« December 2006 | Main | February 2007 »

January 30, 2007

Ny tidning om Europa!

Vill du bidra till att en europeisk offentlig debatt uppstår? Tycker du att mediernas europabevakning inte räcker till?

Ett problem för en verklig europeisk offentlig debatt att komma igång har varit att de nationella medierna har sett på Europa med nationella ögon, och att språkbarriären har hindrat idéer från att gå över gränserna.

Nu startar den svenska utgåvan av Café Babel- det europeiska magasinet!

Här finner man artiklar om Europas politik, kultur, samhälle, ekonomi skrivna av lokalredaktioner runt om i EU. Redaktionerna samarbetar för att kunna få en gemensam redaktionell linje och artiklar översätts till sju olika språk. Då kan en europeisk offentlighet startas, det finns inget gemensamt europeiskt språk, då översättningen och det mångkulturella är det europeiska språket.

Hittills har det inte funnits en svensk utgåva av Café Babel, men de behövs för att ge den svenska kultursfären en välbehövlig koppling till det Europa vi nu på ett högst påtagligt sätt är en del av.

Vi söker skribenter inom politik, kultur, vetenskap, teknik, sociala frågor, miljö och från alla politiska inriktningar. Det är den goda berättelsen som står i centrum hos oss.

Vi översättare från svenska till engelska, franska, tyska, italienska, spanska, polska och katalanska.

Vill du veta mer?

Kom då torsdagen den 1 februari till Wennergren Center, Sveavägen 166 i Stockholm- sal "Hugo Theorell".

Då håller vi ett informationsmöte mellan kl. 15.00-18.00. Lättare tilltugg serveras.

Anmäl dig till Stockholmsansvarige Waldemar Ingdahl

E-post stockholm@cafebabel.com

Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted by Waldemar at 02:55 PM | Comments (0)

Svenska jihadister i Somalia

Tidigare har jag uppmärksammat de svenska jihadisterna i Somalia, den mediaskugga som finns över deras existens och UD:s tystnad.

Nu börjar det komma in fler nyheter från Somalia, efter Etiopien och regeringens seger mot de islamiska domstolarnas råd.

Tydligen har nu ett 40-tal fångar flyttats från Kenya till Somalia, varav några uppges ha svenska pass och vara kvinnor och barn.

Den somaliska regeringen vill inte uppge fångarnas identiteter, och som tidigare påpekats har den somaliska regeringen utlovat en amnesti för alla somalier som kämpat på den islamistiska sidan, men inte för den betydande kontingent av utländska jihadistiska stödtrupper som slagits på de islamiska domstolarnas sida.

Nu har Ekot försiktigt lyft på locket lite grann, men tystnaden är ändå påtaglig. Det ingår i den oroväckande utvecklingen att alla fall som har med "kriget mot terrorn" försvinner in i ett juridiskt töcken där man inte får reda på anklagelser eller ens vem som står åklagad.

Hur det kom fram till slut (vi får se om det varar i och för sig)? Det finns i dag så många alternativa nyhetskällor till de stora svenska kärnredaktionerna att det blir mycket svårare att "ligga" på en nyhet.

Det finns goda skäl att vända sig mot detta, då det kan sprida sig till annan lagstiftning om andra brott.

Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Posted by Waldemar at 01:42 PM | Comments (0)

January 29, 2007

Stenade möss informerar om droger

Jag fick tips om en mycket intressant ny site för droginformation: Mouse Party som gjorts av Genetic Science Learning Center vid University of Utah.

Där kan se hur olika laboratoriemöss hjärnor påverkas av droger som kokain, ecstacy, LSD och heroin.

En rolig animation och bra populärvetenskap, och jag tror att droginformationen vinner på att det är medicinare, och inte droginformatörer som gjort den. Det viktiga är detaljer på synapsnivå, och vad effekterna på hjärnan blir, inte på att bygga upp en bild av drogen skulle ha för effekt på folk.

Det är när vi börjar se droger som biokemi, som vi kan börja se nyktert på både de negativa och positiva effekterna, och sätta in dem i sammanhanget av en snabbt föränderlig kemisk miljö som vi kan fatta de goda besluten.

Tack för tipset Andart

Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: , , , ,

Posted by Waldemar at 03:13 PM | Comments (0)

Det oupptäckta landet

För en tid sedan så läste jag en artikel i DN, Genteknik inför öppen ridå, som handlar om teaterpjäsen Det oupptäckta landet av Jacob Hirdwall.

Pjäsen handlar om ett antal männi­skor som hamnar i den sitsen att de måste fatta ett beslut med ­oöverskådliga konsekvenser för hela mänskligheten. Det är baserat på det isländska företaget Decode Genetics och forskaren Kari Stefansson.

Jag såg faktiskt den förhandsvisning som artikeln talar om. Just då var skådespeleriet och manuset inte så värst bra, men bägge kan ju ha utvecklats mer under de år som gått sedan dess (pjäsen har tagit hela 6 år att utveckla).

Just här kanske vi finner problemet. Det oupptäckta landets grundpremiss har blivit föråldrad.

Det svenska samhället bibehåller en naiv bild av livsförlängning som något som kommer genom ett distinkt genombrott. Det blir självklart många svåra etiska problem om man antar att en liten grupp sitter på Kunskapen med stort K, och måste fatta Beslutet med stort B.

Men vad händer om Kunskapen och Besluten är vida spridda? Åldrande verkar inte vara beroende av en enskild faktor, det visar även Decode Genetics forskning. Det är vanliga människors önskemål om helt vanliga lösningar på olika fullt legitima medicinska problem som driver utvecklingen framåt, inte isolerade forskare. Även om varje forskarlag, institution eller företag enbart arbetar på sina egna oförargliga eller önskvärda tekniker, blir kombinationen av alla dessa framsteg något betydligt mer radikalt än väntat.

Genom att biogerontologin klarnar gradvis bilden av hur åldrandet kan modifieras, och fler och fler interventioner som funkar bättre och bättre dyker upp. Det finns ingen enskild grupp som får det moraliska ansvaret, allt hamnar i en högre abstraktionsnivå hos Samhället och Mänskligheten.

