« Sätt alla dårar i fängelse! | Main | FN behöver en smäll på käften »
January 21, 2007
Därför har vänstern ingen tankesmedja
Sven Elander frågar om varför vänstern inte har någon tankesmedja. Frågan är intressant men en av de kanske mer krävande frågorna, nämligen om det utrymme som finns för tankesmedjor i Sverige, behövs belysas.
Om vi jämför med USA och Storbrittanien finns en ordentlig flora av vänstertankesmedjor av olika schatteringar och inriktningar, inte bara konservativa och liberala. Fenomenet är bra mycket starkare i den anglo-saxiska kultursfären än i den europeiska.
En anledning tror jag är att både i den svenska högern och vänstern så internaliseras idédebatten. Beslut fattas inom centrala programkommittér, och i vissa frågor får nischpolitiker ett stor inflytande på sin domän. En riksdagsledamot eller journalist har inte behov av att "shoppa runt" för att skapa upp sin egen plattform. Miljöpartiet de Gröna brukar få bassning av medierna för att på deras partikongresser kan partiledningen ibland röstas ned (då kallas partiet "omoget"), men så var det faktiskt i de andra partierna också för en 10-15 år sedan i långt högre grad.
Det kan inte riktigt en demokratisk eller labour representant göra genom personvalet. Det blir viktigare att se sig runt och finna en egen mix av idéer, för det lokala så väl som för det globala. Det centrala ideologiskapandet finns inte i samma utstreckning och förs istället i offentligheten- om inte annat därför att du blir tvungen att gå ut för att söka din egen kampanjfinansiering i en högre grad vilket gör att du måste odla ett nätverk av tankesmedjor, intresseorganisationer, folkrörelser och fria intellektuella.
Samma sak för journalisterna. I dag går det ganska bra att ha ett begränsat kontaktregister rolodex för att få material, men den journalist som bara sitter på "The Hill" har svårare i den anglo-saxiska kultursfären.
Sven Elander verkar i slutändan komma fram till att en eventuell ny tankesmedja från vänster borde startas uppifrån. LO, ABF, SAP eller någon annan borde satsa och donera en stor summa pengar. Men så fungerar inte tankesmedjor utomlands- oavsett politisk färg så behöver de finna resurser själva från en mångfald av företag, branschorganisationer, privatpersoner, enskilda privatpersoners bidrag (fast det är svårt) eller ur det civila samhället. Det har fördelar, det sätter idéerna i fokus, och ger en självständighet.
Kruxet är förstås att det faktum att en sådan abstrakt, teoretisk verksamhet skulle uppstå underifrån, skulle ge den egen maktposition och uthållighet- även när den uppfattas som illojal och brytande partilinjen. Det bryter mot en hel del inom den svenska politiska kulturen, men skulle i slutändan vara stärkande för alla i den offentliga debatten.
Pingat på Intressant.se
Andra bloggar om: politik, tankesmedjor, offentlighet, media, socialdemokraterna
Posted by Waldemar at January 21, 2007 03:32 PM