« Den nya innedrogen | Main | Euron på väg mot kollaps? »
October 25, 2006
Debatten på svenska vetenskapsbloggar hettar till!
Malin Sandström har en utomordentligt tänkvärd entry på Vetenskapsnytt om den "ljumma" svenska vetenskapsdebatten, både i bloggosfären och i medierna.
Vetenskapsnytt säger mycket bra, men för att debatten skall bli lite "hetare" så kommer jag med följande addendum.
Ur en mer filosofisk synvinkel så är det förstås efterkrigstiden synbart lyckliga åtskillnaden mellan den aristoteliska (vetenskapsamfundets autonomi i relation till andra delar av kulturen) och baconska (kontroll av naturkrafterna och samhälleligt välstånd) vetenskapssynen. Vetenskapen kunde koncentrera sig på en värdefri kunskapsproduktion, medan politiken tog hand om debatten kring värderingar, inriktning och mål för forskningen. Då försvann energin från samhällsdebatten, och det kan gå så långt att forskningen mister möjligheten att sätta agendan för sig själv.
Ansträngningarna när man har initierat kommunikation har inriktats på att informera, inte debattera.
För att göra en parafras på Christopher Lasch så behöver vi mer av en livlig offentlig debatt, inte information. Vi vet inte vad vi behöver veta förrän vi ställer de rätta frågorna, och vi kan identifiera de rätta frågorna endast genom att pröva våra egna idéer om världen i den allmänna debatten. Information, vanligen betraktad som förutsättning för en debatt, bör snarare ses som dess biprodukt. När vi kommer in i resonemang som helt fångar vår uppmärksamhet börjar vi oförtröttligt söka efter relevant information. Annars tar vi in information passivt, om vi tar in den alls.
Jämförelsen med den mer livaktiga amerikanska debatten beror kanske också på skillnaden i upplevda hot mot forskningen. Svensk (och även europeisk) debatt handlar om stabilitet och kontroll, särskilt efter den gröna reformismens framgångar på 90-talet. Det ger en annorlunda, men inte vänligare inställning i debatten till naturvetenskap och teknik. Det är inte bibeltrummandets direkta förbud som är hotet att diskutera i svensk forskningsdebatt, men att forskningens frihet långsamt gnags av regleringar och omprioriteringar till politiskt korrekta områden. Min misstanke är att vissa delar av medieproduktionen kan stå på den inkrementella kontrolllinjen, då den passar in i dess dramaturgi, men den dramaturgin utvecklar inte en hållbar vetenskaplig debatt- vare sig i forskarsamfundet eller i samhällsdebatten i stort.
Pingat på Intressant.se
Andra bloggar om: vetenskap, vetenskapsbloggar, vetenskapsjournalistik, forskning, samhälle, media
Posted by Waldemar at October 25, 2006 10:00 PM