, but I found him a bit shallow even by traditional left-wing standards. Just saying that everything is OK in Europe, and advocating som vague reforms is not enough. There is a talk about a rift between the political and philosophical left, and maybe we see it in reformism.

Maybe Lenin did get off with the last laugh after all. Still, I'll read Leonard's book with great interest, and hope to get back to it soon.

Posted by Waldemar at 08:48 PM | Comments (0)

Tips om blogg

Aaron Israelson kallar sin blogg Kamikazepiloten för "sanitär katastrof". Till en början tyckte jag att det var lite väl självkritiskt, men sedan förstod jag att att verkligen var ett passande namn på en av de få exempel jag har sett som håller gonzo-skrivandet högt.

Rekommenderas, men inträd som Aaron påpekar på egen risk. Fast det beror nog på att man kan ha för roligt med att läsa tänkvärda Kamikazepiloten.

Posted by Waldemar at 08:30 PM | Comments (0)

Varför har Spanien växt?

I Dagens Nyheter den 19 november, skrev Anders Bolling artikeln "Spanien har vuxit om Italien?" (vilken jag inte kunnat hitta på nätet)

Bolling ger en förvisso intressant bild, inte utan poänger av de två ländernas utveckling efter Francisco Franco, men jag tycker att det behövs en liten komplettering.

Den spanska utvecklingen började till viss del under Francos sista år, då han tog in teknokratiska ekonomer från Opus Dei, i sin regering. Nej, det var inte där de stora förändringarna började (det hölls tillbaka av den politiska repressionen), att något höll på att förändras i den fattiga Spanien syntes. När sedan liberaliseringarna kom på 70-talet, startade man inte från den värsta positionen.

Jag får intrycket att Bolling visserligen sätter fingret på att sociala innovationer som partnerskap för homosexuella, abortlagstiftning, kvinnor i parlamentet, legaliseringen av de papperslösa o.d. spelar roll, men att han överskattar deras betydelse. Det är som med Richard Floridas gay- och bohemindex, det var inte gaysamfundet i sig det är fråga om, men om du med automatik utesluts för att du är annorlunda.

Det som inte poängteras är att Spanien har lägre skatter än Italien, större transparens och mindre korruption bland myndigheter och företag. Därav finns tendensen till småföretag, man behöver tillit inte får i det italienska affärsklimatet. Dock brukar ibland Italiens många små- och medelstora företag framhävas som en stor fördel för landet i en tid då Europa normalt brukar skrika efter dem. Bigger is not always better.

Ett gott näringsklimat ger framgångar, eller åtminstone ger relativt bra näringsklimat relativt goda framgångar skulle jag vilja sammanfatta det som.

Istället får jag intrycket av att det bästa receptet i artikeln för god ekonomisk och social utveckling verkar vara att spetsa i Bryssel. Det verkar vara den politiska korrektheten ur svensk synvinkel som är framgångskriteriet. Att Spanien t.ex. har gett ett omfattande, och mycket bra, reellt regionalt självstyre som bröt mot Francos centralism nämns knappt. Det stämmer inte med bilden av att enhetsstaten, med centralt fattade beslut är det enda rätta.

Det anas när Bolling med stor indignation skriver om "kvardröjande spanska skamfläckar", tjurfäktningen är "ett fullkomligt bisarrt inslag". Så kan man ju tycka, men vad är koppling till Spaniens ekonomiska utveckling? Finns det bara en väg framåt?

Posted by Waldemar at 07:53 PM | Comments (0)

Det bloggforum jag inte var på

I helgen var det bloggforum. Det kunde jag inte medverka på (fast det kunde t.ex. Glamourprinsessan som skrev ett bra reportage).

Jag är lite förvånad över bloggosfären fortfarande håller i sig som en enad miljö. Trots allt är det ju rätt skilda ämnen och åsikter som avhandlas numer, men att man ännu delar en gemensam plattform... det tyder på att det kanske kommer att hålla i sig.

Posted by Waldemar at 07:14 PM | Comments (0)

November 18, 2005

Changing SMTP?

Many of the basic institutions and standards of the Internet were applied in a very different environment. It was an environment were very few persons could set the standards. Solutions that worked then have started to age quite a lot.

Some changes could indeed be necessary rather soon, since so much of the Internet has changed through the rapid development in recent years. For instance the SMTP-protocol (Simple Mail Transfer Protocol) for sending e-mail and with SMTP servers connected to given domain names. SMTP was implemented back in the 80’s where there was no such thing as virus, spam or a need for authentication of senders. Modifying SMTP extensively, or replacing it completely, could be difficult, due to the network effects of the huge installed base of SMTP. We do see some new alternatives, mainly with Daniel J. Bernstein's Internet Mail 2000. Several attempts have been made to design and to implement a real Internet Mail 2000 system, with varying degrees of success. There is, as yet, no concrete implementation of the system- but the discussion should be started now.

Posted by Waldemar at 05:16 PM | Comments (0)

Male breast feeding- what's the problem?

John Stuart Mill påpekade redan på 1800-talet att konformitet till det naturliga inte har någon koppling till "rätt" och "fel", och vi skapar oss stora problem om vi inte fokuserar på handlingars moraliska halt

Jag tror att det rör vid det mest förbjudna, ett av vår kvarvarande tabun. Den ensamme fadern som inte har behov av en mamma till sitt barn. Där tror jag att en del av motståndet mot manlig amning kommer ifrån.

Nej, det är inte alls lätt för män att amma. Det som inte framgår i debatten är den väldiga stimulans som krävs för män att producera mjölk (jag skulle också tippa på ordentlig hormonbehandling). Men det är inte riktigt poängen. Poängen är den morfologiska friheten och att dess effekter kan rubba även de väl ingrodda föreställningar om könsroller som är politiskt korrekta.

