« När mangan kom till Sverige | Main | The Free Europe constitution »
April 12, 2006
Ateism vs. gud på Kulturhuset
Den 5 april anordnade bl.a. förbundet Humanisterna och Kyrkans Tidning en debatt om Ateism kontra religion på Kulturhuset.
Det var en kanske något ojämt upplagd debatt. Christer Sturmark från Humanisterna var ensam ateist mot fyra kristna- Charlotta Levay från tankesmedjan Civitas, Helena D'Arcy från katolikernas Respekt, Christina Doctare samt journalisten Mats Gellerfelt. Då fanns inte representater för andra sorters humanism, eller post-humanism, eller andra religioner med, något som jag tror debatten hade tjänat på.
Debattupplägget fick till effekt att Sturmark fick vara mer aktiv och provokativ i debatten för att märkas. Han påpekade att han inte fann gudstro mer relevant än annan vidskepelse och "tomtar och troll". Detta fick Mats Gellerfelt att börja mumla irriterat om sin "barnatro" och han iallafall kunde "tro på vetenskapen" för sedan abrupt lämna debatten. Efter det blev debatten långt mer infekterad än den hade behövt vara tyvärr, och Sturmarks argumentation föranledde inte en sådan reaktion.
Sturmark gjorde en intressant skillnad mellan ateism och humanism. Ateism är ett kunskapsteoretiskt ställningstagande, med humanismen är ett etiskt ställningstagande. Sturmark argumenterade övertygande för sin sak, men jag fick intrycket av att distinktionen också har öppnat dörren för en urlakning av humanismen. Alla, även kristna, kallar sig idag humanister och Friedrich Nietzsches varning att ett humanistisk sekularisering skulle kunna gå fel genom att humanismen bara blev en kristendom utan gud kändes aktuell. Det är även relevant att ifrågasätta den kristna etiken.
Frågor ur den post-humanistiska diskursen, där man diskuterar hur människans begränsningar förändras, och förändrade avgränsningar mot teknik och miljö, kom inte upp som frågor- vilket är förståligt i.ofs. då dessa frågor inte finns på agendan ännu. En sådan intressant materialiastisk fråga kan ju vara utpekandet av centrum i hjärnan som styr beteenden, som t.ex. religiositet, och vad det innebär för vår människosyn.
Den kristna debattsidan präglades av katoliker. Det är intressant att se hur den svenska kristenhetens intellektuella ådra nu tagits över av katoliker.
Kristdemokratisk Samling (KDS) var ett parti med tydliga rötter i Pingströrelsen, men det var en för snäv idégrund för att bygga ett vital och större parti på.
Svenska Kyrkan är fortfarande teologiskt underställd statens ideologi, med ett särboskapsförhållande som ger problem.
Alltså behövde man ta in den nythomistiska ideologi från kontinenten som präglat många kristdemokratiska partier. Namnbytet från KDS till Kd var inte bara för syns skull.
Med katolikerna blir den teologiska diskussion annorlunda än den debatt som vanns av Ingemar Hedenius bok Tro och vetande. Den intellektuella debatten kan tjäna på denna förändring.
För normalt är den religiösa grunden för många filosofiska "God-botherers" är intimt sammanlänkad med andra tankeriktningar. Det var inte en slump av Christina Doctare anklagade Sturmark för att använda "manliga härskartekniker" i debatten. Att många i publiken gång på gång ventilerade om att de "kände sig kränkta" av ifrågasättande åsikter, att ekosofin har vunnit insteg bland det svenska samhällets beslutsfattare eller att man anklagar ateismen för att stå bakom den franska revolutionen, nazismen och kommunismen.
Ett påstående som känns underligt med tanke på den franska revolutionens öppna ateistiska religion (där Nôtre Dame omvandlades till "Förnuftets tempel"), nazismens religiösa tankestruktur och socialismens i grunden kristna kosmologi (via Hegel).
Vi lever i ett paradigmskifte där värderingar har en aktualitet, och där många önskar en känslomässig försäkran om en säker grund för dessa. Dock så minskar religiositeten generellt i det västerländska samhället, även i USA, så dess förnyade aktualitet tror jag beror på att religiositeten (i dess olika former) är en efterfrågad mem i röststarka segment i samhället.
Sammantaget blev intrycket av debatten att kunde ha blivit mycket givande, men tråkigt nog hamnade genom olyckliga omständigheter på en lite för infekterad nivå- samt att spänningsfältet mellan den svenska humanismen kontra kristendom borde kompletteras för att diskutera en kontemporär ateism kontra gudstro.
Posted by Waldemar at April 12, 2006 10:25 AM