« February 2006 | Main | April 2006 »
March 31, 2006
Ytan har sitt värde
Vi har fått lära oss att yta är en lyx, men yta och innehåll står inte i konflikt med varandra. Estetiken är vår sinnliga kommunikation. Vi är visuella och taktila känslovarelser som dras till ting som ger oss sinnlig njutning. "Form följer känsla" ersätter det gamla begreppet att form måste följa funktion. Det är den kritiska massan i massproduktion, distribution och kvalitetet som gör att stil spelar alltmer roll och vi lämnar monotonin bakom oss.
Uppfattningen att estetik är meninglös och värdelös är fel, estetisk njutning är gott i sig självt- inte det bästa eller högsta värdet, men ett av många ofta sammanlänkade värden. Den estetiska impulsen är en faktor bakom att medicinen allt mer går från att vara enbart botande till förebyggande och förbättrande.
Vårt krav bör vara: ge oss sätt att vara friska, smarta och snygga! Då kan vi glädjas åt livet.
Posted by Waldemar at 02:47 PM | Comments (0)
March 29, 2006
Public service- en svanesång
I förra veckan besökte jag Näringslivets Mediainstituts lansering
Det är nu Timbro som bedriver verksamheten som tidigare sköttes av Svenskt Näringsliv, och det är välkommet för vi har länge saknat. De medier som själva säger sig vara just granskande, granskar sällan sig själva. Bra arenor för mediekritik, särskilt löpande medianalys har saknats, och det behövs för att skapa ”media literacy” hos allmänheten men även i samhällsdebatten generellt. Situationen är annorlunda i USA, med många institut som genomför löpande granskningar. NMI har en svår och viktig uppgift framför sig.
Den första skriften var I statens och partiets tjänst- svensk public service under 80 år (som kan ladda ner från NMI:s site) av Anders Carlgren.
Carlgren skriver att många, inte minst företrädare för public service och de flesta politiker, har sedan starten hävdat att public service är oberoende från staten och står fritt från politiska påtryckningar. Carlgren vill tvärtom visa att Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion (UR) med sina politiskt tillsatta styrelser, snarare uppträder som statliga bolag.
Skriften är förvisso en intressant och tänkvärd genomgång av public service historia, och att anslaget från start har varit en politisk styrning kommunicerar författaren väl. Det är en journalistisk redogörelse, inget fel med det i sig, men jag tror att ett medievetenskapligt anslag skulle få med viktiga medieideologiska observationer och sätter det i ett sammanhang med tekniken och strukturer inom den publicistiska produktionen. Ibland uppehåller sig Carlgrens rapport något mycket vid sökande efter enskilda personers nätverk och handlingar. Kremlologi finns det förvisso utrymme för i dagens Rosenbad, men det kan lätt skymma för djupare analyser.
Det problematiska med anslaget är att det isolerar problemen till bara gälla ett parti (föga förvånande sossarna), men den syn som har hafts från borgarna har inte alltid varit öppen genom åren och jag tror att public service har varit mer påverkat av generella strömningar i samtiden.
Inbjudna som kommentatorer var Niklas Ekdahl (DN), Per Gudmundson (SVT), Håkan Bengtson (Arena) förutom författaren. Debatten blev något för polariserad, med journalister som värjer sig och socialdemokrater som försvarar rådande situation. Parad och ripost, efter välkända mönster.
Håkan Bengtson var förvisso i en svår sits, men det hade varit intressant om han väckt en mer radikal kritik av public service kontra multituden. Det hade varit mer produktivt, även från vänstersynpunkt och visst fanns kritik av public service även därifrån tidigare. TV-huset blev gott när det målades rött. Det bör tillägas, för balansens skull att det skulle kunna gå att skriva en utmärkt liberal mediekritik av dagens medieklimat efter avregleringen.
Vänstervridningen av media kom upp, där man diskuterade om det berodde på samhällets slagsida åt vänster i allmänhet eller på en särskild vänstervridning hos journalister. Finns en gemensam norm för kåren? Per Gudmundson och jag hade diskussion om detta. Per har rätt, visst, man för samtal om journalistikens innehåll på redaktionen och inom kåren. Men jag undrade utifrån vilka ramar och hur dessa sätts.Den mycket enhetliga journalistrekryteringen och en kåranda skapar ett visst klimat. De flesta journalister måste räkna att arbeta med antingen Bonniers eller public service
En intressant alternativ syn som ibland tas upp är den att redaktionerna och facken i medierna har varit mycket starka genom att ägandet har varit diffust (SVT ägs av alla och ingen), vilket har lett till att de kunnat homogenisera medieklimatet.
Debatten om public service tror jag kommer förändras. Den tätare kontroll som Carlgren skildrar beror på att det nya medieutbudet och de många helt nya medierna fragmentiserar offentligheten, och samma kontroll inte kan utövas av några få kanaler. Man vill behålla det man har kvar av kontroll mer noggrannt. De stora medierna har svårare att sätta agendan för hela samhället. Man gick från Expressen- bloggare till att idag försöka få in bloggosfärens vitalitet under den egna loggan.
Motexemplet att BBC har genom sin offensiva strategi gjort att brittiska tidningar inte satsat så mycket på nätet, stänger ute just de modernistiska medierna och öppnar ett utrymme för andra aktörer.