Posted by Waldemar at 02:11 PM | Comments (0)

November 17, 2005

Skippa REACH

I dag kommer EU-parlamentet att rösta om EU:s kemikaliepolicy, mer känd som REACH. REACH innebär att man skulle applicera försiktighetsprincipen på nästan alla kemikalier som man handlar med i EU. Det innebär att omvända bevisbördan från att man måste bevisa att en kemikalie är skadlig för att förbjuda den, till att man måste bevisa att en kemikalie saknar negativa konsekvenser för att den skall tillåtas. Det kan låta förnuftigt, men det utelämnar alternativkostnaderna för miljö, ekonomi och konsumenter.

Den svenska regeringen har varit en av dem som kraftigast stött REACH. Visserligen berör policyn 10 miljoner arbetstillfällen i Europas kemiska industri, men svensk kemisk industri har länge varit liten och hårt tyngd av regleringar. För regeringen kostar det inte så mycket politiskt att lägga ytterligare sten på bördan för en liten bransch, som ändå rankar bland de sämst sedda hos allmänheten.

Under REACH skulle tillverkare behöva utföra omfattande tester för att visa att de kemikalier de använder är säkra. De kemikalier som redan finns på marknaden, och som kan vara farligare för miljön, stannar där medan de nya utsätts för omfattande tester. Efter studierna kommer EU:s reglerare besluta om vilka som får registreras för försäljning och vilka som förbjuds, begränsas eller regleras till döds. Risken är att nya, mer miljövänliga produkter, skulle hållas utanför marknaden tills testerna är genomförda. Resultatet kommer troligen att bli förseningar och beslut som är baserade på teoretiska risker och politiskt godtycke.

De som förespråkar REACH säger att data saknas för vissa kemikalier, vilket gör risker oacceptabla. Egentligen finns det nog med kunskap för att resa allvarliga frågetecken kring REACH:s påstådda hälsofördelar. Om spårbara kemiska ämnen var en källa till hälsoproblem så borde väl det i samband med vår ökade användning av kemikalier gå att spåra en mätbar effekt på livslängd, antalet cancerfall, och relaterade sjukdomar? Men trots den ökade användningen av kemikalier, lever människor längre och mer hälsosamma liv. Enligt Världshälsoorganisationen WHO har medellivslängden i världen gått upp från 45 år 1950 till omkring 66 år 2000, och förutspås öka till 77 år 2050.

Antalet cancerfall i den rika världen minskar när vi räknar bort rökning och en åldrande befolkning. WHO uppskattar att endast 1-4% av alla cancerfall har något att göra med miljön i den rika världen. Istället anser WHO att förebyggandet av cancer borde riktas in mot tobak, kosten och infektioner som står för 75% av alla cancerfall i världen.

Det är lätt för storföretagen som att stödja REACH, de har resurserna för lobbying och tester för att få igenom sina produkter, men hur det för alla småföretagare? Kostnaderna för REACH kommer dessutom att skjutas över på oss konsumenter med generella prishöjningar som följd. Att applicera REACH beräknas kosta cirka 355 miljarder kronor, och minska Europas BNP med 3%. Detta i en tid som Europas ekonomier stagnerar, och omvärlden ser REACH som ett handelshinder.

Det är förståeligt att REACH har väckt en infekterad debatt under hela 2000-talet. Nu har dock Europakommissionen kommit med ett något mer sansat förslag. Man reducerar antalet kemikalier som skall registreras från 30.000 till 10.000. Kompromissen kan föra förslaget framåt och förhoppnigsvis tar våra Europaparlamentariker chansen att skjuta upp frågan eller åtminstone rösta för det mer pragmatiska förslaget.

Men vi borde istället odla goda riskbedömningar- och inte populistiskt ge efter för larm, rykten och uppblåsta rapporter. Riskbedömningar är inget som skall förbehållas eliter och experter, utan de måste vara en levande del av det offentliga samtalet. Då kan vi finna ett alltmer rationellt samtal med rimliga riskbedömningar och djärvhet inför framtiden. Det finns det som är tillräckligt säkert- det ger både en god miljöpolitik och tillväxt.

Posted by Waldemar at 01:41 AM | Comments (0)

November 16, 2005

Frukost med Lars Leijonborg

I går var jag på Timbros frukost med Lars Leijonborg (fp).

Johnny Munkhammar sammanfattar mötet ganska bra.

Dock undrar jag över det begrepp som (fp) använder om mångfald. Utgångspunkten borde inte vara att några står utanför gemenskapen i samhället, utan att alla ingår i den. Sann segregation handlar om att rent allmänt har strukturella problem i vårt samhälle. Med en sådan definition av segregation ser man att både vissa "invandrare" och vissa "svenskar" utanför. Att fokusera på t.ex. "vi accepterar inte hedersmord" får en att tänka på om vi alltså accepterade mord till att börja med? Det handlar om att upprätthålla lagarna, oavsett vilka skäl som människor hänför sina lagbrott till. Det påminner, tyvärr, om användningen av begreppet "strukturell rasism", den svenska politiska modellen är det inget fel på, det är den dolda rasismen hos det svenska folket som är problemet.

Sedan så upplever jag Folkpartiets skolpolitik som för instrumentell.

Posted by Waldemar at 12:40 PM | Comments (0)

Do not fix what is not broken

Today, on the 16th of November the World Summit on the Information Society (WSIS) will convene in Tunis to discuss the future of the Internet.

The Internet is coordinated by a non-profit organization called ICANN, set up by the US.

There must exist a master address book that keeps websites from trying to use the same name, and make sure that every website can be found. This was solved by having redundant address books, the root name servers. The server operators set their policies through ICANN that does not allow anyone to control more than 2 servers. The UN, supported by the EU, wants to take control of all servers.

The Internet is designed to require an absolute minimum of hierarchy. The UN’s hierarchical organisation would damage the Internet while handing control to dictatorships.

The design has served us well. We should not fix what is not broken.