Vilket gör att de moraliska frågorna istället måste formuleras i termer av "hur borde vi ändra på Samhället/Mänskligheten innan detta sker?". Då lämnar vi bioetiken till förmån för biopolitiken.

Men som Immanuel Kant sade, för att något ska vara moraliskt påbjudet att göra måste man kunna göra det. Att ändra på samhället så det fattar rätt beslut är mycket svårt och i vissa fall omöjligt. I så fall hamnar vi i den lustiga sitsen att livsförlängning mycket väl kan vara en klurig moralisk fråga för en liten grupp, men om det sker på stor skala är det inte ens en moralisk fråga!

Dock hänger detta på antagandet av att livförlängning kommer rätt snart och att det inte finns några låghängande moraliska frukter att pådyvla samhället.

Debatten i utlandet, främst i USA, har redan gått förbi dessa punkter- vilket märks bland annat i böcker av Gregory Stock och James Hughes. Men det berodde på att i början och mitten av 2000-talet inleddes en generationsväxling inom bioetiken som, med James Hughes ord, inte längre hade världens lättaste jobb "man behövde bara kunna säga ett ord: nej".

I Sverige den äldre bioetiken, och jag har många gånger slagits av den bok jag skrev i ämnet Som egenmäktiga gudar är tyvärr lite för aktuell fortfarande. Lockelsen med behålla den äldre debatten är att man då fortfarande kan ha kvar de etiska nämnderna, men som beskrev i De egenmäktiga gudarnas död och debattens återfödelse är nog detta inte möjligt längre.

Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted by Waldemar at 01:02 PM | Comments (0)

January 26, 2007

Lobotomizing smokers?

Lene Johansen has written an interesting bit on the Eudoxa harm reduction BBS about a new study on how damage to the insula in the brain loose the urge to smoke.

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted by Waldemar at 03:58 PM | Comments (0)

January 23, 2007

Klingonerna har intagit Vita Huset!

OK, nu har gamla sf-serien Star Trek blivit lite för mainstream.

Den 10 januari klev David Wu, demokratisk medlem av amerikanska representanthuset för Oregon upp i talarstolen och rev av denna drapa mot Bush-administrationen.


De vulcans han talar om är inte de från serien, utan de hyperlogiska rådgivare som funnits kring Bush i utrikespolitiska frågor fast de tog sitt namn från en staty av Vulkanus (Vulcan på engelska). Istället vill Wu säga att de är mer lika de krigiska klingons.

Det är väl ett tecken så gott som något på att subkulturerna når in i det som tidigare kallades mainstream. Vad skall du göra när din riksdagsledamot börjar att med självklarhet dra World of Warcraft- analogier för att förklara världsläget.

Naturligtvis lät inte parodierna på Wus tal vänta på sig här är den träffsäkre Jon Stewart med några mycket passande gästkommentatorer


Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: , , ,

Posted by Waldemar at 08:25 AM | Comments (0)

January 22, 2007

FN behöver en smäll på käften

Ja, så vältaligt uttryckte sig en medlem av New Yorks stadsfullmäktige när frågan om de parkerings- och trafikförsyndelser som de 1,700 diplomaterna i Förenta Nationerna gör sig skyldiga till. Beloppet uppgår till $18 miljoner vid sista räkningen. FN:s generalsektreterare Ban Ki- Moon kräver att USA skall betala de $3,5 miljarder de är skyldiga, kanske borde han se om sitt eget hus.

Som The Economist-artikeln som länkades ovan visar handlar det inte bara om en banal sammanräkning genom den studie som utfördes av University of California Berkeley och Columbia University. Det visade sig att diplomater från länder med låg transparens tog med sig sina vanor hemifrån och agerade så i New York. De länder vars diplomater har mest korruption har också högst obetalda trafikböter.

Kan det var något som präglar organisationen även i andra sammanhang?

Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: , , , ,

Posted by Waldemar at 08:05 PM | Comments (0)

January 21, 2007

Därför har vänstern ingen tankesmedja

Sven Elander frågar om varför vänstern inte har någon tankesmedja. Frågan är intressant men en av de kanske mer krävande frågorna, nämligen om det utrymme som finns för tankesmedjor i Sverige, behövs belysas.

Om vi jämför med USA och Storbrittanien finns en ordentlig flora av vänstertankesmedjor av olika schatteringar och inriktningar, inte bara konservativa och liberala. Fenomenet är bra mycket starkare i den anglo-saxiska kultursfären än i den europeiska.

En anledning tror jag är att både i den svenska högern och vänstern så internaliseras idédebatten. Beslut fattas inom centrala programkommittér, och i vissa frågor får nischpolitiker ett stor inflytande på sin domän. En riksdagsledamot eller journalist har inte behov av att "shoppa runt" för att skapa upp sin egen plattform. Miljöpartiet de Gröna brukar få bassning av medierna för att på deras partikongresser kan partiledningen ibland röstas ned (då kallas partiet "omoget"), men så var det faktiskt i de andra partierna också för en 10-15 år sedan i långt högre grad.

Det kan inte riktigt en demokratisk eller labour representant göra genom personvalet. Det blir viktigare att se sig runt och finna en egen mix av idéer, för det lokala så väl som för det globala. Det centrala ideologiskapandet finns inte i samma utstreckning och förs istället i offentligheten- om inte annat därför att du blir tvungen att gå ut för att söka din egen kampanjfinansiering i en högre grad vilket gör att du måste odla ett nätverk av tankesmedjor, intresseorganisationer, folkrörelser och fria intellektuella.

Samma sak för journalisterna. I dag går det ganska bra att ha ett begränsat kontaktregister rolodex för att få material, men den journalist som bara sitter på "The Hill" har svårare i den anglo-saxiska kultursfären.

Sven Elander verkar i slutändan komma fram till att en eventuell ny tankesmedja från vänster borde startas uppifrån. LO, ABF, SAP eller någon annan borde satsa och donera en stor summa pengar. Men så fungerar inte tankesmedjor utomlands- oavsett politisk färg så behöver de finna resurser själva från en mångfald av företag, branschorganisationer, privatpersoner, enskilda privatpersoners bidrag (fast det är svårt) eller ur det civila samhället. Det har fördelar, det sätter idéerna i fokus, och ger en självständighet.

