« November 2005 | Main | January 2006 »
December 31, 2005
Flippar och floppar år 2005
Med år 2005 snart till ände och år 2006 snart förestående vill jag tacka alla mina läsare under Technes första år.
År 2006 kommer definitivt att bli roligt också, då vi på Eudoxa just nu skriver på två böcker (vilket tar sin tid) om framtidens samhälle.
Under nyåret skall man ju sammanfatta året som gått och efter lite subjektivt funderande kommer jag fram till:
Flippar
1) Att den tredje Internetrevolutionen påbörjades i år.
2) James Hughes bok Citizen Cyborg. Jag och Hughes har olika politiska åsikter om mycket men han lyckades att åskådliggöra vår tids viktigaste konflikter och debattytor.
3) Centerpartiet. Nej, jag har inte blivit centerpartist, men har ofta blivit överraskad av deras politik under året.
Floppar
1) Bodströmsamhället. Justitieministerns arbete under året har inte bara inneburit att motverka medborgerliga rättigheter, utan också skapat misstro mot viktiga tekniska framsteg (men mer om detta i en skrift under nästa år).
2) Den borgerliga alliansen. Den som anpassar sig till de andras politik för att "göra det som är möjligt" kommer snart att upptäcka att inte ens det är möjligt längre (läs Thomas Gürs artikel i Svenska Dagbladet). Och varför skall man rösta på kopian när man kan få originalet? Fast bombhögerkonservatismen som spritt sig bland vissa borgerliga intellektuella har i.ofs. inte gett dem mycket att jobba på.
3) Tidningen Gringo, som arbetat med att befästa föreställningar om strukturell rasism, och därmed gjort det svårare för människor att själva få välja sin identitet.
Gott nytt 2006!
Posted by Waldemar at 08:15 PM | Comments (0)
December 28, 2005
Nanorustningar för framtidens soldat
Det israeliska företaget ApNano blev känt världen över för att det utvecklade det första nanotekniskt baserade smörjmedlet. Nu har ApNano arbetat med ett nytt nanoteknikprojekt: personligt pansar för militär personal.
Det rör sig om ett superstarkt chockabsorberande material av inorganiska nanotuber som man sedan gör skottsäkra västar av. I dag verkar inte israelerna ha kapaciteten för att kunna framställa materialet för västarna (tungsten disulfid) industriell, men planerna är att produktionen skall vara igång år 2007.
Om ApNano lyckas kommer man att kunna producera rustningar som är fem gånger starkare än stål, men samtidigt lättare och mer flexibla än motsvarande pansar.
Posted by Waldemar at 04:30 PM | Comments (0)
December 26, 2005
Döden i Darfur blev Afrikas nästa krig
Oviljan från världssamfundet att göra något åt den fasansfulla situationen i Sudans Darfur-provins, där Sudans regering svultit ut och mördat sin egen befolkning och världssamfundet inte orkat kalla det folkmord.
Nu har våldet spillt över. Den 23 december förklarade Tchad Sudan krig. Sudan sponsrar nämligen från Darfur-provinsen en befrielserörelse som har stora likheter med den Janjaweed milis som utförde folkmordet i Darfur. Området riskerar falla in i än större kaos, då det svårt att se hur de två fattiga inbördeskrigshärjade länderna skall kunna hålla för ett längre krig. Nu riskerar dock ett reguljärt krig inte bli så långt då Sudans armé är långt starkare än Tchads armé.
Oljan spelar också en roll. Tchads nyupptäcka oljefyndigheter på en miljard tunnor kan bli en ordentlig maktfaktor i regionen.
Posted by Waldemar at 11:45 AM | Comments (0)
December 22, 2005
Adjö, käre vän
När jag knäppte på datorn idag så fick jag ett mycket tråkigt mail.
Tidskriften Smedjan läggs ned och utkom idag med sitt sista nummer. Det känns mycket tråkigt inte bara då jag skrivit ett antal artiklar för tidskriften, men också för att den fyllde en så oerhört viktig roll i den svenska liberala debatten.
Här kunde man ta upp det som inte var omedelbart dagspolitiskt, som belyste lite djupare trender och som kunde blicka framåt. Man behövde inte alltid skriva för den allra bredaste publiken.