Posted by Waldemar at 12:17 PM | Comments (0)

November 15, 2005

Dags för samekasino

Skulle det vara möjligt att öppna upp spelmonopolet även i Sverige? Det har öppnats upp genom Internet, och debatten om spel över nätet har bara börjat. Det svenska spelet Project Entropia är ett rollspel där man köper saker till sin sim-karaktär i spelet för riktiga pengar via kreditkortet.

Men skulle det gå genom en fysisk plats också? I USA har det etablerats kasinon på indianernas reservat. I Sverige miste vår urbefolkning, samerna, rätten till sin mark. Är det inte dags att Stockholm betalar tillbaka genom att ge samerna rätt att öppna kasinon vars intäkter går till att bevara samekulturen och ordna jobb i glesbygd. Här ställer man frågan på sin spets om monopolet bara är intäkt för staten eller en offentlig nyttighet.

Posted by Waldemar at 06:11 PM | Comments (0)

Kontantlös=kontrollsamhälle?

På DN Debatt så förslog några ekonomer från Finansinspektionen att man skulle avskaffa tusenkronorssedeln. De pekar också på steg in i det kontantlösa samhället.

Den idén är inte fel i sig. Tvärtom finns det många goda sidor, och det var inte så länge sedan som det var liberalerna som debatterade digitala valutor. Visst finns det effektivitetsvinster att göra.

Problemet är dock att Finansinspektionens ekonomer inte verkar tänka på medborgarnas integritet. Man underminerar tanken på en digital ekonomi genom att endast se till en abstrakt samhällsnytta, och inte precisiera vad den enskilde har att vinna. Ekonomerna har svårt att förstå att det bör finnas spärrar och noggrant angivna riktlinjer för hur system bör användas och inte användas. Det finns ingen "accountability" (tillräknelighet) och redovisningsbarhet inbyggt i systemet.

Det är symptomatiskt på hur man har skött mycket av databehandlingen i Sverige.

Drivna av detta gick många liberala bloggare tyvärr lite för snabbt in i en defensiv position. Kontanterna måste behållas för att bevara anonymiteten! Men det är ju inte tekniken och digitala valutorna som är problemet. Problemet är att de system som föreslås för hur tekniken skall användas inte fostrar tillit och att kontrollen bara ligger hos några central instanser.

Det finns en risk att vi hamnar mellan två väldigt problematiska ståndpunkter, som kan skada vår övergång till informationssamhället. Antingen ett informationsöverlastat panoptikon eller ett avvisande av tekniken. Denna problematik kommer att ställas på sin spets när vi ser fler och fler autonoma system tas i bruk.

Eudoxa arbetar just nu med en studie om RFID-tekniken, och en god checklista därifrån om hur man skapar upp en god användning av en ny teknik kan jag redan dela med Technes läsare (håll ögonen på Eudoxas hemsida för RFID-rapporten). Jag tror att den kan hjälpa en del, för att få bra applikationer för en ny teknik.

- Fostra tillit

- Fokusera på användbarhet

- Uppmuntra synlighet och tranparens i tekniken

- Skapa en upplevelse av kontroll för användaren

- Våga att öppet tala om och diskutera värden, syften och visioner för tekniken.

Vi ser den personliga integriteten lite för ofta som en ogenomtränglig skyddsdamm som måste hållas tät.

I stället för att satsa allt på en enda ogenomtränglig damm som enda skyddsmur, så borde det skapas ett nätverk av mindre dammar där ett genombrott inte leder till total katastrof. Man skapar institutioner och regleringar när de behövs. De fokuserar då mer på faktiska problem, och fördelar, i stället för att på förhand skapa förbud mot faror vi tycker oss se och lägga all vår energi på detta.

Institutionerna får växa fram samtidigt som sitt värdemässiga innehåll och byggs ihop med det. Regleringar är inte gratis, de har en kostnad både för individ och samhälle. Och finner vi att regleringar måste till bör vi fokusera mer på felaktig användning av tekniken, inte tekniken i sig.

Posted by Waldemar at 05:51 PM | Comments (0)

November 14, 2005

Memetiken gav Berglin fel

Berglin brukar vara kul att läsa, som en intellektualiserande satir, men i dagens avsnitt visas att satiren också kan missa poängen i en utveckling.

Det är memetiken som ger Berglin fel. I det industrialistiska samhället var det viktigt att finna den "objektiva" och "relevanta" informationen frikopplad från sändaren, och från samspelet mellan sändare och mottagare. Mycket av den diskursiva processen var (och är) väldigt främmande, då man vill ha en mycket mer immanenterad kunskap. En del av förklaringen är institutionell.

Den åsiktsdrivna journalistik som bloggarna angripits för liknar dock den som medierna själva uppstod ur. På 1800-talet tillkom de flesta tidningar för att sprida utgivarens idéer, vilket även återspeglades på nyhetsplats. Här är liberalen Lars Johan Hiertas Aftonbladet och socialdemokratiska Arbetet två goda exempel. Men vid 1900-talets början skedde en förändring. Journalistiken professionaliserades för att kunna möjliggöra en neutral och objektiv rapportering.

När sedan de tryckta medierna kompletterades med radio och TV följde denna ideologi med. Oftast var etermedierna statligt styrda eller delar av reglerade oligopol, så att inte ”oansvarig” journalistik skulle komma fram.

Kraven för journalistisk objektivitet sattes oerhört högt, samtidigt som denna objektivitet undergrävdes av att den styrdes av inte så lite paternalism och överhetstänkande. Det var ju under det tidiga 1900-talet som man började tala om medierna som en ”statsmakt”. Därför låg det nära till hands att "avslöja" denna objektivitet som falsk, vilket sedan gjordes av mycket av de tankeriktningar vi kallat postmoderna.