Kruxet är förstås att det faktum att en sådan abstrakt, teoretisk verksamhet skulle uppstå underifrån, skulle ge den egen maktposition och uthållighet- även när den uppfattas som illojal och brytande partilinjen. Det bryter mot en hel del inom den svenska politiska kulturen, men skulle i slutändan vara stärkande för alla i den offentliga debatten.

Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: , , , ,

Posted by Waldemar at 03:32 PM | Comments (0)

Sätt alla dårar i fängelse!

Blogge Bloggelito tar upp det förslag från en utredning tillsatt av justitieminister Beatrice Ask som handlar om att psykiskt sjuka även fortsättningsvis dömas till vård, men om straffvärdet är särskilt högt och vårdbehovet litet ska man istället kunna döma till fängelse.

Först får jag berömma Blogge Bloggelito för att han tar upp mycket viktiga principiella frågor som annars inte finns tillräckligt behandlade i den borgerliga idédebatten. Men då lämnades en viktig kanal för fortsatt förmynderi och regleringar öppen. I dag handlar inte debatten om socialisering av företag- utan av människor.

Att straff har fått till funktion att rehabilitera brottsdömda skrivs det om i två böcker av den franske sociologen Michel Foucault, Vansinnets historia och Övervakning och straff. Foucault sysslar i Vansinnets historia med att definiera galenskap som en form av oförnuft. De i befolkningen som anses oförnuftiga blir institutionaliserade. Foucault tar upp brottslingar som exempel.

I Övervakning och straff gör Foucault en skillnad mellan "monarkistiska straff", som är synliggjorda för allmänheten som tortyr, avrättningar och spöstraff och "disciplinära straff". I moderniteten används "diciplinära straff", där professionaliserade yrkeskategorier som psykologer, kuratorer och fångvaktare får makten över fångarna. Fängelset har till funktion att inskränka fångars fysiska rörlighet, och det är enligt Foucault ett fokus på det kroppsliga.

Foucault talar även för att synen på fängelser ska ersattas med en vårdande funktion, att vårda bort galenskapen att begå brott. Här verkar dock Foucault fått fel. Utvecklingen har inte gått mot att medikalisera och psykologisera kriminaliteten, snarare så behövdes de "monarkistiska straffen" fortfarande för att blidka de delar av allmänheten som upplevde en klyfta mellan sitt rättsmedvetande och lagen. En medikalisering uppfattades som att man gav brottslingar inte tillräckligt allvarliga straff. Det bör påpekas att en dom till sluten vård inte precis är ett "slipp ut ur fängelset kort", det är inte tidsbestämt utan du är istället underställd vårdpersonalens bedömning om ditt mentala tillstånd vilket gör att straffet kan bli livslångt.

Medikaliseringen av brottslingar kunde inte heller skapa en tillräckligt stor och statusfylld professionell kår, så den inriktades istället på att arbeta med "den vanlige medborgarens" hälso-, drog-, läkemedels-, mat- och sexvanor. Då kunde man istället för de marginaliserade grupperna komma in i medelklassens liv.

Därför behövs en annan debatt för frihet på det kroppsliga planet: , för att kunna åstadkomma ett reellt skifte inom politiken.

Ett problem med svensk politik är att väldigt få frågor egentligen är politiserade. Det finns en standardpolitik, till vilken alla ansluter sig (eller åtminstone förhåller sig till), för att man anser att all politisk kraft måste läggas på "de viktiga frågorna". Då blir det nedprioriterade området ett tillhåll för nischpolitiker med nära relationer till särintressena på området (ett annat exempel är forskningspolitiken).

Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted by Waldemar at 02:11 PM | Comments (0)

Konst och teknik- konflikt eller samverkan?

I dag sägs konst och teknik stå långt ifrån varandra. En sägs bara handla om estetik och skönhet, den andra bara om funktionalitet och mätbarhet. Så har det inte alltid varit. Konsten har genom historien funnit nytt material, nya teman och inspiration från tekniken (ett exempel bland många är videokonsten), och tekniker har fått inspiration för sitt arbete från konstnärernas krav.

Ett exempel är den elektriska gitarrens utveckling, som dock också utgör ett exempel på hur skiljelinjen mellan konst och teknik har blivit mer markant i dag. Hur kan man utveckla tekniken, när de flesta som efterfrågar elgitarrer vill att de skall förbli vid en standard som utvecklades för 40 år sedan?

Det dilemmat står elgitarrstillverkarna inför i dag. Så många kunder vill köpa just den typ av gitarrer och förstärkare som legenderna, t.ex. Eric Clapton och Jimi Hendrix, spelade med på 60-talet.

Dagens retrospektion är skild från vad gitarrlegenderna gjorde då. De experimenterade med tekniska lösningar, för att kunna utveckla sin musikaliska stil. Clapton spelade på en Les Paul elgitarr från sent 50-tal och hade en Marshall förstärkare från 60-talet. Hendrix berömda Fender Stratocaster var kopplad till en förstärkare ritad av Jim Marshall. Den innovativa kombinationen möjliggjorde Hendrix våldsamma utspel med distortion och intill över hörselgränsen rika övertonsregister.

Stratocastern hade skapats ett årtionde innan av Leo Fender, en av musikteknikens stora innovatörer. Han hade också tillverkat den första massproducerade elgitarren, Fender Telecaster, elbasgitarren samt flera storsäljande förstärkare. Den första egentliga elgitarren hette Ro-Pat-In A22 (senare känd som Rickenbacker) och hade tillverkats redan 1932, men den massproducerades inte och sålde inte heller något vidare.