Många av lösningarna på public service problem koncentreras till att ett politiskt maktskifte är nödvändigt vid valet för att förändra något. Det synsättet ger en gamble som är farlig, tänk om man förlorar? Finns det inga alternativ kvar då? Där springer tekniken förbi, och vi får en annan mediedebatt än dagens.
Posted by Waldemar at 09:00 PM | Comments (0)
March 28, 2006
Mer om kaffe och hjärtinfarkter
Gilbert L. Ross, M.D skriver bra om det senaste larmet om kaffe och hjärtinfarkter.
Ross skriver i sin artikel:
Also, there have been several other studies that attempted to evaluate possible links between coffee intake and heart disease, and the results have been variable. Caffeine can increase blood pressure but only for a short time. There is no other biologically plausible reason why coffee should cause heart or other vascular effects.
Posted by Waldemar at 09:00 PM | Comments (0)
The tie is the new smoking
There is a new moral crusade in town, the crusade against the necktie.
May seem weird at first, but the necktie is one of the still most visible symbols for a person being in authority. Now, there are even health reasons being cited against wearing ties for the medical profession .
While the finding merely points out that medical personnel should wash all their clothes properly (and that is incidentally one reason that the bowtie is still fashionable among doctors) it will certainly be used for the purpose of making the tie unfashionable on aesthetic values.
But the mis-guided egalitarianism of the tie-less society might strike back at ourselves. Wear a tie is showing that you are in a position of authority, a position fewer are willing to take today. In politics, the sciences and in business there is a less take-charge attitude, in order for a vaguer socially driven leadership to function. As pointed out by David Riesman in his classic book The Lonely Crowd this has its advantages but it does have some very real disadvantages in that authority ultimately is also about taking responsibility.
Clothes communicate values that have been associated with them, and the dark side of the tie-less society is its signal of not taking responsibility. Symbols sometimes do have their point, and loosing the tie we will still continue to make distinctions through our clothing. In fact, we do so more than ever today, and we are just starting to make social statements through the redesign of our bodies.
Ultimately, we might loosen up the tie, but lets not loosen up the good values associated with it.
Posted by Waldemar at 08:36 PM | Comments (0)
USA:s invandringspolitik är tiltad
Jämförelsen mellan Sveriges och USA:s invandringspolitik blir alltid skev. USA är ännu ett land med hög invandring, Sverige har stängt ute arbetskraftinvandring (även om vi lyckligtvis inte antog några undantag från invandringen från de nya EU-medlemmarna).
Men, det bor inte hindra att man riktar en liberal kritik mot USA:s nuvarande vändningar i politiken. I invandringspolitiken har presidenten förlorat till yttergrupperna som tidskriften Reason påpekar i Bush Presidency dies at border- how the administration lost control of the immigration debate. Debatten förs oroväckande mycket mellan en Lou Dobbs som vill förbjuda St.Patrick's Day parader då de inte är tillräckligt "amerikanska" och La Raza som viftar med mexikanska flaggor i Los Angeles.
Kombinationen "skydda oss från terrorister" och "skydda jobben" är farlig och har kostat USA viktiga intellektuella och forskare genom strängare visumregler. Att gästarbetare skulle ta högutbildade amerikaners jobb låter jag vara osagt...
Arnold Schwarzenegger ger ett vettigt intryck i den infekterade debatten. Dock så borde han peka ut vad sin egen situation: skillnaden mellan legal och illegal invandrare är inte en hård distinktion (sans papier). Det straffar i längden de som följer reglerna.
Men att "bli amerikan" är ett väldigt vitt begrepp. Amish-folket är en enklav i det amerikanska samhället som ännu kallar andra amerikaner för "engländer". Ändå är de lika amerikanska som äppelpaj, för ett sådant radikalt annorlunda levnadssätt fungerar. Det amerikanska är inte färdigt, det är pågående förhandling där man har möjligheten till flera utfall. Ett litet sådant exempel är att amerikanska dagstidningar börjar ha seriestrippar på spanska.
Skulle Metro kunna ha en seriestripp på farsi eller polska? Jag lämnar frågan öppen med min förhoppning, men ser svårigheten. En assimilering till "svenska" värderingar skulle inte gå lika bra.
En frustrerad lägre administrativ klass och en arbetarklass som ändras till serviceklass, och som inte känner igen sig i dagens samhälle. De ser den traditionella goda jobben de utbildats till försvinna, kan de fås att kasta skulden för utvecklingen på alternativa livsstilar, utlänningar (där muslimer i dag sticker ut mest) och traditionella faror medan den kreativa klassen försvinner ut i de alltmer markanta internationalistiska enklaverna. Det skulle egentligen inte behöva vara en problematisk utveckling, om vi tog rätt debatt om det.
Det är inte så konstigt att därför partierna runt om i Europa och tyvärr även i Sverige försöker att tala till dessa grupper och de lösningar de föreslår förvärrar problemen. Att leva i ett samhälle handlar om individer och om att förstå vikten av en radikal internationalistisk politik.
Posted by Waldemar at 08:04 PM | Comments (0)
March 27, 2006
Internet ger konspirationsteorier problem
Framtidstanken tar upp frågan om konspirationsteorier.
Det sägs ofta i dag att vi lever i en tid då konspirationsteorier frodas främst tack vare nätet. Jag är inte säker på det.