Smedjans historia är värd en liten minnesskrift i sig. Den startades just med förståelsen för den långsiktiga debatten och utkom från början som månadstidning på papper. Så 1996 så fick tidningen sin dödsdom, eller rättare sagt det som borde ha varit dess dödsdom på den tiden. När tidskriften inte längre skulle komma ut på papper utan tog steget ut på det där besynnerliga "internät" så måste det ha varit många i kulturarbetarnas fina salonger som ansett att det nu måste ha varit slut.
Men i sitt veckoformat så gjorde Smedjan gott ifrån sig som elektronisk tidskrift, och visade att dessa kunde hålla en god linje med en bra nivå. Den var en av pjonjärerna av att flytta ut debatten på nätet (där jag till slut tror det mesta av den seriösa debatten kommer att hamna). Det är många av dagens unga liberala tänkare som fått en första plattform genom Smedjan.
Tack Smedjan! Men det är inte utan att man känner som om man hade en mist en god gammal vän precis innan jul. Det är en tung mantel som nu Magasinet Neo och tidningen Captus måste axla.
Posted by Waldemar at 02:12 PM | Comments (0)
December 21, 2005
Straffrabatt kan bli dyrt
Justitieminister Thomas Bodström framlade ett förslag om straffrabatt för de kriminella som hjälper polisen med upplysningar om andra medbrottslingar.
Även om Bodström intygar att detta inte är ett plea bargain system efter amerikansk modell så tar det självklart ett steg mot det.
Jag kan se fördelar med system, men tror att det kan finnas nackdelar också. Nämligen att polisen kan komma att odla för nära band med brottslingar.
Tidningen Världen Idag inledde i måndags en granskning av polisens informatörsverksamhet som definitivt kvalar in bland det mest skrämmande jag har läst i år. Serien kommer att fortsätta året ut.
Världen Idag tecknar en bild av ett rättssamhälle i gungning, och kastar en mörk skugga över polisens arbete. Kanske kan några av de missförhållanden som Världen Idag pekar på förklaras av att informatörsverksamheten varit mer otydlig då det saknats en officiell straffrabatt? Möjligtvis, men misstanken mal hos mig också att problemen tidningen pekar på skulle kunna förvärras om informatörsverksamheten sätts i system.
Posted by Waldemar at 11:59 PM | Comments (0)
December 20, 2005
Månenergi
Skulle det kunna gå att använda månen för energiproduktion?
Kanske. Man skulle kunna använda regoliten, enligt en studie vid University of Houston, för att tillverka superlätta och enkelt utbytbara solceller på plats. Man får också utrymme för enormt mycket större arealer av solcellerna då man har helt andra ytor att använda (vilket dessutom bara tar upp en liten del av månytan för att täcka Jordens behov). Därefter skulle energin kunna transporteras via mikrostrålar till Jorden.
Tyvärr är månen bara synlig i omkring tolv timmar från varje given plats på Jorden, och kan inte stråla ned energin mer än tio timmar om dagen, vilket är en svårighet. Dessutom är varje plats på Jorden i skuggan halva månaden och omkring en vecka i månaden skulle mycket lite energi vara tillgänglig.
Detta kommer inte att ske än, men det kan bara vara en fråga om decennier av utveckling. Så kanske har vi denna nya energikälla tillgänglig redan på 2020-talet?
Posted by Waldemar at 11:38 PM | Comments (0)
December 19, 2005
Reno 911 på riktigt
För oss nattugglor så blir ibland TV:n i bakgrunden det som skiljer mellan sömnen och en stunds skrivande till. En av de billiga bulkserier jag då sett är Kanal 5:s Reno 911. Kanal 5 beskriver den bäst själva
Serien är fullproppad med satir, vulgära skojigheter och politiskt inkorrekta skämt – som en blandning av Cops och filmen Den nakna pistolen
Till min förvåning märkte jag dock att "mitt" kära San Franciso nu skakas av en skandal av att polisen Andrew Cohen spelat i skämtfilmer med sin kollegor som aktörer och lagt upp på nätet (thanks Sonia). Bland filmerna så märks två poliser som inte svarar på anropscentralen och inte gör ett smack förutom att gå på massageinstitut, det finns en film om en poliskapten vars kvinnliga underlydande poserar förföriskt till musik från Charlies änglar vilket för övrigt även en svart transsexuell gör i samma film, en annan film visar en vit polis som kör över en svart hemlös man. Se för er själva, filmerna finns på länken ovan. Tydligen gjordes dessa filmer på arbetstid.