Vi får vänja oss vid att informationssamhället skapar mycket brus, vare sig det är i form av dinobloggare som Linda Skugge, eller de som för fram åsikter och tankar vi finner ointressanta. Memetiken, eller snarare ett sätt att se på memer, ger oss en väg ur bruset.

Nyheter, kunskap, och för den delen tyckande är provisoriskt genom sin processuella natur. Någons undanskymda "kattbloggande" eller "toalettyckande" (för att låna Berglins metafor) kan bli viktigt i ett annat sammanhang lång senare, då tanken sätts först då kan sättas i rätta sammanhang eller sin rätta kritik. Tankar självorganiserar sig, och deras utveckling kan bli svårare att styra eller förstå varifrån de kommer och varför, med många avsändare som sakta bygger upp meningar.

Om vi beskriver trossystem, idéer och åsikter som kontingenta, externa agenter som är konstruerade för att påverka oss och som uppkommit för att verka i specifika kognitiva ekologier- snarare än sanningar- har vi lättare att pröva och ta del av den kunskap vi behöver. Vi får också lättare att bygga upp sociala filter för det vi finner irrelevant. Det behövde vi inte tidigare, då det fanns färre kuratorer som gjorde det år oss.

Summa summarum blir journalister nog tvungna att finna mer nischade publiker för sina texter, och PR-arbetet kommer att få blir mer långsiktigt då man måste ta hänsyn till vilka miljöer idéer kommer att få verka i.

Sammantaget är det bra att bruset ökar, för det betyder att sannolikheten för att goda memer tar sig fram kan öka. Varierande och konkurrenskraftiga miljöer ger fler källor som överlever förändringar, vilket som sagt blir nödvändigt som förhållande ändras fort.

Posted by Waldemar at 02:32 AM | Comments (0)

November 12, 2005

Pyspunka mot aktivismen

Vi börjar få en rätt farlig trend i Europa. Den islamistiska terrorismen möts av hård motstånd från myndigheterna (nåväl, relativt hårt) men bakom den finns den sedvanliga aktivismen som graderats ned.

Det har börjat sprida sig en tanke hos poliskårer runt om i Europa att våldsam aktivism är OK om den inte skadar eller dödar någon.

Luc van Braekel tar upp på sin blogg fallet med pyspunketerroristerna i Bryssel. Det som aktivisterna i Les Flagadas ("de hysteriska kanaljerna", enligt egen utsago) främst avskyr är stadsjeepar (SUV) och de släpper ut luften från däcken på natten. De skadar inte stadsjeepen i övrigt och gör inte motstånd mot polisen. Det brukar leda till att de som grips släpps efter några timmar.

Men det är ju skadegörelse, och självklart sänder det ut en tydlig signal om att åverkan och även våld och tvång är något man ser mellan fingrarna med. Om den politiska färgen på skadegörelsen är rätt. Det har länge sänts ut signaler från politikerna att bland bilar är stadsjeeparna särskilt skadliga och måste stoppas. Självklart spelar det roll att vi nu har fått in en ny generation rödgröna politiker i kommunfullmäktige och parlament som själva har rötter i denna "alternativa demokrati". Den militanta veganismen som omtalades så mycket i början av 00-talet har t.ex. drabbats av myndighetifieringen då man inrättade Djurskyddsmyndigheten. Det gjorde att man fick den direkta makten över den praktiska djurhanteringen.

Det som börjar med skadegörelse av egendom kan lätt graderas upp. Det har, som Luc van Braekel påpekar, hänt i Europa att fackföreningar har hållit kvar människor. Svenska fackföreningar går runt och kräver att folk på arbetsplatserna skall legitimera sig för dem, även om de inte har mer rätt att göra det än vilken privatperson som helst, det vill säga de har inte rätt att kräva något alls.

Hur ser det ut i Sverige? Förhoppningsvis sprider det sig inte hit i samma utsträckning att åtverkan på egendom är OK. För då kommer det att utökas och bli grövre.

Att körsnärer och forskare numer tvingas verka bakom fortliknande säkerhetssystem hoppas jag bara beror på att det är dels svårt för polisen att få tag i anonyma missdådare samt att man i nuläget är satt att prioritera alltid, tack vare justitieminister Thomas Bodström.

Posted by Waldemar at 01:59 PM | Comments (0)

November 11, 2005

Regulations have consequences

Byline: Lene Johansen has a good story about how regulations do have consequences

Posted by Waldemar at 06:33 PM | Comments (0)

Quote of the day

"My sort of think tank is one that is careful not to become a lobbying organisation with a detailed policy agenda. A think tank is not a political party. Nor is it an organized interest group. In some ways, a think tank should be seen as being part of a society's culture rather than its politics"

- Mattias Bengtsson, CNE Monatsmagasin

Posted by Waldemar at 11:46 AM | Comments (0)

November 10, 2005

Bloggens strukturella fel

Det Progressiva USA skriver en mycket tänkvärd entry om bloggar.

Det finns en poäng i att de bloggar som skriker högst, provokativt och mest ofta får högst läsarsiffror, men det är inte riktigt det relevanta måttet på en bloggs framgång. Om jag skulle vilja få väldigt mycket träffar på Techne så borde jag skriva fler runda ord på engelska.

En skojig utvikning är att denna artikel är den som får flest träffar på Eudoxa's hemsida, undrar varför?

Nej, den stora frågan är vem som läser Techne, och där tror jag att de av er som börjat läsa Techne inte skulle uppskatta om jag blir för nivellerad. Det finns ju tillräckligt med borgerliga valstugebloggar. Foucaults diskursteori följer oss med i cyberrymden, bara det att dess strukturer ser annorlunda ut då de är mer flexibla.

Det Progressiva USA:s argument att med Wikipedia och Google så kan fundamentalister framstå som pålästa och experter förstår jag inte. De kunde ju lika väl sätta sig på biblioteket och läsa, trots allt kunde ju varenda marxist på den tiden de fanns framstå som intellektuell genom att ytligt tillägna sig den otroligt rika marxistiska skolbildningen. Fast google-expertisen framstår som lika ytlig som den grunt påläste marxisten.