I en alltmer fragmentiserad medieverklighet, där mainstream medierna inte klarar- eller kan- styra debatten uppstår självklart lokala berättelser. Narrativ som kan bli livskraftiga, men frågan är om de blir hegemoniska. Kan de bli ett meta-narrativ för samhället?
Det var nog enklare i en värld av mer långintensiva kommunikationer. Vi behöver inte gå till klassikerna för att reda ut frågan, utan bara tillbaka till det avlägsna 1990-talet.
Spaceman I always wanted you to go
Into space, man
Inter-galactic crimes
Spaceman I always wanted you to go
Into space, man
Inter-galactic crimes
Så sjöng Babylon Zoo i det som skulle vara signaturmelodin för en av årtiondets stora vurmer: UFO- fenomenet.
Det rörde sig om mer än bara one-hit wonders, populärkulturen var full av referenser till utomjordingarna. De var här ibland oss, och memen rörde sig även bland mer seriösa delar av samhället.
Oftast så spreds informationen genom fanzin men exploderade sedan genom just Internet. Internet hjälpte memen att spridas, men exponerade den också för granskning. Bevis kunde utforskas med större lätthet än tidigare, det var bara en sökning bort. Hur kunde det komma sig att det inte fanns fysiska bevis? Hur kunde regeringar städa bort alla de myriader av observatörer som rimligen måste finnas på nätet?
Jo, UFO-entusiasterna finns ju kvar. En sökning på nätet ger många träffar, men jag tror att deras möjlighet att direkt påverka mainstream inte finns där längre.
Internet innehåller en funktion av kritisk rationalism som är väl värd att ta fasta på. Den märks inte omedelbart för oss, det finns perioder vi kan uppfatta att en massa dåliga tankar verkar dominera det samtida tänkandet. Men i slutändan elimineras de sämsta genom uteslutning.
WTC-konspirationerna kommer från sin koppling till en äldre idémiljö, och det är talande att Charlie Sheen just kommer från en sådan isolerad rest som Hollywood-eliten i många fall är. Där har många äldre memer dröjt sig kvar, och blivit en del av livsstilen.
Det betyder inte att allt står rätt till i en panglossisk värld, men man måste istället utföra det svårare arbetet att söka hur idéer och strukturer påverkar människor att agera på långt mer indirekta sätt.
Det hegemoniska samhället är nog borta, men med rätt memetisk ingenjörskonst kan man hålla memer isolerade och hyfsat harmlösa. Det och en öppenhet som genomlyser tankar som inte håller vatten.
Posted by Waldemar at 11:20 PM | Comments (0)
Upplagd på bloggkartan
Jag har placerat min blogg i Stockholm på bloggkartan.se
Posted by Waldemar at 05:42 PM | Comments (0)
Death and taxes graphically illustrated
Visual illustrations are a great way of showing a point. One of the important visualisations to be made is about clarifying abstract and hard-to-grasp concepts, like government expenditures.
A very good example is made here, illustrating the federal expenditures of the US. It gives, through its simplicity a clear image of what the federal government's priorities.
Now, the author takes this as an example of asking why the government spends so much on the military. Valid question but I find one easy reply in pointing out that the US is a federal state. Much of what author finds as legitimate expenditures are not done by the federal government- but by the individual states.
I'm afraid that a similar diagram of Sweden wouldn't look as cool. We are a much more centralized country than the US. Various kinds of welfare grants amount to 42.5% of the government's expenditures of taxes. Defence, the legal system and the educational system are minuscule in comparison (thanks Centerextremisten). It might not be a fun diagram, but it would be instructive, and it would pose us the same question as clearly. Are we really spending tax money in a good fashion?
The question would have been more difficult to visualize without the graphics, and I cannot help but wondering if a more visual society will pose different political questions than a society that was more dependent on statistics.
Posted by Waldemar at 03:07 PM | Comments (0)
March 26, 2006
Det farliga kaffet
Det svarta giftet skriver Svenska Dagbladet under en larmrubrik. Men problemet är att artikeln inte ger en djupare bild, därför blir larmet så vagt.
Larm bör ses i perspektiv av läsarna. Särskilt när det gäller multifaktorala faror som hjärtinfarkt.
Posted by Waldemar at 11:32 PM | Comments (0)
Så blev Google Antikrist
IBM
Microsoft
Google
Samtliga är företag som mött stor kritik från resten av samhället. Jag var till en början förvånad över de väldiga mängder energi som lagts på att kritisera dem. Det var i.ofs. innan jag blev riktigt biten av Internet-flugan, och visst har företagen gjort saker som inte är bra.
Men kritiken går utanför enskilda händelser, allt "Big Blue" gjorde på 80-talet var dåligt (fast nu har de snarast blivit en "good guy").
Det är säkerligen kopplat till att företagen varit portalfigurerna i respektive Internet-revolution, så vi gör dem till symboler för både våra förväntningar och farhågor. Det är inte så rättvist alla gånger, och man bör betänka att självreglering i de allra flesta fall är mer kraftfullt än lagstiftning.
Posted by Waldemar at 02:45 PM | Comments (0)
Plåga inte agnet
Bloggen As it happens... in Japan berättar om en underlig artikel i GP: Djurskyddsmyndigheten vill stoppa fiske med levande bete.