Får man inte skämta om man är polis? Trots allt gjordes ju dessa filmer för en intern julfest på polisstationen (även om jag inte förstår varför man då lägger upp filmerna på nätet).
Svår fråga, men jag måste säga att jag tycker att det är oroväckande att polisen just tyckte att en Reno 911-liknande humor om sig själva var rolig. Smaklöst, kanske värdigt en reprimand, men nog inte något som skall förbjudas. Däremot bör det leda till en debatt om vilka attityder som finns hos polisen.
Vad händelsen visar dock är att vi snarare är på väg mot det transparenta samhället, snarare än det traditionella storebrorssamhället. Vi kan titta in hos polisen också, vi kan kräva reciprocitet. Insynen som tekniken ger är tvåvägs, och jag tror det gör det bättre för alla i slutändan.
Posted by Waldemar at 01:55 AM | Comments (0)
December 18, 2005
Brist på intressanta intellektuella och diskursteori
Isobels text och verkstad har en hel del goda tankar om varför det bristen på intressanta intellektuella i den svenska debatten.
Isobel skriver väl om de institutionella problemen, vilka har betydelse för hur debatten ser ut, frågan är dock så bra att den tål att tänkas vidare på.
Det råder ingen brist på intellektuella som säger intressanta saker i den svenska debatten. Problemet är snarast *vad* som betraktas som intressant i den svenska debatten.
Låt oss ta fram lite diskursteori, och tänka utifrån den.
* Vilka frågor som skall ställas
* Vilka svar som är relevanta (vilka resultat som kan förväntas)
* Hur experiment skall utföras
Det gäller här att identifiera samhällets "svarta rutor" (som Michel Foucault kallade dem), d.v.s. de områden där dagens dominerande debatt är som finmaskigast. I dessa områden talar man inte om vad som helst och hur som helst. Där ges vissa sätt att tala och ramar för att resonera ständigt tolkningsföreträdet.
I Sverige är den stora "svarta rutan" diskursen om ekonomin/jobben.
Debattörerna inom denna diskurs har till uppgift att producera starka visioner som vägledning för tänkbara och önskvärda målsättningar inom detta område.
Problemet är att den debatterande yrkeskåren inte kan debattera på ett sätt som för de för allmänheten relevanta frågorna framåt. Den grundläggande "tjocka" debatten, som fördes fram till 1970-talet, har ersatts av en ytligare och "tunnare". Inom de vida ramarna för den "tjocka" debatten kunde man, diskutera frågor som till exempel om relationer till ett nytt människoideal, om den frigörande av mänskligheten, om befrämjande eller motverkande av den fria viljan, om det goda livet och så vidare.
Inom moderniteten föredrog man en "tunnare" debatt för att snabbare och effektivare kunna komma till beslut. Man avförde avsiktligt de vidare etiska frågorna från dagordningen, eftersom man befarade att de skulle leda till splittring och handlingsförlamning.
Här brukar sociologer hänvisa till Max Webers tankar om hur den formella rationaliteten ersätter den substansiella i det moderna samhället. Det substansiellt rationella resonemanget i det här sammanhanget frågar om förändringar är konsistenta med vissa slutgiltiga mål och värden; medel och mål diskuteras tillsammans. Ett handlingsmönster är däremot formellt rationellt om det kan beräknas vara det effektivaste sättet att uppnå redan uppställda mål. Den substansiella rationaliteten är "tjock", den formella är "tunn", och genom att moderniteten inneburit en strävan efter ändamålsenlighet, kostnadseffektivitet och så vidare, har det substansiellt rationella samtalet blivit otidsenligt i så måtto att det inte lämpar sig för kvantifierade etiska kalkyler.
Debatten har inte smalnat av på allmänhetens initiativ och inte heller som ett resultat av abstrakta samhällsprocesser bortom mänsklig kontroll, utan därför att det gynnar vissa särintressen. Det behövs inga konspirationsteorier för att förklara detta, bara en insikt om att varje grupp av aktörer vill vara kvar i spelet, och att somliga professioner har förmått manövrera sig till ett övertag.
Då blir diskussionen lätt avgränsad till några få institutionella mål. Det är dem vi anser som intressanta. Då hamnar debatten på att den viktigaste frågan är om det skall vara 75% eller 80% i arbetslöshetsersättning.
Här kan vi ana strategier för att nå utanför den "svarta rutorna", nämligen att väcka nya diskurser, med andra strukturer, för att öppna nya dimensioner utifrån vilka de gamla kan behandlas på nytt.