Fenders främsta konkurrent var Gibson Guitar Corporation, som hade tillverkat akustiska instrument sedan början av 1900-talet. I början av 50-talet uppmärksammade Gibsons direktör Maurice Berlin de innovationer som Fender gjort med Telecastern och kontaktade uppfinnaren och musikern Les Paul (som vid tidpunkten hade haft flera listframgångar tillsammans med sin fru Mary Ford). Samarbetet mellan företagets tekniker och Paul var mycket framgångsrikt och skapade en elgitarr som kunde konkurrera med Fenders, tillverkad med Gibsons egna komponenter. I år så firar vi faktiskt 55-årsjubileumet för den första Les Paul gitarren. Den kunde också masstillverkas, men med större hantverksskicklighet, och med högre träkvalitet. I mitten av 50-talet kunde Gibson eliminera bruset från elektriska störningar i sina elgitarrer. Vid ungefär samma tidpunkt tog Leo Fender de bästa delarna från Telecastern och lade till tre pickuper istället för två och en svajarm för att höja och sänka gitarrens tonhöjd. 1954 kom Fender Stratocaster ut på marknaden och en mycket snabb och revolutionerande teknisk utveckling hade skett.

Då nådde också elgitarrens teknik sin höjdpunkt. Fråga dagens instrumentsamlare och musiker, som utan att tveka kan betala hundratusentals kronor för en Stratocaster i original, eller en miljon kronor för en Les Paul från slutet av 50-talet.

I sin klassiska bok om framtidens möjliga utveckling, Profiles of the Future, skrev författaren och framtidsforskaren Arthur C. Clarke att när en teknik nått höjdpunkten av sin utveckling blir alla förändringar evolutionära, snarare än revolutionära- där utgjorde elgitarren inget undantag.

Men Clarke missade att utplaningens förklaring kan ligga i vad kunderna efterfrågar. De första masstillverkade instrumenten och förstärkarna, hade spelat en så viktig roll i rockmusikens utveckling och förknippats så hårt med de förnyande musiker som blivit hjältar, att de flesta som köper en elgitarr vill att den skall vara lik de som Clapton, Hendrix och Pete Townshend spelade på. Radikala försök att förbättra tekniken (som på 50- och 60-talen) kan möjligen få viss uppmärksamhet på musikmässor och i branschmedia, men de tar sig inte ofta in i musikens huvudfåra, och de används sällan till att förnya hur musiken spelas.

Les Paul fortsatte att förnya. I början av 70-talet övertygade han Gibson att marknadsföra en ny version av sin elgitarr baserad på den han själv använde för sina konserter. Den var mindre störningsbenägen och kunde använda längre trådar, men Pauls elgitarr lät därmed renare i tonen, utan den äldre teknikens "rock-n-roll" känsla. Hans förstärkare var förbättrad av nästan tjugo års framsteg inom elektroniken, och kunde inte användas med Fender- och Marshallförstärkarna. Marshall-förstärkare från 60-talet använde fortfarande vakuumrör!

Försäljningen misslyckades därför. Men "rock-n-roll" känslan, det orena ljudet, berodde på att den teknik som användes före Pauls nya gitarr var så mycket sämre. I dag tillverkas elgitarrer som är mindre avancerade än Pauls 70-tals konstruktion. Les Paul lät sig inte nedslås, och fast han börjar bli till åren kommen (han är född 1915), så spelar han än i dag på en jazzklubb i New York en gång i veckan.

Innovationer sker. Gibson arbetar med ett nytt system som kallas MaGIC (Media-accelerated Global Information Carrier), för att skapa en ljud- och videokabelstandard för elektriska musikinstrument, konserter, inspelningsstudios samt hemmet. De första MaGIC-gitarrerna är Les Paul-gitarrer med en "hexafonisk" pickup. Den kallas så för att den separerar outputen från gitarrens sex strängar, snarare än lägger ihop den. Var och en av de sex strängarna kan kopplas till en separat förstärkare, och en MaGIC-gitarr kan styra en synt. Den kan kopplas till scenens ljussättning, där varje sträng utlöser en ljus- eller bildeffekt. Med rätt sorts hård- och mjukvara kopplas den direkt till en dator för att spela in musik digitalt. Denna tekniska utveckling skulle kunna ge nya impulser för gitarrspelet och musikens innehåll.

MaGIC är dock kanske inte så ny och innovativ som man kan tro. Det japanska företaget Roland har tillverkat syntar som styrs av elgitarrer sedan tidigt 70-tal. Trots tekniska problem, har utvecklingen gått framåt. I dag finns t.o.m. möjligheten att spela simulationer av elgitarrer på synt, med samma ljud som från 60-tals förstärkare.

Tyvärr kommer nog innovationerna att falla på sin viktigaste komponent: musikern. Elgitarristen har länge setts som musikens närmast dionysiska förgrundsgestalt, en ständig utforskare av gränser, men som nuförtiden är konservativ, nostalgisk och förlitar sig på äldre teknik. Åtminstone i sitt instrumentval, vilket är en stor kontrast till den annars så förändliga tekniken i musikstudion.

Det finns annan teknik som skulle kunna vara mer avancerad men som behållts på en äldre nivå: Harley Davidsons motorcyklar är 50-tals teknik, likaså Zippo-tändaren. Allt för att bevara en viss attityd från den tid man vill identifiera sig med, men vars anda av förändring och uppbrott från det traditionella man inte riktigt förstår.

Det är lätt att bli retrospektiv även i sin musik, när man eftersträvar att instrument och inspelningsteknik skall vara så lika som möjligt ett gammalt ideal. Det är ingen slump att vi de senaste åren har sett framgångar för musiker som låtit exakt som gamla 60- och 70-tals band.

Vi tvingas inte att använda ny teknik, tvärtom kan vi i hög grad påverka vilken teknik som antas. Bara vi vet vad vi gör, ny teknik ger också nya impulser för framförande och innehåll. Vill man överträffa Claptons och Hendrix musik får man nog också ta till sig en annan viktig del av deras konstnärliga skapande: deras förståelse och experimenterande med tekniken.

Då kan man, som dem, ta sig ut från jättars skugga.

Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: , , , ,

Posted by Waldemar at 12:25 PM | Comments (0)

January 20, 2007

Se framåt i dopingfrågan!

Björn Fries, den nationella narkotikasamordnaren (vår egen drug czar) mobiliserar nu mot doping och missbruket av hormonpreparat.