Instämmer i Stefans reflektion om att då borde väl fiske i allmänhet räknas som djurplågeri? Trots allt så dör väl även den uppfiskade fisken också vid de flesta fångster?
Posted by Waldemar at 02:20 PM | Comments (0)
Spetsa forskningen?
Satsa på spetsning av forskningen! Det är det mantra som i dag dominerar forskningspolitiken. Oftast går idéerna ut att man skall välja ut ett fåtal forskningsområden som Sverige är bäst eller världsledande på och prioritera.
Jag anser att spetsningen skulle vara ett misstag. Det sägs att Sverige ligger bra till när det gäller FoU, men då ser man dels bara till det vaga begreppet av andel procent av BNP (bara för att man spenderar mycket pengar behöver det inte ge resultat), dels så är utgifterna koncentrerade till just äldre forskningsområden- områden som redan gett resultat och som ligger etablerade industrier nära.
Vi vet inte vilka forskningsområden som kommer att bli viktiga i framtiden, och inriktar vi oss på att detaljstyra anslagen finns risken att "spetsning" blir ett förtäckt företagsstöd. Visioner på detta område handlar inte i första hand om mer pengar, utan att kunna se strukturella problem. Den borgerliga alliansens gemensamma forskningspolitik tar en del steg i rätt riktning, men de skulle behöva renodla den mer och se vidare bortom den äldre formen av forskningspolitik. Det skulle innebära en hel del arbetsamma uppgörelser, men i längden är en reform av forskningspolitiken något vi alla vinner på.
Posted by Waldemar at 02:13 PM | Comments (0)
Socialdemokraterna har länge varit monarkins tillskyndare
Alla låtsas vara förvånade över Nalin Pekguls utspel om monarkin.
Det verkliga skälet till att (s) står bakom kungahuset, är dock nämligen att monarkin är en garant för Göran Perssons presidentstyre utan konstitutionella uppbackningar och skyldigheter. Med monarkin minskar trycket för en välbehövlig grundlagsreform. Floskler om "kvinnlig regent" (säkert det som behövs för att hjälpa ensamstående mödrar?) eller att vi skulle få en "nationell samling" kring monarken (vilket är en förlegad förhoppning) är utanpåverk.
Pekgul visar att socialdemokratin inte längre är socialdemokratisk. Socialdemokratin föll då den inte kunde stå emot den borgerliga demokratins politiska påtryckningar som ersätter abstrakta uppfattningar som "jämlikhet" med särintressens praktiska kalkyler och lägger man till trycket från globala marknader så ser man hur den demokratiska socialismen ersatts av stasism. Att så inte uppmärksammats i samhällsdebatten, beror dels på att termen "socialism" används som en luddig term för allt som innefattar "stor stat" (vilket inte är fallet) dels på att man gärna vill upprätthålla de smärre skillnader som finns mellan partierna.
Bubblan har brustit. En ny, annorlunda, politisk debatt står för dörren. Där är monarkin bara en sista rest från ett annat samhälle.
Posted by Waldemar at 01:46 PM | Comments (0)
March 22, 2006
Framtidens tidning. I dag!
Glenn Reynolds skriver om framtidens tidning, eller rättare sagt anser han att tidningarna borde gå in i informationsbranschen där de egentligen hör hemma och skippa trycksvärtan.
Det tror jag är ett bra råd, det är plattformar för information som är morgondagens media. Där kan både det skrivna och talade ordet rymmas under ett paraply.
Reynolds menar att man också måste ta bort sin slagsida till vänster för att kunna nå större grupper av mediekonsumenter. Själv tror jag snarast att man borde specialisera sig och inte försöka vara mediet som försöker att vara Mediet med stort M och täcka allt och alla i samhället (den fragmentisering av offentligheten jag skrivit om tidigare). Då kan man bli vital och även släppa fram fler former av journalistik.
Reynolds skriver om USA, men inte heller i Sverige är tidningarna någon större framgångssaga. Problemet i Sverige tror jag är bristen på starkare ägare som kan genomföra denna omläggning. Redaktion och fack styr kraftigt tidningars linje, och där har kravet på vinster lett till nedskärningar av det publicistiska materialet. Jag tror också att man skulle ha svårt att, som Reynolds anför, att ta till sig tanken på medierna som kollaborativ process med bidragsgivare utifrån.
Det borde ligga i journalisternas eget intresse att få till stånd dessa förändringar, för möjligheterna till god framtid för journalistiken finns.
Posted by Waldemar at 05:25 PM | Comments (0)
March 20, 2006
Bakom varje stor man står
... kanske inte alltid en kvinna.
På senare år har en det börjat drivas en tes att Albert Einsteins första hustru Mileva Einstein-Maric skulle ha varit instrumentell i skrivandet av Einsteins arbete med de genombrott han gjorde under Annus Mirabilis. Till och med att hon skulle ha varit den som gjort det mesta av arbetet.
Jag får säga att jag blev mer skeptisk till dessa tankar när jag läste den här artikeln.
PBS-dokumentären var viktig för att ge Maric-teorin ett genombrott i debatten, som Sveriges Television sände den under Världsfysikåret.
Posted by Waldemar at 05:21 PM | Comments (0)
La Fuga
Wired gav ett intressant exempel på hur RFID och dataspelsestetik används för att skapa upp liverollspel i Madrid.