Den svenska debatten har idag nyligen vaknat upp för politiseringen av kulturen, dock är fortfarande debattörerna bunda av ansatser de fått från den ekonomiska debatten.
Men det går att öppna nya dimensioner inom samhällsdebatten för att diskutera de gamla frågorna. Miljörörelsen och de minoritära rörelserna gjorde det tidigare. James Hughes visar i sin bok Citizen Cyborg hur biopolitiken också är ett sådant område.
Posted by Waldemar at 03:02 AM | Comments (0)
December 16, 2005
Dags att asfaltera Gotland, Thomas Bodström!
Häpp, då lyckades kohandeln, EU skall logga all datatrafik i 2 år.
Den mängden data som operatörerna skulle tvingas lagra i 2 år är astronomisk.
En av min källor gav mig följande citat från en Tele2 tekniker:
"Ja, men då asfalterar ni Gotland så vi har någonstans för diskarna då?"
Man kan stilla undra vilken centralisering detta kommer medföra och däremed hur mycket enklare det blir att skada operatörernas nät?
Tragiskt nog tror jag inte Thomas Bodström har tänkt i dessa linjer.
Det verkar som om han ännu tror att telefoni- och IT-branschen fortfarande består att ett litet fåtal stora operatörer à la Televerket. Vi håller på att bli teleoperatörer lite till mans, och om lagen skall gälla för de som levererar offentliga elektroniska kommunikationsmedel eller nätverk så borde även t.ex. hotell, kaféer och bibliotek som erbjuder trådlöst internet, eller småföretag och föreningar som driver mailservrar inkluderas i datalagringen.
Kostnaderna och komplexiteten kommer att bli astronomisk.
Posted by Waldemar at 12:16 PM | Comments (0)
December 15, 2005
Skarpsynt om partierna och den cyberdemokratiska revolutionen
Dick Erixon har läst senaste numret av tidskriften Axess och ger en mycket tänkvärd kritik av hur temanumret skildrar partiväsendet, särskilt när han pekar på de stora diskrepanserna mellan partierna politik på nationell nivå och på EU-nivån.
Dick pekar istället på att politiken borde gå mot att personer, inte fraktioner, blir viktigare i partierna. Det har han rätt i, men jag tror att det skall till något annat också.
När vi vägleds av principer som medborgarens rätt till information, påverkan och återkoppling samt tydliggörande av direkt ansvar för förtroendevalda och tjänstemän, ser vi att det saknas tillit, transparens och reell delaktighet i besluten. Mandaten som valen ger är för vaga, och saknar tillräckligt högintensiva återkopplingar från medborgarna. Vi har en fantastisk offentlighetsprincip i Sverige, men den hotas av en oroväckande informalitetskultur i stat, kommun och landsting.
Medborgarna kräver mer idag, då nätverkssamhället möjliggör massiv interaktion, men det har inte getts plats i strukturerna. Det nedslående arbetet med 24-timmars myndigheten visar att enkla medborgartjänster har fungerat, men det krävs mer för att bygga en e-förvaltning. Vi behöver effektivitet förutom tillgänglighet, innehåll istället för kosmetika, återkoppling snarare än informering.
I vårt grannland Estland ser vi ett försök att öka medborgarnas insyn och delaktighet. Där är regeringens sammanträden papperslösa, och läggs ut på nätet. Medborgarna får insyn i hela processen hur ministrar tar fram lagförslag, samt får se deras kommentarer och tillägg. Betänkanden läggs upp på siten Täna Otsustan Mina (jag beslutar idag) där medborgarna kan kommentera, ändra och föreslå nya lagar direkt i den legislativa processen. Idéer som får tillräckligt mycket stöd ses över och 5% av dessa används sedan i de slutligt beslutade lagarna. På protalen www.riik.ee finns länkar till alla statliga institutioner och enkel tillgång till alla officiella dokument. Administrationsbesparingarna är bara en sidoeffekt av insynen och inflytandet.
Esterna kan rösta elektroniskt, de kan betala skatt och föra en mer individualiserad kommunikation med myndigheterna över nätet. Reformarbetet präglas av tydliga och mätbara mål
Vi kan ta oss ur den grunda formalismen. Cyberdemokratin är en naturlig evolution. Då man ger verkliga fora att påverka den förda politiken kommer även ungdomarna tillbaka.
