Techne

Den gör en klassanalys där den identifierar hur borgerskapet samgår med en kreativ klass för att genom kontrollen av informationen reducera de undersysselsatta klasserna, den professionella serviceklassen, resterna av den lägre administrativa klassen och den lägre kreativa klassen till konsumtariat som inte har kontrollen över sin immateriella konsumtion.

Kampen mellan nätokratins kontroll över över informationsflödet och konsumtariatets vilja till makt över sin egen konsumtion radikaliseras genom att skillnaden mellan produktion och konsumtion av immateriell egendom raseras allt mer.

Den politiska vänsterns ideologiska kris efter att reformismen mist sin agenda att ta steg mot det socialistiska samhället har dolts bakom dess opinionssiffror och maktinnehav. Men likt alla populismer är även denna, dömd att frätas sönder av vardagspolitikens pragmatiska revision, då den inte är kapabel att utföra det ideologiska arbete som krävs för att omforma samhället.

Infosoc tar intryck av den vänsternietzscheanska filosofins granskning av idén om den enskildas fria val. I informationssamhället kan vi bara tala om kommunikation: kommunikation mellan samhällets medlemmar såväl som inom de avgränsade ekosystem vi vant oss vid att uppfatta som enskilda individer. Detta är en tillvaro där språket är allt och förhöjd komplexitet står mot suboptimal vinstmaximering.

Infosoc är en mångdimensionell rörelse, vars mål och mening innehåller krav på omdefinition efter förändrade förhållanden. Den tar tillvara den lokala kunskapen. Intellektuell äganderätt är den makt som informationsöverklassen kan utöva mot konsumtariatet, denna inlåsning av kommunikationen till påstådda individuella äganderätter förnekar hur mycket kreativt arbete är beroende av en mixningskultur av redan extisterande information.

Information är socialt konstruerad, marknader för fysiskt begränsade varor kan teoretiskt leda till optimal allokering medan immateriella marknader ofrånkomligen leder till monopolen då information inte är en vara med bristande utbud eller efterfrågan.

Information är makt, i dess mest fundamentala hänseende. Den flödar, men måste ha ett medium genom vilket den flödar annars blir den för utspridd. Den gör möjliggör alla handlingar, ändå kan den inte utföra något på egen hand. Inget är möjligt utan information. De som glömmer att makt och information är samma sak utsätter sig för underkuvande under den informationalistiska hegemonin.

Reellt existerande infosoc baserar sig på staten som socialt monopol på informationsdistributionen. Staten kan ge en engångsersättning till innovatörer, för att sedan lägga upp informationen på nätet. Staten understödjer också aktivt utveckling, forskning och experiment genom sin medvetenhet om det fria informationsflödets betydelse. En liknelse i dagens samhälle är att växla från en marknadsekonomi för immateriell egendom till en öppen informationsdelningskultur liknande universitetens.