Posted by Waldemar at 01:59 PM | Comments (0)
Nu är vi alla piratpartister!
I Sverige brukar det heta att vi alla är socialdemokrater i grunden, d.v.s. att en socialdemokratisk grundsyn på samhället styr hur vi formulerar vår verklighetsbild. En syn blir dominant och börjar att påverka även dess motståndares argument och referensramar.
Jag har bevistat debatter om upphovsrätt både i Europa och i Sverige, och mitt distinkta intryck är att debatten i Sverige är betydligt mer upphovsrättskritisk. Nej, inte bland politiker men de är inte opinionsledare utan opinionsföljare.
Det var tydligt när jag bevistade Timbro seminarie om liberalism och intellektuella äganderätter. Här borde väl den intellektuella äganderättens fana hållas högt? Trots allt, det normala för ”free market think tanks” är ett kraftigt stöd för intellektuell äganderätt. Det finns onekligen enskilda liberala debattörer som är reformistiska, kritiska eller t.o.m. vill avskaffa IP, men jag får intrycket att de är som sagt enskilda tänkare.
Vid många tillfällen utomlands så har jag upplevt att Eudoxas position är tämligen upphovsrättskritisk i sammanhanget (med bl.a. en person som uttryckte det som så att "what Eudoxa propagates is outright piracy"). Här i Sverige är det annorlunda.
Timbros Fredrik Erixon har ju skrivit positivt om IP, och deras linje liknar nog den mer traditionella men självklart blir den liberala linjen påverkad av det rådande debattklimatet.
Kvällen utgjordes av en debatt mellan Mats Ekelund och Nicklas Lundblad.
Ekelund diskuterade tre punkter: hur breda patent skall vara, negativa effekter och alternativ till patent.
Ekelund sade att utan äganderätter finns små incitament till kreativitet. Förutom när idén bakom en produkt är svårkopierad, så behövs det för att få avkastning på investeringen. Då Ekelund är konsult i läkemedelsbranschen så tog han upp denna som exempel (men menade att musik har ett för omfattande skydd). Det går faktiskt emot den diskussion som i Europa går mot att snarast uniformera immaterialrätten, och göra den mindre branschspecifik. Läkemedelsindustrin är dessutom något speciell genom att dess kostnader förvrids av allt större svårigheter att få läkemedel godkända, samt att skillnaden mellan generika och innovation inte alltid är så stor (se BiDil-exemplet). Kritiken mot läkemedelsindustrin har ju också kommit från liberalt håll.
Risken finns förstås att immaterialrätten begränsar idéspridningen, skapar upp transaktionskostnader och även ger överinvesteringar i lönsamma områden.
Alternativet till patent, påtalade Ekelund, var att staten köpte upp patenten på "viktiga" områden. Där påtalade han korrekt problemet att staten har svårt att vet vilka dessa "allmännyttiga" områden skulle vara, och dessutom skulle få problem med patent i angränsande områden. Jag undrar dessutom om staten verkligen skulle betala marknadspriser för dessa patent?
Ett annat alternativ menade Ekelund skulle kunna vara belöningar för innovation. Visst, han hade rätt i sin invändning att det kan vara svårt att definiera vad som är innovation eller inte, men något av det problemet har vi även idag och det talar snarast för att vi återigen behöver specificera olika former av immaterialrätt. Att prova något i stil med X-prize vore inte fel.
Vad jag definitivt inte tror löser problemet, som Ekelund föreslog, var mer forskning. Det krävs snarare marknadslösningar på problemet, och det är längre process, men som bättre tar tillvara även innovationer inom immaterialrätten själv.
Nicklas Lundblad är en titan. Han är ojämförligt en av de skarpaste tänkarna vi har på detta område. Då är det intressant att notera hur skeptisk han är till intellektuell egendom...
Lundblad började nämligen att gå igenom möjliga försvar för immaterialrätten. Han eliminerade rask parallellen till fysisk egendom, då immaterialrätten skapar brist på ett område. Det naturrättsliga argumentet tog han bort genom att det romantiska ensamma geniet har försvunnit i IT-eras "rip, remix, burn"- kultur. Argumentet om marknadsmisslyckanden förutsätter att staten vet vad som är optimalt skapande, och rättslig reglering ger inte automatiskt skapande. Även Lundblad diskuterade att investeringsintensiva branscher som läkemedel är ett gott argument för immaterialrätt, men nämnde att här bör man tänka på varför det skall även bör en immaterialrätt, när man redan har licensiering. Exempelvis Microsoft skyddar sina produkter främst genom licensiering, och där upphovsrätten blir en bonus. Det är transaktionskostnader för varje användare som motiverar immaterialrätten här, men för mjukvara appliceras ju redan individuella avtal (vilka vi ofta klickar snabbt förbi när vi installerat ett program). Transaktionskostnaden kan snarast bli att efterleva alla avtal.
Lundblad tog upp problematiken att prior art kan frysa innovationsgraden. Därför hamnade Lundblads slutliga försvar i evolutionära argument, det har vuxit fram gradvis en immaterialrätt- men han pekade på de klassiska immaterialrättsbaserade företagen just kan bli beroende av denna miljö. Registrering skulle kunna vara ett bättre alternativ till dagens lösningar.
