« Identitetsseparation | Main | När mangan kom till Sverige »
April 09, 2006
Filosofidagen
Den 25 mars anordnade Bokförlaget Thales en filosofidag på ABF i Stockholm, dit jag var bjuden, som var väl värd att gå på. Dagen hade mycket intressanta föredragshållare och diskussioner och måste ha varit det närmaste filosofin kommer en vårsalong. Kunde man ana nya trender inom filosofin? Sitter vi ännu och gör variationer på Platon? Det är det man brukar säga att filosofin ännu gör.
Mats Rosengrens föredrag om Ernst Cassirer var väldigt intressant, inte minst då Cassirers neokantianska grund står i stark kontrast till Martin Heideggers filosofi. De två hade också en djup dispyt. Som jude fick Cassirer sedan fly till Sverige och fick medborgarskap och arbete för en tid vid Göteborgs universitet. Där skrev han också en bok om Axel Hägerström, vilket gör honom mer aktuell för Sverige trots att han är nästintill bortglömd här. Heideggers inflytande blev mycket stort, särskilt på efterkrigstiden, och det skulle vara bra om man lyckades få upp den debatt som fanns kring honom även från 20- och 30-talen, även om jag inte vet om Cassirer riktigt skulle vara svaret.
Debatten mellan filosofen Torbjörn Tännsjö och teologen Ann Heberlein var också givande. "Vad är ondska?" var temat.
Etiker i dag undviker att vara normativa i sina uttalanden, och föreslår därför ramar för att bedöma företeelser som bra eller dåliga– inte som acceptabla eller oacceptabla. När dessutom etiken hackas upp i många småområden, så är en sådan diskussion välgörande. Det blev en debatt som bjöd på överraskningar främst från Tännsjö genom hans diskussion om biologins påverkan. Kan man genmodifiera bort ondskan? En komplex fråga, som kan tyckas ogenomförbar eller till och med farlig vid första anblicken. Men med en diskussion om värderingar och ett koncept om morfologisk frihet så kan man ta ett nytt spår i debatten.
Särskilt givande fann jag att man kom bort ifrån TINA (There Is No Alternative), en något uppgiven ton där man sett det för dagen praktiska som det enda alternativet. Filosofi kan vara både en reflektion, men även ett sökande efter nya problem och lösningar.
Inger Enkvist höll intressant föredrag om spanska filosofer under 1900-talet. Jag får säga att förutom José Ortega y Gasset så fann jag inte att övriga filosofer som togs upp som t.ex. Miguel de Unamuno eller Fernando Savater riktigt fångande mitt intresse. Delvis beroende på okunskap så klart, de var förutom Ortega y Gasset inte riktigt kända utanför den spanskspråkiga världen och mitt intryck var att de främst blev avläggare för andra riktningar utan att skapa upp något nytt. Självfallet så påverkade de också av Spaniens slutna klimat under Franco-tiden. Tillhör man en kulturkrets så drabbas man av dess förtvinande även i exil.
Enkvist har dock gjort ett viktigt arbete, då vi känner till för lite om andra europeiska länders filosofitraditioner, för att kunna förstå dem nu när vi befinner oss i EU. Alltför ofta kommer dessa tänkare till oss först via omvägen från USA.
Posted by Waldemar at April 9, 2006 08:23 PM