Frågan inställer sig: om Sverige är så framgångsrikt, varför behöver vi då forska om hur utbrett det är? Antingen vet vi inte hur utbrett det är, och då kan vi inte veta om vi är framgångsrika. Eller så vet vi det, och då är pengarna onödiga. Eller är målet att inte helt överraskande upptäcka att det är värre än väntat, och att än mer resurser behövs?

Det märks att Sverige är isolerat och puritanskt i narkotikafrågor, särskilt om man jämför med Storbrittanien. Den stora skillnaden mellan Sverige och England är att där kan idrottsminister Richard Caborn säga saker som att WADA ska ignorera kokain. Om en svensk tjänsteman eller politiker sa det skulle han bli lynchad. Det skulle vara politiskt självmord.

Medan det finns en debatt om hur man ska hantera olika farlighetsnivåer av knark (se professor David Nutts kommentarer tidigare i år) och en diskussion om hur man kan minska problemen så är den svenska linjen stenhård hårdaretagism.

Varför ska det vara omöjligt för mig om jag inte tävlar att under läkares överseende ta hormoner för att bygga upp min kropp? Hälsoargumentet håller inte eftersom man tillåter mycket farliga träningsformer och att slita ut sin kropp. Att det skulle gå emot vad medicin är till för håller inte eftersom sportmedicin är en fullt accepterad disciplin. Att det strider mot vad sport är till för håller inte eftersom jag mycket väl kan göra det av icke-sportsliga anledningar som estetiska eller självförverkligande skäl. Argumentet att det är "fusk" beror ju enbart på de regler man kommit överrens om, även de regler jag kommer överrens med mig själv om hur jag ska leva. Där kan mycket väl kemisk förbättring vara en del av min goda livsstil.

Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted by Waldemar at 02:14 PM | Comments (0)

January 17, 2007

Ny tidning om Europa!

Vill du bidra till att en europeisk offentlig debatt uppstår? Tycker du att mediernas europabevakning inte räcker till?

Ett problem för en verklig europeisk offentlig debatt att komma igång har varit att de nationella medierna har sett på Europa med nationella ögon, och att språkbarriären har hindrat idéer från att gå över gränserna.

Nu startar den svenska utgåvan av Café Babel- det europeiska magasinet!

Här finner man artiklar om Europas politik, kultur, samhälle, ekonomi skrivna av lokalredaktioner runt om i EU. Redaktionerna samarbetar för att kunna få en gemensam redaktionell linje och artiklar översätts till sju olika språk. Då kan en europeisk offentlighet startas, det finns inget gemensamt europeiskt språk, då översättningen och det mångkulturella är det europeiska språket.

Hittills har det inte funnits en svensk utgåva av Café Babel, men de behövs för att ge den svenska kultursfären en välbehövlig koppling till det Europa vi nu på ett högst påtagligt sätt är en del av.

Vi söker skribenter inom politik, kultur, vetenskap, teknik, sociala frågor, miljö och från alla politiska inriktningar. Det är den goda berättelsen som står i centrum hos oss.

Vi översättare från svenska till engelska, franska, tyska, italienska, spanska, polska och katalanska.

Vill du veta mer?

Kom då torsdagen den 1 februari till Wennergren Center, Sveavägen 166 i Stockholm- sal "Hugo Theorell".

Då håller vi ett informationsmöte mellan kl. 15.00-18.00. Lättare tilltugg serveras.

Anmäl dig till Stockholmsansvarige Waldemar Ingdahl

E-post stockholm@cafebabel.com

Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted by Waldemar at 01:33 PM | Comments (0)

January 16, 2007

Diktaturens kreatur

Bloggen El Manisero tar upp en hemsk berättelse om hur vardagen ser ut på diktaturens Kuba, och hur Fidel Castro har gjort kubanerna till främlingar i sitt eget land.

El Manisero sätter fingret på att:

Förbudet för kubaner att bo på ett hotell som Habana Libre är en del i ett system som går ut på att kontrollera medborgarna in i minsta detalj. Då är det praktiskt om allting till att börja med är förbjudet, och så finns det goda möjligheter att selektivt premiera den som är lojal.

En mycket intressant text, och den visar att Fidel Castro inte sysslar med någon socialism på Kuba, utan han är en latinamerikansk diktator av gammalt snitt. Så många av Sveriges intellektuella elit som har förbrukat sitt förtroende genom stöd till detta, så många.

Andra bloggar om: , , ,

Posted by Waldemar at 12:20 AM | Comments (0)

January 11, 2007

Pyrrusseger för den negativa föreningsfriheten

Centrum för Rättvisa engagerade sig i rättsfallet där Hansen Conference & Event i Göteborg sparkade några kvinnliga anställda. Kvinnorna ersätts med 60 000 kr var efter att ha fått sparken och lägre avgångsvederlag för att de inte var med i facket (läs mer om fallet på CFR:s hemsida).

Är det en seger för den negativa föreningsfriheten? Jag är skeptisk.

Varför då? Jo, Hansen Conference & Event och Almega (som Hansen fick hjälp av) kom undan rätt billigt. För Hansen Conference & Event är en ersättning på sammanlagt 300.000 kronor en sammanlagd årslön för en av kvinnorna.

Jag tycker att Hansen Conference & Event har gjort fel i hanteringen när kvinnorna fick sparken, men det handlar också om något annat- nämligen ett grundläggande misstag i hur förhandlingar om undantag från LAS vid uppsägningar går till. När företag kommer överrens med de anställda om avsteg från LAS (vilket skedde här) så sker det med majoriteten av de anställda, det vill säga med de fackanslutna. Då omfattas även de som inte är med i facket av överrenskommelsen.

Problemet försvåras när fackföreningen utses till representant för alla anstallda i förhandlingarna med arbetsgivaren och även tilldelas ett pengabelopp för att fördela bland de anställda. Det bäddar så klart för intressekonflikter, där fackföreningen har incitament att gynna sina medlemmar, och lockas att missbruka sin makt som enda arbetstagarrepresentant.

Hela ansvaret ligger inte hos Hansen Conference & Event, tjänstemannaförbundet HTF har också en del i detta, då man inte gjort rätt för sig med det förtroende man fått från företaget att hantera situationen rättvist för alla anställda.