Jag kunde inte undvika att väcka frågan om just utvecklingsländernas inställning till frågan (där det brasilianska exemplet är ett alternativ). Där var Lundblad något snabb med att mena att utveckländerna nog kommer att anpassa sig, då det ligger inom WIPO och man annars inte får investeringar. Jag delar tanken ju mer av content providers de blir kommer de ha lättare att ta till sig tanken på immaterialrätt, men lockelsen att snabbt lyfta sig genom en alternativ upphovsrättsregim är stark- särskilt som de underbyggs av idéer.
Till det lade jag till problemet med att Europas immaterialrätt ofta ses som väldigt svag av andra. I USA finns ofta tanken att det är OK att bryta ett EPO-patent då européerna sällan klarar av en process för att skydda sina patent. Det kan leda till en situation där en upphovsrättslig kapprustning sker, och hårdast patentlagar vinner. Det som talar emot det är ju att hårda patentlagar inte behöver betyda starka eller bra patentlagar.
Debattörerna hade inte ett riktigt bra svar varför Sverige har en så stark rörelse som är kritisk till upphovsrätten. Kanske genom en längre öppenhetstradition, men det främsta skälet tror jag beror på att de länge har mötts av ideologisk walk-over vilket har vridit debatten i deras riktning. Det har fördelar och nackdelar, som sagt.
En annan viktig fråga som väcktes av publiken var det mer aktuella problemet med tekniska skydd och därigenom teknikens lojalitet mot användaren. Tekniska skydd kan förvisso vara en del av lösningen, men inte den enda lösningen, och kan dessutom stänga ute konkurrens.
En mycket intressant kväll hos Timbro sålunda, även genom att se publikens reaktioner på debatten. Det välformulerade och framåtblickande försvaret för dagens immaterialrätt saknades, och många i publiken var allt lite chockade över det och hade inte uppfattat att skiftet skett även i den liberala debatten. Att denna viktiga framtidsdebatt främst hamnat bland nischdebattörer inom det borgerliga lägret har berott på att det finns reella konflikter inom "borgerligheten" där sidorna inte är tydliga att dela upp mellan "höger" och "vänster" alla gånger.
Det är en utveckling som både rymmer fördelar att tänka innovativt inom, men är samtidigt ett tecken på att det samtida debattklimatet för ofta tänker taktiskt. Det spelar ju roll vilka som för debatten mellan sig.
Posted by Waldemar at 01:32 PM | Comments (0)
March 17, 2006
Vilken är kortaste vägen till Pavonis Mons?
Google har lagt en upp en karta av planeten Mars, i samma anda som Google Earth. Nu kan man äntligen hitta. För självfallet vill man ju förbereda sig inför resan, eller hur?
(bilden är från NASA)
Posted by Waldemar at 12:30 PM | Comments (0)
Vill du invandra? Då måste du gilla porrfilm!
Den som vill invandra till Holland måste numer ta ett första test, där det ingår att se på en film där två homosexuella män kysser varandra och där en topless kvinna spankulerar upp på en badstrand med brösten i vädret.
Testet sker på holländska ambassader utanför landet. De som klarar av att se filmen visar att de förstår holländska värderingar.
Efter den första puerila skadeglädjen över tanken att konservativa mullor och strikta katoliker blir högröda i ansiktet, så blir min reaktion långt mer tveksam. Det handlar om skillnaden mellan tolerans och acceptans. Man måste tolerera andra människors fria handlingar som inte skadar någon annan, men man behöver inte acceptera dem. Nog finns det holländare som skulle reagera på filmen.
Att dessutom EU-medborgare och folk från "fina" länder, eller de som har tillräckligt mycket pengar med sig undantas (som om man inte kunde vara bigott om man är rik) pekar på att man återigen inte tar grunden för toleransen på allvar. När holländarna dessutom censurerar filmen för Iran (för annars skulle den inte få visas) så försvinner poängen.
Posted by Waldemar at 12:09 PM | Comments (0)
March 16, 2006
Svensk Tidskrift återuppstår
Klassiska Svensk Tidskrift verkar vara på väg tillbaka. Det kan vara väl värt att gå in på deras sida och ta en prenumeration. Sverige behöver fler frihetliga röster i debatten.
Posted by Waldemar at 09:34 PM | Comments (0)
March 15, 2006
Albert Einstein recommends you to read Techne
Hey, I got endorsed by a genius
This is a fun dynamic image I found on hetemeel.com and you can make your own on the same site
On a more serious note it shows that picture manipulation is now a child's play in the rip, remix and burn culture of the third Internet revolution. How far can we take the manipulation of this image of Albert Einstein, what are we allowed to make him write in this game?
I also come to think of our time's reverence of Albert Einstein, of which I wrote last year. Is he still the posterboy of science?
Posted by Waldemar at 06:02 PM | Comments (0)
Vikten av en bra dokumentförstörare
Ofta när man diskuterar säkerhet så ligger fokus på digitala transaktioner och på säkerhet för företagen. Det gäller även kreditkortsföretag. Hur väl skyddas dock vi konsumenter? Hur väl kontrolleras ansökningar som görs i vårt namn?
