« Rätt om forskningspolitik | Main | Giornale svedese: Purtroppo gli italiani decideranno loro stessi su Berlusconi »
April 07, 2006
Forskningsimperativet
Finita medicinska mål, att vi borde nöja vid någon punkt med vad vi kan åstadkomma inom medicinen och sätta punkt, är en idé som dyker upp oroväckande mycket i den bioetiska debatten.
Det är hemskt cyniskt sätt att resonera och stammar från en ökande rädsla för kostnader. Ronald Bailey i Reason argumenterar för vikten av att forska vidare.
Som Bailey säger:
Americans are supportive of research aimed at curing the diseases of old age precisely because more of us get to our golden years. In fact, dying before age 75 is now considered by most Americans to be "premature." Even young people favor research because they realize that they will one day be old, so cures developed for old people now will be available for them when they need them. (Not to mention that some young people may actually like to avoid having their parents and grandparents disappear into the undiscovered country.) Also, spending on biomedical research, both private and public, enjoys widespread public support because health is something we, as members of a liberal pluralist society, can all agree is an essential precondition for anyone to pursue any of the diverse ends they think make for a good life.
Det finns i slutändan ingen anledning att tolerera sjukdomar, eller i förlängningen döden.
Posted by Waldemar at April 7, 2006 10:25 PM