Ett krux ligger i svensk lagstiftnings natur och i domstolsaktivismen begränsningar i Sverige. Det är lite lättare att bedriva domstolsaktivism sedan EG-rätten infördes, men fortfarande är inte svensk lagstiftning grundad så mycket på prejudikat. Grundlagens svaga ställning borgar för det, och märker politikerna att domstolorna inte följer de intentioner som politikerna har haft med lagen, så tas detta inte som en intäkt för att lagen fungerar dåligt i samhället utan istället för att en skärpning måste till för att "markera"- så att domstolarna nu ser till att dömma efter lagstiftarens intentioner.

Lagens intentioner finner jag rätt klara, det är att ge fackföreningarna en särställning på arbetsmarknaden, där det till och med riktats kritik mot att de fått statsbärande funktioner i vissa sammanhang. Det kan man ju tycka är bra eller dåliga lagar, Technes skribent är kritisk. Men som svenskt rättsväsende fungerar i dag finns inte möjligheten att bedriva domstolsaktivism i en amerikansk skala.

Vill man i dagsläget förändra lagarna på arbetsmarknaden så måste man genomföra politiska reformer och tendensen i dag att försöka prioritera enskilda fall som de med Hansen Event & Conference eller salladsbaren Wild n'Fresh pekar på att man saknar tillräcklig politisk helhetssyn.

När nu dessutom fallet med Hansen Conference & Event inte kom upp till Göteborgs tingsrätt, utan man nådde en överrenskommelse innan rättegång, har man inte ens kunnat bygga upp ett prejudikat för att fungera som rättskälla när den kodifierade lagen inte ger några tydliga riktlinjer och det finns ju definitivt ingen garanti för att denna förlikning skulle påverka praxis i ett annat rättsfall. Vilket ofta är problemet då för få mål kommer upp till domstol, särskilt inom arbetsrätt och affärsjuridik, och dåliga lagar kan klara sig länge utan att prövas.

Vinnaren, enligt min bedömning, på att fallet med Hansen Event & Conference inte kom upp till rättegång är tjänstemannaförbundet HTF. HTF:s eventuella felsteg har inte uträtts i rättssak, man har inte förlorat ett öre i ersättning till skillnad från företaget, och samtidigt har man kunnat sända en rätt så kraftfull signal till alla som inte är anslutna att det är högst riskabelt att stå utanför facket. Det blir bara jobbigt för dig, och de ersättningar du möjligtvis kan få ut av en förlikning blir låga.

Kung Pyrrus av Makedonien utkämpade en gång i tiden ett krig mot romarna. Han vann många slag mot dem i sin invation av Italien, men han misslyckades ständigt med att vinna ett avgörande, och hans förnödenhetstransporter spreds allt tunnare över fler platsen på den italienska halvön. Då sägs han ha yppat de berömda orden: en sådan seger till och jag är förlorad.

Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted by Waldemar at 02:37 PM | Comments (0)

January 09, 2007

Carlgren: Vi vill släppa ut mer!

Miljöminister Andreas Carlgren har skrivit till EU-kommissionen och begärt fler utsläppsrätter. När även Sverige nu begär fler, så börjar situationen se mycket mörk ut för Kyoto.

Och visst bör Carlgren göra det. Som jag skrev för Sveriges Television Opinion ser man möjligheten att gynna de egna industrierna på bekostnad av de andra länderna. Om de får rikligt med utsläppsrätter tilldelade sig kan industrierna sälja dessa och få extra inkomster, samtidigt som de får låga energipriser. De andra länderna sitter inte stillatigande när de ser att andra försöker vinna fördelar och börjar själva att dela ut fler utsläppsrätter till sina industrier. Då är det mycket få företag som behöver betala för rätterna, det går ju alltid att lobba politikerna om fler.

Lösningarna? En är att auktionera ut utsläppsrätterna på riktigt, en bättre är att följa Asia Pacific Partnership on Clean Development and Climate och satsa på ny ren teknik och att tillväxt leder till att man tar bort gamla smutsiga industrier, minskar man utsläppen av växthusgaser, vilket vore den mest hållbara lösningen.

Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Posted by Waldemar at 01:09 AM | Comments (0)

January 08, 2007

Bredbandsbolagens nya nisch

Ett önskemål jag har för 2007 är att bredbandsleverantörerna börjar att diversifiera sig.

Ännu känns marknaden omogen, särskilt för privatpersoner verkar leverantörerna konkurrera enbart på pris- inte kvalitet, tillförlitlighet och produktdiversifiering.

Det är lite för ofta som man har problem med hur det fungerar, men kundservice är inte så prioriterat, till förmån för att få ner priset. Beenet, som erbjuder trådlöst bredband över hela Stockholm, är det svårt att nå fram till med ens en intresseanmälan.

Pålitlighet kombinerat med snabb lina till ett något högre pris riktat mot privatkunder borde kunna vara en nisch öppen för branschen. Trots allt så har bredbandsuppkoppling hemma blivit en viktig av både arbete och vardag, och jag undrar om vi skulle vara lika nöjda med om värme, vatten och sanitet fungerade som bredbandsleverantörerna?

Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: , , , ,

Posted by Waldemar at 04:15 PM | Comments (0)

January 04, 2007

Låt Kuba bli en av USA:s delstater

Ett djärvt förslag i TCS Daily för Kuba när Fidel Castro dör: låt Kuba bli en amerikansk delstat.

Andra bloggar om: , , ,

Posted by Waldemar at 09:29 PM | Comments (0)

January 03, 2007

Högteknologi driven av ånga

En sak som ofta oroar mig är att vi mist mycket av den forskning och tekniska utveckling som gjordes av amatörer under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.

Professionaliseringen av naturvetenskapen går delvis att förklara då fysiken kom i centrum som 1900-talets portaldisciplin.

Kan det ändras nu? Kanske, det finns tecken som tyder på att tekniken blir lättare att tinkra, anpassa till egna behov och leka med.

