« Är astrologi vetenskapligt? | Main | Christer Fuglesang- förebild eller bromskloss? »
November 10, 2006
Oron i Östeuropa- vad beror den på?
Fram till i dag den 10 november hade Ungern en period av högtider som firade 50 års- jubileumet av upproret mot Sovjetunionen. Men firandet har i stället övergått i upplopp liknande dem 1956. När firandet skulle inledas den 23 oktober, började oroligheter på Kossuth-torget i Budapest, liknande dem som skakade staden i september. Protesterna har inte avtagit sedan i september, torget framför parlamentet har varit blockerat av fredliga demonstranter sedan dess, men nu återgick det till kravaller. Läget är spänt och president Laszlo Solyom manade till lugn och nationell enighet under jubileumet.
Trots att Ungern sedan mer än två år är medlem i EU, så är det fortfarande ett land som uppfattas som avlägset från en svensk horisont. Vi känner till att premiärminister Ferenc Gyurcsany fångades på band då han berättade för en inre krets i socialistpartiet att han ljugit inför valet i april om ekonomin. Bakom det osäkra läget ligger ett långt större problem, som inte är lika lätt att uppmärksamma som kravaller. Det är ett problem som Ungern delar med de andra nya medlemsländerna.
Då man skall byta sin valuta forint mot euron framåt 2011 så måste man anpassa sig till antagningskriterierna och får inte ha ett högre budgetunderskott än 3% av BNP. Ungerska statens budgetunderskott skulle i bästa fall hamna på 10% för i år. Därför behövde Gyurcsany efter sin rosenmålning av ekonomin höja skatterna och sänka utgifterna. Han introducerade en kapitalskatt på 20%, en bankskatt, och kraftiga höjningar av momsen (som genom EU:s harmonisering inte får vara lägre än den höga nivån på 15%), inkomstskatten och företagsbeskattningen. Samtidigt så sänkte han de sociala förmånerna och introducerade en avgift på de offentliga skolorna, som tidigare varit avgiftsfria.
Punktskatterna på tobak, alkohol och bränsle pressas upp av att EU vill att de nya medlemsländerna skall harmonisera sina punktskatter upp till en västeuropeisk nivå senast år 2009. De forna öststaterna, som är fattigare än vad Portugal var när de blev medlemmar på 1980-talet, kan inte upprätthålla dessa skatter och deras befolkningar vänder sig till en omfattande smuggling och svartabörshandel. Det beräknas att handeln med smuggelcigaretter utgör mer än 20% av alla cigaretter i Östeuropa, vilket är så högt att punktskatten är meningslös. Den urholkar staternas finanser och legitimiteten för deras lagar.
Det som förstärkte ungrarnas chock över Gyurcsanys lögner var att de som varje god lögn innehöll ett mått av sanning, då Ungerns ekonomi tidigare gått relativt bra. Även i år spås BNP-tillväxten ligga på mellan 3-4%. Att sänka statens utgifter borde inte vara ett stort problem om vi hade dynamiska ekonomier i tillväxt i Europa. Den bästa lösningen på budgetunderskott är att växa ifrån dem. Skattesänkningar och reformer av arbetslagstiftningen skulle ge möjligheten att öka tillväxten och skapa fler jobb, och samtidigt höja statens intäkter och sänka de offentliga utgifterna.
Det hade krävt att Västeuropa börjat, det är i dag politiskt omöjligt- därför kräver man att de nya medlemsländerna får höja sina skatter till västeuropeisk nivå, samt skära ned på utgifterna samtidigt som de har en instabil tillväxt.
Detta är grunden för den politiska instabiliteten i Östeuropa. Tjeckien har ingen regering sedan ett halvår, Slovakiens regering utgörs av en ohelig allians av höger- och vänsterpopulister, den polska regeringen har sett många kriser. Om EU fortsätter att kräva en benhård åtstramningspolitik för att ansluta sig till eurons konvergenskriterier, samtidigt som Östeuropas tillväxt mattats från en låg startnivå, kommer man att skapa fler problem. Även eurons andlige fader, ekonomen och nobelpristagaren Robert Mundell, har påpekat att han i dag skulle ha nedprioriterat kraven på budgetunderkotten när han formulerade konvergenskriterierna.
Sverige har genom den nya regeringen fått ett förnyat intresse för Europafrågorna. Problemen som möter utrikesminister Carl Bildt, är tyvärr påfallande lika dem som fanns vid hans tid som statsminister. EU-kommissionens ordförande José Barroso sade att upproret i Ungern 1956 "tände en frihetens fackla" i Europa. Upploppen 2006 borde göra detsamma. Europa kan bättre.
Pingat på Intressant.se
Andra bloggar om: Ungern, Europa, EU, Carl Bildt
Posted by Waldemar at November 10, 2006 06:43 PM