Posted by Waldemar at 11:27 PM | Comments (0)
December 13, 2005
Hårdare och snabbare livsstilar
Kulturprogrammet Flipper hade ett intressant tema om tiden i fredags.
I programmet (som går att ladda ner från länken ovan) kommer ståndpunkter till tals som man hört tidigare i debatten: vi blir sönderstressade, allt måste gå fortare, vi borde sakta ner etc.
Dock får jag intrycket att man inte riktigt kommer fram till skälet till varför vi är stressade. Det beror på att våra arbetsuppgifter blir allt mer abstrakta och svårdefinierade, samtidigt som många våra institutioner fortfarande arbetar efter en industrialistisk mall där både manuellt och intellektuellt arbete bedrevs efter fasta rutiner.
Det märks på vårt utbildningsväsende som går ut på att fylla tankarna med mängder av specialiserad information under korta tidsperioder, dock utan att kunna sätta den i ett sammanhang. Då lever man bara i nuet och ser inte kopplingar bakåt i tiden, eller till framtiden- vilket har gjort samhället riskaversivt.
Forskaren Richard Florida har berört detta i sin bok om den kreativa klassen. Där tror jag att arbetets upplevda börda har varit ganska konstant för den administrativa klassen och serviceklassen, det är efter deras standard arbetsrytmen är satt men den växande kreativa klassen har annorlunda arbeten som fungerar dåligt till att fylla igen de luckor som de kreativa klassen öppnar med sina krav: jobba hårdare blir uppmaningen.
Lösningen är inte att gå tillbaka till 1800-talets livsstil, men att kanske kunna variera sitt liv i perioder av arbetsintensitet.
Posted by Waldemar at 01:15 PM | Comments (0)
Heja TCS!
On the 12th of December Tech Central Station started its new site. It will be most interesting to see the new features they have put on the site, and I'll try my best to continue covering issues on TCS Europe in my articles.
The European editor Craig Winneker writes about his experiences during these first years.
I would like to add to that yet another important part TCS Europe has played, through launching new European authors. I'm not even particularly point out the fact of these being liberal/libertarian/conservative European writers, it is difficult for everyone. Much of the media in Europe is quite difficult for the "outs" to get into, thus rendering it very difficult for a writer to cultivate that necessary continuity in order to develop his/her writing. Yes, I had been published in MSM, but without TCS I would have never been able to regularly improve myself.
In TCS Europe I have also been able to read and write articles that not only differ from much of the MSM in their political outlook but also in their style and content. I often get the impression of being able to write more freely about topics at TCS.
Besides, Europe needs pan-European media. Media that cover the ever more important EU policy and politics. Here TCS has an important role, not only for giving a free-market, anti-regulation, free-trade opinion on this arena but because many Members of the European Parliament often lack a feedback. The media "back home" seldom write about what happens in Brussels and Strasbourg, thus leaving them in a bubble.
TCS Europe has sown a seed, that if tendered properly will bring a very interesting new generation of intellectuals to Europe.
Posted by Waldemar at 12:35 PM | Comments (0)
December 12, 2005
Salman Rushdie och den skitiga kulturdebatten
Salman Rushdie skriver en mycket läsvärd artikel i The Times What this cultural debate needs is more dirt, less pure stupidity.
Rushdie framför en sällan framförd position mellan den vaga assimileringen och kulturrelativismen. Vi istället alla kulturella mestiser idag.
Jag tror Rushdie kan dra nytta av just den breda bakgrund som den utökade anglo-saxiska kultursfären har (vilken han tillhör) när han påpekar att:
The beginnings of an answer may be found by asking the question the other way around: what does a society owe to its citizens?
Och här så blir det förstås svårare att komma till en gemensam grund om staten, och för den del också samhället, omfattar oerhört mycket och inte koncentrerar sig på sina kärnfunktioner. Det blir dessutom svårare om det inte finns utrymme för temporära och lokala lösningar.
Posted by Waldemar at 05:18 PM | Comments (0)
Heckscher-Olin Trade Game
I found this interesting game on the Nobel Foundations site. It is a game about the Heckscher-Olin model of trade. It is a simulation that is a bit simple, but still shows thesis point that if countries engage in and benefit from trade if their production resources differ from each other. Protectionism still sells, as James Sheehan put it.
As a simple introduction, that is a bit fun, to trade theory it might be good, but the Heckscher-Olin model has sometimes been used (wrongfully) to say that we should not trade with countries that are too similar to us. In effect we might even gain from that type of trade.