Ett sådant lysande exempel är I-Wei Huang roliga website om ångkraftsdriven högteknologi. Bara roliga leksaker? Nja, inte bara. Tänk på att det är funktionen som är det viktiga och på vissa marknader (som i fattigare länder) kan Huang's idéer vara till nytta bara de ger prestandan till ett rimligare pris. Kan ångan göra en comeback i en tid som söker alternativ till oljan?

Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: ,

Posted by Waldemar at 03:55 PM | Comments (0)

Svenska i skolan- hur liberalismen ändrade sin syn på friheten

Efter valresultatet då Folkpartiet förlorade 20 mandat i riksdagen och tappade även i landsting och kommun, så fortsätter man på den inslagna linjen, nu senast med förslaget från kommunalrådet Ewa Bertz och riksdagsledamoten Allan Widman.

Det känns som om den liberala reflexen inte sitter i ryggraden hos många av Folkpartiets företrädare, och det är inte så konstigt, för det beror på vad man avser med termen "liberalism".

Det är lite underligt att denna kommunala fråga intresserar en riksdagsman som Widman, då det inte ligger på hans bord, dels är det självfallet en fråga för den enskilda skolan- inte kommunen. Å andra sidan går riksdagen gärna in på frågor på mikronivån. Tanken är bakvänd, istället för att skapa upp incitament för att lära sig svenska så kommer man med förbud mot att använda sitt eget modersmål.

Varför? Public choice skälet är att man uppfattar förbud som kostnadsfria. Skolan är i kris och erbjuda extraundervisning, riktad stödsvenska är dyrt. Med ett "förbud" så kan man visa att man gjort något "gratis". Kostnader syns, intäkter är osynliga- det är den offentliga sektorns logik. Men naturligtvis är inte förbud kostnadsfria, de skall ju upprätthållas också och de innebär alternativkostnader. Vilka resurser går åt till förbudet som hade kunnat läggas på exempelvis extraundervisning till särskilt duktiga elever? Där finns ett av den svenska skolans osynliga jätteproblem, inte för medeleleven eller ens för de som halkar efter utan av understimulerade toppelever som inte blommar ut.

Men förslag rymmer också något annat, djupare i den liberala filosofin. Genom punk rock politics för vi ofta en högnivådebatt bland de liberala intellektuella kadrerna som är något efter sin tid efter kalla krigets slut (vilket påpekats av nobelpristagare James Buchanan). Det illustreras av debatten kring John Gray och Robert Nozick. Det finns en jättestor skillnad mellan dem, och Grays förändring är något för uppenbar.

Nozick är inte lätt att sätta i en mall då han undersökte många olika frågor och inte bara ständigt skrev uppföljare till Stat, Anarki och Utopi. Men att både Gray och Nozick ändrade sig berodde på att de bytte fråga från hur man bevarar och utvecklar friheten till hur man bevarar och utvecklar stabilitet och ordning. Från Locke gick man till Hobbes, och när den frågan omformulerades så öppnade man upp för en spridningseffekt inom ideologin.

Den tidigare liberalismen syntes opraktisk och behövdes ändras för att bekämpa anarkin. Den rörelsen märktes inte inom "punk rock politics" då ekonomin står i fokus och inte dessa civilisationsfrågor inom den politiska filosofin.

Då rörelsen främst noterats av dem som är vagt insatta i idéerna, oftast för att misskreditera den tidige Nozick, så har man ingen egen förklaring till den dissonans som kan noteras mellan den introducerade tidige Nozick och den i Sverige ganska osynlige äldre Nozick.

Bertz och Widman har nog inte tänkt på Nozick när de lagt sitt förslag men i slutändan visar de på en rörelse inom liberalismen där de traditionella frågorna inte står i fokus, och där svaren genom sina förändrade grundvalar hamnar långt utanför ramarna. Fler språk i samhället är inte en möjlighet att ta vara på och utveckla, utan ses som en begränsning av en tidigare homogenitet- en anarki. Det är inte nödvändigtvis inom liberalismen (om man nu fortsatt skall hålla den som sammanhängade ideologi) man behöver finna de bästa försvararna av fria val, dynamism, frivilligt samarbete och mångfald särskilt när dessa tankar letar sig tillbaka till ekonomin via omvägar.

Uppdatering: Lena Mellin på Aftonbladet påpekar att vi redan har skolor med ett annat språk än svenska som undervisningsspråk, t.ex. Franska skolan och Tyska skolan samt har officiella minoritetsspråk som medborgarna har rätt att använda i sin kontakt med myndigheter.

Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: , , , ,

Posted by Waldemar at 12:23 PM | Comments (0)

January 02, 2007

Krig har utbrutit på Wikipedia

Newtonmass, på svenska Newtonmäss, firas den 25 december till Isaac Newtons minne och har blivit en högtid för brights, sekulära, ateister och andra som börjar tröttna på att julen är föregivet kristen högtid.

Men på Wikipedia så har många av de mest auktoritativa medlemmarna deklarerat högtiden som en hoax och förhindrar nu, efter en lång entrystrid, (åter)skapandet av en entry eftersom ingen firar Newtonmass. Vilket naturligtvis får folk att fira den.

Newtonmäss är ett trivialt exempel, men man märker att det som händer i tidigare okända politiska församlingar påverkar allt fler människor, och just den vaga nätokratiska makten i kollaborativa institutioner som Wikipedia stärks. Har Google och Wikipedia blivit för mäktiga, eller blir dessa grunden för de institutioner informationssamhället baserar sig på? Hur kommer konflikter inom kollaborativa institutioner se ut och hur bestämmer de agendan? Det börjar bli allt fler som slår upp Wikipedia snarare än Nationalencyklopedin...

Själv tror jag ett viktigt steg blir när de virtuella världarnas spirande ekonomier och samhällsrörelser möter de gamla. Skatteverket tittar redan på att beskatta inkomster i virtuella världar... men var är den svenska statens skydd när jag blir pwnad i WoW? Kan jag få ut socialbidrag i L$ när jag mist mitt jobb i SL? Och vill staten bara ta den virtuella världen på allvar när det gäller att betala, men inte att skydda svenska medborgares rättigheter har man skapat en förtroendeklyfta.

Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: , , ,

Posted by Waldemar at 05:37 PM | Comments (0)

Mörkar medierna för svenska jihadister i Somalia?