Snarast är väl problemet just att vetenskapsmän inte bloggar och går ut i debatten. Fast det är förståeligt. I den professionella roll som forskarna ofta företräder i debatten måste åsikterna vara väl underbyggda och alla eventuella osäkerheter måste påpekas. Men den vetenskapliga argumentationen kan dels inte bemöta icke faktabaserade frågor och invändningar, dels framstår forskaren som osäker, när hon påtalar- i stället för att kringgå- den osäkerhet som finns i resonemang och fakta. Då blir det ofta de forskare som vågar ta steget utanför sin forskarroll som får ett oproportionerligt genomslag i debatten, på gott och ont. För fakta framkommer inte såsmåningom i samhällsdebatten, vilket många forskare tycks tro. Det kräver ett aktivt debatterande från forskarna, men från andra premisser.

Interfacers (en person som fungerar som ett gränssnitt mellan ett virtuellt företag eller en annan nät-baserad organisation, och den fysiska världen med dess lokala ekonomiska regler) blir viktiga i den fragmentiserade, dynamiska värld som uppstår genom Internet. Lösningen är inte att hoppas på att det åter dyker upp en samlande faktor, för mediet är för decentraliserat till sin natur- särskilt i innehållsledet.

Om inte annat blir interfacern viktig genom sin fördel att kunna värdera och använda information från en annan memstruktur än hans egen. Återigen inget nytt med bloggen, men det accentueras av bloggen.

Posted by Waldemar at 08:46 AM | Comments (0)

November 09, 2005

Vilken hållbar utveckling?

I samband med en debatt jag deltog på i Malmö nyligen fick jag höra att vi måste eftersträva en s.k. hållbar utveckling. Då frågade jag: över vilken tidsperiod talar ni om hållbar utveckling?

Frågan brukar väcka förvåning, men är högst relevant, vi får väldigt olika strategier om talar om tidskala på 100, 1000 eller 10000 år. Oftast brukar synen på hållbar utveckling vara rätt grund och moraliskt präglad, men oftast verkar det handla om att det är ett tillstånd som vi kan uppnå och sedan stanna kvar i. Det verkar kräva ett stillastående samhälle, där förändringar av förutsättningarna "hotar" hållbarheten.

Hållbarhet borde handla om att vi bygger upp robusta system som klarar förändringar, men med förståelse för att ett samhälle är till för människor att leva i, inte för att uppfylla ett mål.

Vad är egentligen tillväxt? Det handlar inte om att bara producera "ständigt mer prylar". De handlar om att möjliggöra människors strävan efter lyckan, sprida nya idéer, förändra hur folk lever och arbetar och möjliggöra för människor att pröva nya saker i sina liv.

Tillväxten upplöser och omformar allt från konstformer till yrken. Den uppmuntrar experiment och förbättring, under hård prövning genom trial and error. Marknader och människors handlingar kan inte kontrolleras eller förutsägas. Jag uppfattade att det var denna marknadens dynamik som man vände sig mot. Tillväxt ökar förstås styrkan i detta öppna, decentraliserade system. Mer ekonomiska resurser gör oss inte i sig lyckliga, men det ger oss förmånen att ha nya, mer angenäma problem (förklara en hårddiskkrasch för en medeltida bonde). Mer ekonomiska resurser ger oss möjligheten att tillfredsställa vårt grundläggande mänskliga behov av estetik och skönhet.

Redan de gamla grekerna, mer bestämt athenarna, som var den rikaste stadsstaten i Hellas och därmed bland de rikaste kring Medelhavet var rädda för andra folks tillväxt.

De var väldigt oroliga över att andra stadsstater skulle uppnå samma levnadsstandard, då skulle ju järnet och andra resurser ta slut. Athenarnas BNP per capita låg väl på en 3-4 dollar. I dag har vi svårt att finna samhällen som är så fattiga.

Vi har upplevt att vårt viktigaste bränsle har tagit slut tidigare: tranet från spermacetivalen. Tranet användes för att elda med bl.a. i gatlyktor. Tranet tog slut! D.v.s att det inte blev ekonomiskt lönsamt att jaga valarna för att kunna elda upp deras tran längre. Istället kom oljan och gasen.

Tidigare var kol en av mänsklighetens viktigaste råvaror, som vi använde för att elda och värma oss med. I dag är det sällan vi använder kol för det, men vår användning av denna naturresurs har förändrats. I dag används den i färgämnen, batterier, bakpulver, parfymer, elektrisk isolering. Aktivt kol brukas i mediciner, filtrering och i nanoteknik. Tänk om vi hade låst fast oss vid tanken att kol skulle användas för eldning? Ändå så verkar denna statiska tanke finnas i dagens hållbarhetsbegrepp.

När det gäller klimatet så är kanske inte det viktigaste att avgöra människans roll i klimatförändringar. Vi har två strategier- antingen anpassar vi oss till förändringarna eller så tar vi kontrollen över klimatet.

Dagens Kyoto-avtal försöker att halvhjärtat ta kontrollen över ett komplext dynamiskt system där vi inte känner till allt som påverkar genom att dra ned på mänsklighetens påverkan. Där har anpassning till klimatet betydligt bättre chanser att lyckas, för att det är en mindre komplex uppgift som kan varieras över tid och plats.

Det är ganska små saker som påverkar. Ett exempel är att vetefält kan kyla ned klimatet lokalt. Efter attentatet mot World Trade Center år 2001 så stängde man av flygtrafiken vilket ledde till att flygplanen inte släppte ut kondensationsstrimmor. Det sänkte instrålningen med 1% och kylde ned klimatet mer än något trodde möjligt.

Robusta system kräver flexibilitet, och då oftast marknadslösningar diskrimineras, så får vi svårt med just anpassning över långa tidshorisonter.