Posted by Waldemar at 03:30 PM | Comments (0)
December 11, 2005
Centerns vådor
Centerpartiet är det parti som den senaste tiden har varit det mest intressanta som hänt i svensk liberal politik. När man man läser vad Fredrik Federley skriver så är det ofta mycket tänkvärt ur en liberal synvinkel, men det finns fortfarande ett icke-liberalt arv att arbeta med för partiet.
Anders L. Hansson skriver om skälet till partiets vändning, det pekar på varför entusiasmen inför Centerns omdirigering nog borde vara mer försiktig än vad många liberala kommentatorer gör gällande:
Grundläggande, kulturrelaterade frågor har Centerpartiet inget svar på. Det är illa för ett parti som förlorat sina väljarbas och som nu vill vara ett idéparti.
Liberalismen som lösning när man mist sin bas som "landsbydgens parti", vändningen borde vara mer principiell. Hanssons debatt om regionalisering är läsvärd och rekommenderas.
Posted by Waldemar at 11:49 AM | Comments (0)
December 10, 2005
Optical camouflage
Invisibility, an impossible dream depicted in science fiction.
Not really, actually optical camouflage is old hat. We live in time where a stealth suit was called the coolest invention of 2003 by Time magazine.
Professors Inami, Seguchi and Tachi at the University of Tokyo invented a transparent cloak by projecting a background image taken by a video camera onto the masked object. By this you can observe the masked object just as if it were virtually transparent. Some of the films they have on their site are truly mind-boggling.
Where will this see commercial applications first? Probably not in the military field, but with the rapid development of flexible electronics it could well see use in medicine
Posted by Waldemar at 11:04 PM | Comments (0)
December 09, 2005
The Need for Seed
Genetically modified seeds are due to become a very important issue, especially in developing countries, despite the fierce resistance against them.
In an article I read about Brazilian farmers selling illegal genetically modified corn seeds. This problem will continue, as biotechnology becomes ever more viable and easier to hack. It is time to recognize that genetically modified crops are demanded, and that trying to stop them by laws will not work. It would be far better if the EU stopped its ecoimperialism an instead helped the developing countries with much needed networking, informed decisionmaking and dialogue. Only then genetically modified crops can be adopted in a safe way.
Posted by Waldemar at 09:47 PM | Comments (0)
Skärmberoende- debatten går vidare
Rasmus Fleischer ger en mycket intressant sammanfattning av debatten kring skärm- och dataspelsberoende.
Vi på Eudoxa har noterat att rapporten som Rasmus skrev för oss har blivit läst av många, men det som har slagit mig har varit dels hur svårt det har varit att få liberala debattörer med sig. Tyvärr har dagens liberala debattörer dock svårt att förstå kulturens betydelse för samhället, och där har man underväderat populärkulturens betydelse.
Till viss del kan jag förstå dataspelsindustrins tystnad ifrågan. Man är inte van vid en politisk/kulturell debatt, och har svårt att se långsiktiga skeenden, även om kanske deras PR-firmor skulle kunna tipsa dem lite mer om det.
Än är situationen inte problematisk för dataspelsbranschen, så om man på t.ex. Sveriges Branschförening för Multimedia, Dator- & TV-spel tog ett långsiktigt perspektiv för medlemmarnas intressen skulle man kunna slippa ifrån att problematiken försvåras. Trots allt har den svenska dataspelsbranschen växt, men konkurrensen ökar. Då behöver man nog inte mer affärsomkostnader i form av myndighetifierade särintressen.
Posted by Waldemar at 09:15 PM | Comments (0)
Ivan
Igår blev jag bjuden på lanseringsfest för den nya "grabbtidningen" Ivan. Det handlar alltså om en tidning med lättklädda flickor och livsstilstips. En konkurrent till Café, Moore, FHM och Slitz.
Ivans problem är nog att jag blev så positivt överraskad och tyckte lite för mycket om den. Tidningen har ambitionerna att vara lite mer tänkande. Flickorna har lite mer personlighet än den normala dokusåpemodellen (noterade f.ö. på fotografierna i tidningen att brunetterna var något fler än blondinerna), när man har en utmärkt genomförd intervju med sociologiprofessor Leif Lenke om den svenska narkotikapolitiken och skadereduktionsteorin så har man tagit ett ambitiöst steg.