En kuslig sedelärande berättelse berättas av en kille som precis som många andra fick otaliga erbjudanden om att skaffa nya kreditkort. Som de flesta andra så brukade han riva sönder dem, men är det tillräckligt? Nej, visade det sig då han ansökte om ett kreditkort på ett sätt som borde ha fått kreditkortsföretaget att reagera.
Kusligt, som sagt. Kanske dags att investera i en dokumentförstörare som gör konfetti av dokumenten.
Posted by Waldemar at 03:43 PM | Comments (0)
March 13, 2006
Statligt slöseri är inte ett problem längre
En rolig bok om skatter och statligt slöseri som jag läste nyligen är The Bumper Book of Government Waste av Matthew Elliot och Lee Rotherham. Det är en bok som beskriver de ofta absurda saker som en modern stat lägger pengar på, och får en ofta att vilja skratta om man inte visste att ämnet egentligen är tragiskt. Ibland får jag hålla med Mail on Sundays recension om att det kan bli lite väl mycket tårta på tårta och naturligtvis är inte de mest komiska exemplen på slöseri egentligen problemet. £5000 i bidrag till en japansk konstnär som skall gå på lina efter 48 öl är ju faktiskt lappri jämfört med arbetslöshetskassan.
Man kan fråga sig, varför är detta så OK? Varför tycker snarast medborgarna att det är bra med statligt slöseri? Trots är det väldigt många människor som inte är berörda som skulle bli förbannade om inte kommunen har en egen blåsorkester. Att pampar äter gåslever i Bryssel möts numer med ett litet tystat hummande. Mona Sahlins tobleronegate då politiker fick avgå för att de inte betalat tillbaka ett privat utlägg på kontokortet tillräckligt snabbt är långt borta.
Kanske därför att väljarkårens demografi har förändrats. Majoriteten utgörs inte längre av arbetare, ej heller av offentliganställda utan av bidragstagare. Om man bortser från ålderspensionen är det den övre medelåldern, 50–59-åringar, som toppar bidragsmottagandet år 2005. Arbetsföra mellan 20-64 år, gör i dag anspråk på hälften av de offentliga utgifterna. Åldersgruppen använder en fjärdedel av dessa skattepengar till att finansiera sin förtidspensionerade frånvaro från arbetsplatser och till sin långtidssjukskrivning.
Den som väljer att arbeta heltid får kanske lite mer att röra sig med per månad, men om du har ett gott avtal så kan du få 80% av lönen (sämsta fall 65%) och full kontroll över din tid.
Hans L. Zetterberg skrev
I ömsesidig samverkan kan ett stort antal människor med medborgarlön skapa nya livsstilar för sig själva, sina familjer och hushåll. De får egna normer och värderingar som hävdar sig gott mot det arbetande folkets normer och värderingar. När väldigt många har alternativlöner och tillfredsställande livsstilar blir också de procent av marknadslönen som råkar skilja arbete och icke-arbete inte värda den tid och kraft ett heltidsarbete kräver. Det gäller i glesbygden där fritiden kan fyllas av jakt och fiske och trädgård. Det gäller i städerna där en myckenhet av gatulivets omväxling erbjuds till massorna både på dagtid och på kvällstid. Gardet med medborgarlön utgör nu ungefär 1, 4 miljoner, eller var femte väljare. De är så många att kluster med livsstilar för varaktigt icke-arbete uppstått, livsstilar som utövarna gärna vill slå vakt om.
Så röstar också dessa grupper mycket troget s+v+mp. De är den sista stabila väljargruppen, fastare än de offentliganställda. Arbetssjuka, långtidssjuka och förtidspensionärer är grupper där s+v+mp uppnår absolut majoritet.
Egentligen har alltså Reinfeldt och de nya moderaterna gjort fel. Man skulle inte ha blivit det nya arbetarpartiet, för det är en grupp som inte är lika stor och inflytelserik som de bidragsberoende. Det är den gruppen, om man nu vill sträva efter att spela efter det nuvarande svenska samhällets regler utan att medvetandegöra nya grupper som har att vinna på förändring, som man nödvändigtvis måste vinna. Kanske får vi se Moderaterna ta ett steg till?
Självklart får utvecklingen effekter på samhället, både det svenska och det brittiska, och det gör ingen nytta att med moraliska brösttoner à la borgerliga ledarsidor ondgöra sig över detta. Det gäller att ta samhällsanalysen djupare och finna alternativ.
Den äldre arbetsmoralen är borta, och nog finns det fler som uppfattar att £140 000 för en studie som konstaterar att människor inte kommer att gå på kaféer som serverar dåligt kaffe är ganska OK och en i sammanhanget vettig användning av skattepengarna.
Posted by Waldemar at 09:40 AM | Comments (0)
March 08, 2006
Snusförnuftigt
Jag åker ut på resa några dagar för att lära mig mer om snus och skadereduktion, då har jag mer att skriva här på bloggen.
Posted by Waldemar at 07:22 AM | Comments (0)
The first neuropolitical debates
My colleague Anders Sandberg writes an interesting piece about neuropolitics. It is clear that the brain and its states is becoming an increasingly more tense area for policy.
The problem is that the rudimentary neuropolitics we have today is dominated by older considerations and a view of the body that does not work well with today's medicine and opportunities. That is why a debate is so necessary, as I fear that the last vestiges of a conservative pre-neuropolitical neuroethics might be to persuade politicians and policymakers of instigating a very restrictive policy on neurological modifications. What we really do not need would be the idea of organizing a new Asilomar-like conference for the mind.