Posted by Waldemar at 11:19 PM | Comments (0)

November 07, 2005

Posting from year 94 Juche

North Korea has adopted a new way of chronology, namely year of the Juche era. Juche year 1 is year 1912 CE, the birth year of Kim Il Sung (got to love a site that uses Team America's cartmanesque Kim puppet as a icon).

Megalomanic, and it shows that North Korea actually is not the last communist state. It is in fact the way that Korea has always been. The Hermit Kingdom, as Korea was previously known, has always been a strict, isolated country deeply influenced by the static Confusian values. South Korea is really the aberration of Korean history, the radically new direction.

Using the years of regency is a Confusian tradition dating from the Chinese imperial practice. It is still used in Japan (this year is year 15 in the Heisei era) but it has been overshadowed by the Common Era practice.

When considering North Korea it would be more appropriate to consider it through Confusian lines. Just like when considering Fidel Castro's Cuba it should be considered through the lens of a typical Latin American strong man dictatorship.

Posted by Waldemar at 06:57 PM | Comments (0)

Karl-Oskars många val

Framtidstanken har ett intressant resonemang om en känsla så många upplever idag.

Samtidigt kan man undra vad som håller kvar i de städer som vi bor i? Förhoppningsvis kommer ett projekt jag är lite inblandad i att kunna ge mig svar framåt januari.

Posted by Waldemar at 02:14 AM | Comments (0)

Skägg som skägg

"Min fiendes fiende är min vän", är ett talessätt som ofta används. Men i Chiapas ser vi idag en intressant fusion, nämligen av zapatism och islamism. Subcomante Marcos är fortfarande marxist (nåja, mer av Blut und Boden) men den första madrasan (koranskolan) har öppnat i Chiapas och samverkar med zapatisterna. Det är dessutom murabitun riktningen som öppnat dem. Murabitun är en riktning där grundaren Ian Dallas (Shaykh Abd Al-Qadir Al-Murabit, efter konverteringen) uttalat sig positivt om Hitler, antisemitism och mot kapitalismen. Inte så konstigt, mycket av islamismens rötter kommer från samma tidsperiod och påverkades av nationalsocialistiska strömningar.

Det är kanske inte socialismen eller islamismen i sig som är viktig- utan vad man är emot...

Det får en att tänka på vad PM Nilsson skrev i Expressen om återkristnandet av Sverige. Det är lite vanskligt att kommentera samtidstrender från svenska ledarsidors analyser. De blir ofta lite väl präglade av vad som rör sig på ganska kort sikt i skribentens vardag, men i detta fall är det PM Nilsson skriver relevant genom att det träffar just den trånga kretsen och speglar vad som sker i Bromma.

Det är de förlorande som står emot den dominerande globalistisk/mobilistisk/dynamistiska rörelsen som går från den teknokratiska tanken till kristendom. Men av någon underlig anledning verkar Marx, Jesus och Muhammed säga samma saker, ha samma analyser och åtgärder i hur dessa nykonvertiter tar upp dem. Skägg som skägg, liksom. Varför då?

Draget har funnits länge. Owens lärjungar samlades i "Halls of Science" på söndagarna och sjöng psalmer. När Henri de Saint-Simons hyperrationalistiska lärjungar såg att rationalismen inte fungerade förföll de till en sekt som sökte Hagia Sofia (den heliga visdomen) på Konstantinopels bordeller. Julius Nyerere i Tanzania sökte förena kristendom och socialism i ujamaa-idén.

Det handlar inte om att göra sekulära markeringar mot religionen, det handlar om att bemöta samma stasistiska idéer, fast i annan klädnad.

Vi lever i intressanta tider. Medan den kreativa klassen utvecklas i riktning mot ett intensivt uppkopplat, höginteraktivt nätverk i satt i etiska och kulturella experiment, bortom gamla uppfattningar om Gud, Jaget, Kroppen, Samhället etc. domineras ännu samhällets diskurs av den gamla bourgeoisien. Tala om ett upplägg för ressentiment och den anti-kapitalistiska mentaliteten, som Ludwig von Mises hade påpekat.

Posted by Waldemar at 12:24 AM | Comments (0)

November 06, 2005

Skulle jag köpa Contra Café?

En av mina läsare frågade mig om jag skulle köpa Contra Café själv? Nu är politiskt budskap och image inte det enda som avgör mina produktval: pris, tillgänglighet och kvalitet är också viktiga komponenter- men så tänker konsumenter också när de överväger att köpa de "ekologiska" och "rättvisa" varorna.

Contra Café kanske är också lite för mycket America, fuck yeah för min smak, men huvudpoängen är kvar. Genom att en större produktdifferentiering och nischning av varor och tjänster blir möjlig kan inte längre företagens bild av den "medvetne konsumenten" förbli någonslags hardcore vänsterpartist eller miljöpartist.

Frågan är kopplad till en form av företagande som liknar den värdedifferentierade marknaden: nämligen det etniska företagandet som riktar sig till en viss folkgrupp. Det är dock också för svagt i Sverige.

Ett litet exempel är ju att kosher och halal slakt är förbjuden i Sverige av förgivna djurskyddsskäl men ursprungligen riktade sig denna lag från 30-talet mot judisk kultur. Sverige är också det enda EU-landet som helt förbjuder kosher och halal.

Det måste, av ekonomiska skäl, öppnas för varor som följer en pluralism av värderingar, där enskilda företagare säkert finner nischer i en fri konkurrens. Vissa varors värderingar kommer vi inte att tycka om, men det är priset för att leva i ett mångkulturellt samhälle.

Många konsumenter kommer fortfarande att välja på pris, kvalitet, tillgänglighet och form- men då finns ett urval där individen själv kan välja.