Den avsedda läsaren är förstås en man, men då en mer ekivok underhållning inte får konsumeras öppet av de mer etablerade klasserna, så är nog de flesta av de tilltänkta läsarna på landsbygden. Kanske något fördomsfullt, men jag tänker mig att dessa kanske inte uppskattar Ivans kvinnosyn. Det är kvinnorna som lämnar landsbygden, Ivan gestaltar en mild erotisk fantasi om storstadens rätt självständiga, dynamiska, exotiska, mångkulturella kvinna. Undrar om den kvinnobilden uppskattas av den tilltänkte läsaren?
Posted by Waldemar at 03:40 PM | Comments (0)
December 04, 2005
No new Asilomar
Today science is advancing rapidly and cumulatively. What differs today's progress from previous years is that where new scientific discoveries once splintered disciplines into new distinct disciplines of further specialisation, progress today creates new synthesis between previously unrelated fields.
One such example, a bit banal just for clarity, is bioinformatics a combination created between our knowledge of genetics and information technology. Without it, the rapid advances in genetics and biotechnology of today would have never been possible.
But the formation of new disciplines has also increased the uncertainty of many researchers. I share my colleague Anders Sandberg's worry that we are starting to see all too many scientists calling for Asilomar-conferences for their discipline. Anders Sandberg mentions synthetic biology, but I have seen the call for a new Asilomar conference in other disciplines too.
The premise of the Asilomar-conference on recombinant DNA was for researchers to self-regulate their field before the public could start worrying.
The attempt at Asilomar to soothe the public's worries beforehand failed. Rather Asilomar made people more alarmed about recombinant DNA and biotechnologies. The first time the public ever heard of the discipline, they heard the researchers discussing dangers, risks, precaution and that researchers' lacked knowledge of the effects and societal impact of the new discipline. In our book Som egenmäktiga gudar we described how this also gave anti-biotechnology activists and other opponents of recombinant DNA a lot of ammunition (a translation of part of the book is available in English). Researchers are often unable to understand the source of the resistance against biotechnology, and the reason why they often fail at communicating to the public. The resistance cannot be informed away, since it depends on values- not knowledge.
Today, in our much more transparent media society all efforts to reach Asilomar-like consensuses are even more difficult, and the media are less likely to withhold information as they did back then. The constant scrutiny of media, NGO and the bloggosphere would certainly create a debate that is much more critical than it would need to be.
It is well worth noting, in these time rapidly multiplicating ethical disciplines (bioethics, nanoethics, neuroethics) that neither the second step in the recombinant DNA/genetics/biotechnology debate succeeded.
When the security measures and self-regulation decided upon from the Asilomar conference were, according to plan when science's knowledge about the discipline grew, decreased the public reacted with even more fear. Suddenly, the scientists were becoming lax with safety in this dangerous field of research! That opened up for the professional bioethicists. But as noted by James Hughes, in his book Citizen Cyborg, the bioethicist profession gained far more traction by exacerbating the public's anxieties than by assuaging them. The legacy of the Asilomar- conference for all new scientific disciplines should be that the attempt to keep the public at ease by keeping the debate in professional circles and avoiding a transparent debate on the values behind the discipline are doomed to fail.
As Anders Sandberg notes, it is the public's participation that builds trust, not scientific conferences.
Posted by Waldemar at 11:49 AM | Comments (0)
December 02, 2005
Anarchy Online
I Reason finns en mycket intressant artikel om Internets barndom, på den tiden det fortfarande bara var fråga om BBS:er.
Det har den senaste tiden förts fram i debatten att det var statliga satsningar som skapade upp Internet, särskilt i samband förmodligen med WSIS-mötet i Tunis.
Internets historia är viktig, den visar just hur den spontana ordningen är en fantastisk mekanism för reellt möjliggörande av sociala experiment och som inte specificerar vad som måste vara dess utkomst. Internet håller redan på att förändra vårt samhälle i grunden, nu återstår att Internet får reella effekter på vårt politiska system som fortfarande är grundat på industrisamhället.
Tecknen börjar dock synas redan.
Posted by Waldemar at 05:50 AM | Comments (0)
December 01, 2005
Är det Berlusconis fel?
Med anledning av den entry jag skrev om Italien vs. Spanien så finns det en punkt till att kommentera på. Nämligen att Italiens problem regelmässigt skylls på regeringen Berlusconi (ofta på premiärministern personligen).