Posted by Waldemar at 07:05 AM | Comments (0)
March 07, 2006
The Capitalist Ball- dancing at the edge of the future
Rome never looks where she treads.
Always her heavy hooves fall
On our stomachs, our hearts or our heads;
And Rome never heeds when we bawl.
Her sentries pass on-that is all,
And we gather behind them in hordes,
And plot to reconquer the Wall,
With only our tongues for our swords.
Rudyard Kipling- The Picts' song
I attended The Capitalist Ball in Brussels lately, and I agree with Paul Belien's article in the Brussels Journal that it has become one of the most important venues for liberals in Europe.
It was a joy to see that many more of the guests work with actively seeking contacts, unfortunately it has not always been the case.
I partially agree with Mr. Belien when he discusses the combination between economic liberty/social conservatism. No, not his opinion that we should add more social conservatism, both because I do not agree with social conservative ideas and because I think it would be a dangerous strategic mistake.
Mr. Belien is namely right about that we should focus more on moral values. The economic debate about the welfare state is dead, the welfare state won. Mind that socialism lost too; today's social democratic parties are far more accepting of free markets, private property and socio-economic differences than "non-socialist" parties were in the 70's.
But economic arguments cannot derail the welfare state. Economic arguments try to persuade the lower rungs of the administrative class, that stand much to loose from dismantling the welfare state. Hence the economic debate about taxation, competition, unemployment etc do not budge. Capitalism might be cool, but as you do not know what it contains you find it proper to use it for other purposes.
Therefore I think that in order to find new groups, that have vested interests in moving towards a more free society we need to look at other issues.
This might be a part of the solution that Belien also adresses. There is hardly any civil society and philantropy in Europe. Think tanks and political work cost money, and we cannot solely depend on US stakeholders crossing the pond. We very much need to for an open environment and outreach to the public in order to get funding.
There were certainly hopes of this happening at the Capitalist Ball, so there is good hope for changing strategy and making Europe freer.
Posted by Waldemar at 07:20 PM | Comments (0)
March 06, 2006
Palme onanerade i Big Brother huset
I Veckans Nyheter så visades ett inslag om "Olof Palme" som betedde sig som en grisig Big Brother-deltagare.
Nåväl, det var väl dags att förhållandet till Palme normaliserades och att det går att skämta med honom 20 år efter mordet. Problemet är att politisk satir inte finns idag. Plumpheten gör att all den udd som faktiskt skulle kunna finnas går förlorad. Bra politisk satir kräver en del kunskaper om det man skojar om och Palme-inslaget hade kunnat göras om vem som helst. Det hade lika gärna kunnat vara Gösta Bohman som lade en brakare i Big Brother TV.
Förmodligen kommer inslaget att bli kontroversiellt, men den verkliga kontroversen borde vara att om det inte finns en god politisk satir så kan man inte åstadkomma ett välbehövligt häcklande av makten.
Posted by Waldemar at 11:10 PM | Comments (0)
March 04, 2006
Longevity is beneficial to humanity
Richard Tomkins’ Why immortality would be a dead loss for humanity (FT, February 28) makes the erroneous assumption of equating longevity with stagnation.
A theme in literature is of a society where a cure for ageing has been discovered and everybody dies of ennui. In a society dominated by ageism it might be true, where otherwise healthy elderly are excluded from society.
The author F. Scott Fitzgerald pointed out that "the problem with the American dream is that it does not have second act". Old age has traditionally been connected to passivity and infirmity. Now, through science and technology it not only possible to live longer, but also healthier, enabling people to live more active lives with second acts.
Generational attitudes of the elderly are less static than before. Some elderly adapt to change better than some youth. The combination of a sharp mind, youthful body with maturity and experience might open for more radical reinvention of society, careers and identity. A long life opens up for new phases in life, where study, retirement and work could be alternated.
Mr. Tomkins states that he would not mind himself an expanded lifespan of decades in order to follow his grandchildren’s and society’s developments. It is this curiosity and desire for virtuous actions that drives most people wish for lengthening their life span.
Instead of hoping for finite goals for longevity research we need to develop more options to express the creativity inherent in humanity.
Posted by Waldemar at 04:11 PM | Comments (0)
March 02, 2006
¡Porque el Contra café me gusta más!
En spännande artikel i Reason beskriver hur nu besvikelsen börjar sprida sig inom vänstern angående rättvisemärkt kaffe med arga bönder, lurade konsumenter, en förborgad CSR-byråkrati och gräsrotskampanjer som blivit företagsmässiga.
Ytterligare ett skäl att köpa ett visst kaffe från Nicaragua.
Posted by Waldemar at 09:11 PM | Comments (0)
What I have been up to lately
I have been for a week in Brussels, discussing with some of my contacts, and finding some interesting new solutions for Eudoxa. More of that to follow. And I finally got around to snap some pictures.
Changing the world is good cheer!
Not just intelligent, but cute too! Me and my colleague Alexander Sanchez before the meeting at the Amigo Society.
It was a long time since I met my colleague Lene Johansen. Here we are in front of a sculpture inside the European Parliament.
Posted by Waldemar at 12:19 PM | Comments (0)