Posted by Waldemar at 02:03 PM | Comments (0)

Me gusta el Contra Café

En av de intressanta trenderna nuförtiden är att det börjar bli möjligt att leva en "högerlivsstil", d.v.s. att det finns varor och tjänster som riktar sig till den med konservativa och liberala värderingar, och som vill visa upp dem för omvärlden.

Detta är möjligt genom att det numer börjar bli dels ganska stora grupper människor internationellt som ser sig som "höger" eller "borgerlig" i någon form (ja, kära läsare, jag vet att normalt ifrågasätter begreppen "höger" och "borgerlig") så det finns en marknad för den som sätter en tydlig värdering på sin produkt.

Etiskt företagande är en viktig trend, det som dagens CSR-förespråkare inte vill kännas vid är att i ett mer diversifierat samhället, så är det inte bara en enda uppförandekod det handlar om för företagen. Företagen skall kommunicera värden som det delar med sina kunder, inte med etikomoralproffs.

Kanske är Corporate Social Responsibility en sista förhoppning från storföretag att kunna skapa en värdegemenskap med kunder och intressenter på det industrialistiska sättet? Att hitta värden som man hoppas skall passa alla, så att man har en enkel avcheckningslista på föregivet "goda" värderingar.

Tyvärr är kartan betydligt mer komplex än så nu. McDonald's restauranger är av många sedda som ett föredömme inom etiskt företagande. Ändå är det ett av de företag som väcker mest hat och avsky. Skälet är att de grupper man försöker att få sympati hos, genom att anpassa sig till deras värderingar, i grunden inte tycker om företagets koncept och inte kommer att bli kunder. Anpassning ses som eftergifter, som borde följas av fler.

Försäljaren måste anpassa sig till kunden, men vilken kunds värden vill man fylla sitt varumärke med? Identitet är inte en checklista, vare sig för politik eller företag.

Ofta har detta nya samhälle diskuterats i termer av "kaos" eller "mogenhet". Det är nog mer korrekt att beskriva det som dynamiskt, och det är nog en större utmaning.

Ett sådant exempel är Contra Café. Kaffet köps in från kooperativet UCASUMAN i Nicaragua som består av kaffeodlare som alla varit stridande Fuerza Democrática Nicaragüense- bättre kända som Contras.

Contra Café gör egentligen samma sak, 50% av vinsten går tillbaka till kooperativet. En annan intressant notis är att på ett pris av $10/skålpundet tjänar odlare $1,50. Det är långt över vad de vänsterrättvisemärkta kaffesorterna ger sina odlare.

Vad tjänar nicaraguanerna på detta? Jo, i dag så är kaffepriset ett problem för kaffeodlande länder. Konventionellt odlat kaffe har ett garanterat lägstapris på $1,25/skålpundet medan "Fair Trade" märkt har $1,50/pundet som minimipris.

Marknaden för "rättvisemärkt" kaffe är dock starkt begränsad. Det är inte många konsumenter som efterfrågar det, och märkningen kontrolleras av några få stora kooperativ. Fortfarande kontrolleras många kaffeodlingskooperativ i Nicaragua av sandinister, som har de goda kontakterna med rättvisemärkningar världen över. Vilken politisk tillhörighet som kaffeodlaren personligen har spelar idag stor roll för hur mycket han/hon kan tjäna på sin odling. Av någon mystisk anledning verkade ett kooperativ bestånde av gamla Contras komma långt ned på turlistan över att få märkningen...

Inte nog med det, Contra Café markerar kraftigt företagets politiska hemvist genom att donera 2% av sin vinst till Oliver Norths Freedom Alliance.

Vi ser alltså mer pluralistiska konsumtionsformer, främst i USA dock. I Sverige så gynnas företag med vissa politiska uppfattningar, läs grönkyrkan, men problemet är lite djupare än så. Detta då Sverige faktiskt inte är ett konsumtions- och tjänstesamhälle i lika hög grad som USA. Därför blir svenskar som besöker USA ofta chockade över det enorma utbud och den mångfacetterade variation som ges.

Den utvecklingen har de höga konsumtions- och tjänsteskatterna och regleringarna lyckats bromsa, vi har inte ekonomisk möjlighet att uttrycka så mycket av våra värderingar genom vår personliga stil, och där de ekonomiska förutsättningarna inte finns utvecklas inte heller de kulturella. Förutom för de allra rikaste, men för att vara en del av den administrativa klassen i Sverige måste du oftast uttrycka värderingar som passar hegemonin- ergo vänsterpolitiska varor.

Det kommer dock att förändras, och företag bör vara uppmärksamma på att varor som uttrycker alltför starka politiskt korrekta värderingar kommer att stöta bort stora kundsegment som också kan börja att aktivt skada varumärket.

Återigen heter lösningen att känna till sina värden, att förstå sin kundgrupp, och ibland erkänna för sig själv att man nischar sig medvetet istället för att längta tillbaka till ett homogent samhälle.

Posted by Waldemar at 11:04 AM | Comments (0)

November 05, 2005

Hjärnan i Kristianstad

Min kollega Anders Sandberg har också deltagit som vetenskaplig rådgivare i utställningen "Se hjärnan" och nyligen var det en intressant artikel om den i Kristianstadsbladet

Posted by Waldemar at 08:03 PM | Comments (0)

Allahelgonahelgen

Ja, så hette den ju tidigare, innan Halloween tog över. Det var en mycket lutheransk högtid kommer jag ihåg. Mycket stillsam, tämligen stram med allvarsamma besök vid gravar, knappast några fester eller "bus eller godis". Hela stämningen kring denna tid på året har förändrats radikalt, på knappt något decennium.

Jag saknar inte den förändringen, och jag tror att uppblandning med den amerikanska (populärkulturella) Halloween var viktig. Dels för att människor behövde en mer spännande högtid, dels därför att det gamla allhelgonafirandet var för kopplat till ett samhälle där lutheranismen hade ett primat. Det är bara en av många djupgående förändringar, även i vardagen, samhället står inför. I Halloween får alla plats, även det äldre firandet.