Italiens problem handlar snarast om den "italienska modellen" som helhet. Där har Berlusconis regering gjort framsteg, arbetsmarknaden har reformerats, liksom skolan, pensionerna, utrikespolitiken och försvaret. Den har gjort lite, men det är ofta svårt att genomföra marknadsreformer och öka konkurrensen när det saknas tillväxt. Det är en viktig poäng att göra: nöden är inte uppfinningarnas moder, särskilt inte de goda uppfinningarnas.
Särskilt svårt är det att genomföra dessa strukturella reformer när det saknas medhåll för dem i parlamentet.
Den italienska näringslivsstrukturen, grundad som den är på små- och medelstora företag har fått möta svåra problem, kanske svårare än andra jämförbara europeiska länders.
Reformer är också svåra att utföra då den italienska vänstern alltid har haft starka bindningar till de korporativa intressena. Fackföreningarna har en stark makt och har kämpat mot varje reform av arbetsmarknaden, ofta med en mycket hätsk ton. Kom ihåg att det var i detta klimat som Marco Biagi blev mördad.
Samtliga reformer har skett med ett stort motstånd, även om många utländska bedömmare har bedömt regeringens reformer vara steg i rätt riktning.
Många av Italiens problem kan inte lastas på Berlusconi. I sina sämsta fall är regeringen Berlusconis misstag ett symptom på problem som funnits tidigare i den första republiken då kristdemokraterna (DCI) lade grunden för tangentopoli-skandalerna. Det är lite talande att alla de stora partier som hade sina rötter i den första republikens partiväsendet också är emot Berlusconis regering.
Regeringen Berlusconi har inte haft styrkan, internt så väl som externt, att genomdriva en liberal politik men har ändå tagit steg i rätt riktning.
Posted by Waldemar at 03:00 PM | Comments (0)
Önska mig inte en "God Jul"!
Sverige står inför en högtid som är klart präglad av sina asatroende traditioner, julen.
Den katolska kyrkan var nämligen tvungen att flytta Jesus födelsedag så att den skulle infalla med de grekiska och romerska religionernas midvinterfester. I Skandinavien blev de "hedniska" banden än mer markanta då högtiden fortfarande kallas "Jul", och man behöll hedniska symboler som julträd, julbock och jultomte, mistel osv. Hur en kristen kan känna sig hemma i den skandinaviska julen förstår jag inte.
Ändå är julen förstås en signal, en signal om det gamla samhället.
Självfallet skall en butik få skriva "God Jul" om den vill, men bara för att något är tillåtet betyder inte att det inte har konsekvenser. Det är något som gör att jag och många andra känner sig lite mindre välkomna i butiken. Man blir inte arg varje gång man hör "God Jul", man förstår att det är ett vänligt tillrop, men man blir ju förstås gladare om det är något man själv identifierar sig med.
Vi skrattar ofta åt USA i Sverige för att allting verkar ha hur detaljerade beskrivningar som helst. Allt verkar behöva förklaras på en produkts paket, som om man talade till en fullständigt okunnig person. Vet verkligen inte folk om det? Det är självklart, dumma amerikaner, öhö hö hö!
Kruxet är att- nej, de gör inte det. När man som i USA alltid har haft en stor invandring från olika kulturer så är det inte självklart hur man använder ens en plastpåse. Det har ju inte varit ovanligt att man jämsides med "Merry Christmas" också tillönskat en "Happy Chanukkah" och "Merry Kwanzaa". Väldigt mycket kräver djupa kulturella koder. I Sverige antar vi att det finns sådana, i USA har man inte kunnat det, och istället oftast lyckats lösa det med tolerans och öppenhet.
En liten utvikning om kulturella koder: om jag skall vara ärlig så tror jag att personer som jag och Dick Erixon ganska dåligt assimilerade i det nuvarande svenska samhället genom våra värderingar och vår livsstil. Jag får tyvärr säga att personer som Gringos Zanyar Adami, America Vera-Zavala och Ali Esbati är bättre assimilerade än mig och Dick. Den kulturella hegemonin i Sverige är inte borgerlig.
Som så många andra i dagens Sverige är jag inte kristen (eller asatroende för den delen heller) utan ser "julen" som en familjehögtid. Den som verkligen vill få mig att känna mig välkommen som kund önskar mig "Glad Newtonsmäss", men då jag inser att detta är en liten minoritet så går ett "God Helg" också bra.
Posted by Waldemar at 10:14 AM | Comments (0)