Kriget i Somalia har väckt en del uppmärksamhet i svenska medier, men det som sällan tas upp är faktiskt hur många svenska medborgare som skulle kunna befinna sig i landet... på den islamistiska sidan.

Sheik Fuad Mohamed Qalaf, islamisternas utbildningsminister var ju verksam med rekrytering i Sverige. Det finns alltså en sannolikhet att det finns ett antal personer med svenskt medborgarskap som befinner sig på den nu förlorande islamistiska sidan.

Den somaliska övergångsregeringen har efter segern i slaget om Jilib som utkämpades mellan den 31 december och den 1 januari utlovat en amnesti för alla somalier som kämpat på den islamistiska sidan, men inte för den betydande kontingent av utländska jihadistiska stödtrupper som slagits på de islamiska domstolarnas sida.

Vad kommer att hända med dem? Norska Dagbladet har nyligen tagit upp problematiken för de jihadister som är norska medborgare.

En besvärande fråga för Utrikesdepartementet UD, vad skall man göra med de personer av t.ex. somalisk, palestinsk, irakisk bakgrund som är kvar i Somalia, och som är svenska medborgare? Det gäller inte bara de som slagits som jihadister, men frågan kommer till sin spets där. Det kan verka frånstötande, men även dessa är svenska medborgare, och UD har åtaganden även för dem- precis som för alla andra svenska medborgare utomlands. Eventuella brott är en annan fråga.

Norge har också varit snabba med att ta upp frågan om nödhjälp till Somalia, medan biståndsminister Gunilla Carlsson mest står och tvekar.

Jämför jag med responsen från myndigheter och media vid evakueringen från Libanon (vilken jag skrev om i en kanadensisk tidning) så är skillnaden mycket stor. Jag hoppas att mediernas tystnad inte beror på en missriktad politisk korrekthet, och UD inte sitter och hoppas att problemet "löser sig självt" utan att det beror på att man saknar kunskap om denna del av världen. Fast det vore inte heller bra, för Somalia ligger oss närmare numer då många av somalisk bakgrund bor i Sverige.

Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted by Waldemar at 05:20 PM | Comments (0)

January 01, 2007

Välkomna som tredje klassens medborgare!

I dag blir Bulgarien och Rumänien medlemmar i EU, men som tredje klassens medlemmar. Bulgarien och Rumänien är mycket annorlunda än den tio länder som kom in 2004, de är bra mycket fattigare (vissa områden i Rumänien som bebos av romer har lägre levnadsstandard än u-länder) och deras samhälls- och rättssystem är drabbade av en så endemisk korruption där de ligger så långt efter EU:s normer att EU hotat att införa ett fortsatt övervakningssystem eller stänga ute de nya medlemmarna från det rättsliga samarbetet. Flera EU-länder har infört restriktioner för arbetskraftsinvandring, däribland Storbrittanien som tidigare stödde invandring från de andra nya medlemmarna 2004.

Listan där Bulgarien och Rumänien undantas från EU-samarbetet visar att EU:s ledarskap under ytan förstår att expansionen medför problem, men är de nu medlemmar så skall de förstås medverka på lika villkor. Problemet är att dessa lika villkor dikteras av EU15, och att EU:s konstitutionella kris gör att man inriktar sig på väldigt många småfrågor och låter Lissabon-processen förbli vackra ord på ett papper. Det som man inte hör om i Sverige är att det börjar bli mer ifrågasatt i de nya EU-länderna vad det är man tjänar på medlemskapet egentligen?

Nu vill kommissionär Olli Rehn att EU skall expandera med länder som Kroatien, Makedonien och Albanien, såsmåningom med Serbien, Montenegro och Bosnien-Hercegovina. Detta ses som mindre kontroversiellt än frågan om Turkiet, men ett EU33 redan 2015, är en tuff uppgift med några nötter som är hårdare att knäcka än Bulgarien och Rumänien.

I det nuvarande läget vore det bättre att sluta bilaterala avtal med kandidatländerna och frysa acquis processen, inte p.g.a. de ländernas problem egentligen utan för att EU i dag inte kan expandera för att täcka upp sina problem.

Pingat på Intressant.se

Andra bloggar om: , , ,

Posted by Waldemar at 02:40 PM | Comments (0)

Vad gjorde Waldemar Ingdahl hos Brussels Journal?

Hmm, man ska tydligen fåfängegoogla ibland på sitt eget namn. Då hittar man saker, som denna fråga till mig på bloggen Blind Höna.

Känns det OK för mig att vara med i Brussels Journal? Ur min synvinkel som skribent så tar jag ansvar för mina egna texter, inte någon annans. Det är en lite skrämmande "guilt by association" som görs, och som jag inte känns vid.

Jag lämnar det upp till bloggens läsare att avgöra innehållet i de tre artiklar jag skrev för Brussels Journal.

Läsaren kanske märker att artiklarnas teman om internet governance, energipolitik och en bokrecension avviker från resten av tidningen. Brussels Journal hade till en början en bredare inriktning, men fokuserade alltmer på en inställning i integrationsfrågor som inte överrensstämde med Eudoxas eller med mina personliga åsikter.

Jag minns faktiskt att jag läste ett annat av Blind Hönas inlägg vid tidpunkten och höll med.

Då har Blind Höna rätt, då märkte att inriktningen höll på att gå rätt långt ifrån mina åsikter, och det var inte lika kul längre. De sakfrågor jag fann intressanta försvann alltmer från publikationens inriktning.

Då blev det bara de tre artiklarna. De tre artiklarna anser jag för fram en liberal politik, men det fanns bättre ställen för mig att publicera mig på hädanefter. Att de står kvar tror jag gör nytta i sina respektive frågor.

Dock vill jag noga påpeka att alla har rätt till sin mening, med tanke på det försök som gjordes att stänga ned siten för Brussels Journal. Det är oroande för Europas framtid om man inte får föra fram sin åsikt. Yttrandefriheten måste framför allt gälla de åsikter som är obehagliga, jobbiga och kontroversiella!

Posted by Waldemar at 01:23 PM | Comments (0)