Det är just den här typen av kulturellt experimenterande, av öppnande för nya vanor, som jag tror blir allt viktigare att diskutera, analysera och försvara.

Posted by Waldemar at 01:35 AM | Comments (0)

November 04, 2005

NoSoftwarePatents.com- European of the Year?

Hmm, interesting to see Internet activism in motion of how you can drum up support for your names in order to make a political coup.

In the European of the Year contest arranged by the European Voice I see that there has already been arranged a list of how to nominate your no to software patents candidates.

Impressive, eventhough I have some doubts about the initiative per se. But it is noticeable how well they use both the technology and the politics of the Internet.

Posted by Waldemar at 07:02 PM | Comments (0)

Den allsmäktiga rationalismen

Thomas Gür skriver en mycket intressant krönika i dagens Svenska Dagbladet om rationalismen, elitismen och konspirationstänkandet.

Gür är mycket pricksäker mot vänstern, men egentligen tror jag att fenomenet går utanför bara vänstern. Gür beskriver den sidoeffekt som mycket av modernitetens tänkande fick på beslutsfattandet och omvärldsanalysen för fler än socialisterna. Det är lite synd, hans krönika skulle kunna läsas med behållning av fler om den inte kopplats så hårt till det dagsaktuella skeendet.

Posted by Waldemar at 03:21 PM | Comments (0)

November 03, 2005

Plutonian debate

The discovery of Pluto's two new moons, should fan some of the flames regarding Pluto's status as a planet.

When Pluto was discovered in 1930, no other objects were discovered around it due to the technological limitations of that time. Thus it was classed as a planet.Now we now know that there's lots of bodies out there, but there was a time span of about 70 years between the discovery of Pluto and the first other Kuiper Belt Object. During that period, Pluto quite firmly entered the public consciousness as a planet.

Compare this to the discovery of the asteroid Ceres between in 1801. A year later Pallas was discovered, followed by Juno and Vesta in 1806 and 1807. They were initially called planets, but were later demoted.

All of these asteroids were roughly the same distance from the sun, and after about 1850 there was a huge spurt in the numbers discovered. Hence the asteroids were demoted from the status of "plantet". There were simply too many of these new "planets".

If we had discovered other Kuiper Belt Objects in 1930, Pluto would have only been noted as one of the largest "trans-Neptunian objects".

Our knowledge of the outer solar system is presently in a great deal of flux, it seems to be a much more complex place we ever though of before- especially after the discovery of 2003 UB313, a trans-Neptunian object larger than Pluto.

Some claim that scientific denominations should also take in account the cultural connotations (it's similar to the discussion of the demoting the continent of Europe to Eurasia). They are correct, but in fact this could send a powerful message in the public debate. The change of Pluto's status might make us more aware of present astronomy's rapid pace.

Posted by Waldemar at 02:29 PM | Comments (0)

November 02, 2005

En miljöskandal i forskningen

Det är ofta som jag har diskuterat vetenskapens politisering, men det är skönt att se att pressen på administörerna ibland kan bli för stor från vetenskapens sida, så att myndigheten måste ändra sin policy.

Ja, det går, vi har fortfarande en så stark fri forskning... men kanske inte i Sverige.

Ett bra exempel är berättelsen om hur Sverige plöjde ned miljarder på att minska kväveutsläppen till Östersjön för att stoppa algblomningarna. Det har under ganska lång tid varit att forskningen betonat vikten av fosfatutsläpp, så DN:s artikel i ämnet är inte ny. Det som man kan se nu är omsvängningen från Naturvårdsverkets sida.

Fallet med kvävehanteringen är naturligtvis förödande för svensk miljöforskning, som nu håller på att bli utsatt för ett paradigmskifte utifrån. Det har varit vissa forskare som har varit för tongivande genom att befinna sig nära myndigheterna linje. Det bör ändras nu.

Karin Bojs har rätt i detta fall, fortfarande är många miljövetenskaper påverkade av moralismer, och där evidensbaserad forskning måste poängteras mer.

Frågan är hur många fler liknande sådana fall som inte kommit upp i debattens ljus, och om politikerna förmår att ta till sig att ändra sin politik.

Posted by Waldemar at 06:30 PM | Comments (0)

Ett problem med affärsjournalistiken

Ett problem jag uppmärksammats på när det gäller affärsjournalistiken, à la Veckans Affärer o.d. är att den ofta bygger sin journalistik på skvallerjournalistikens "inblickar" i den förborgade värld som utgörs av företagsledarna. Det är för få tidningar som tar till sig den journalistik som kan fungera i nätverkssamhället nämligen den att bygga en community där läsare är inkluderad, där köpandet av tidskriften blir själv en del av det som beskrivs. Den gamla 80-tals journalistiken gav dig en en inblick i dessa kretsar, den nya borde ge dig en inträdesbiljett.

Därför skall det bli intressant att se vad som händer med en tidskrift som har en ny, fräsch deklaration som sin redaktionslinje: nämligen magasinet Neo

Posted by Waldemar at 10:27 AM | Comments (0)

November 01, 2005

Moons for Pluto

An interesting read that Pluto has two new moons besides Charon. The moons seem to be yet unnamed and were discovered by the Hubble telescope.

Personally, I think that the discovery of the two new small moon, should upset many of our conceptions of the planetary system. Is Pluto really a planet and not just the most famous Kuiper Belt Object?

Some scientists have been discussing this, but the solar system seems more complex than we previously thought. If Pluto is kept as a "planet", and Pluto's moons as "moons" we will probably end up with a very large number of moons (look at the inflation going on at the two gas giants).

Posted by Waldemar at 09:21 PM | Comments (0)

Franksteinmat är bra

Nima Sanandaji och Tomas Brandberg har en kul ledare i denna veckas Captus om GMO

Posted by Waldemar at 04:30 PM | Comments (0)